Kursen ger en orientering om medicinska begrepp och nomenklatur med exempel ur medicinsk teknik inom sjukvården för att ge en förtrogenhet med medicinsk terminologi vid egna litteraturstudier och vid kommunikation med vårdpersonal. Kursen omfattar människokroppens uppbyggnad och de viktigaste organens funktion samt cellens uppbyggnad och kinetik. Kursen ger även en introduktion till etik inom medicinsk forskning. Slutligen behandlas tumörsjukdomar, tumörinduktion och cancerincidens. Kursen ger dessutom en introduktion till medicinsk fysik och avslutas med ett mindre projektarbete inom medicinteknik.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse Redogöra för anatomiska och fysiologiska begrepp samt nomenklatur som är relevanta för bl.a. fysiker och ingenjörer inom sjukvård och medicinteknisk industri. Översiktligt redogöra för människokroppens uppbyggnad och de viktigaste organen och deras kinetik. Översiktligt redogöra för tumörsjukdomar, deras förekomst och orsak. Översiktligt redogöra för grundläggande etiska principer inom medicinsk forskning.
Färdighet och förmåga Aktivt delta vid kommunikation med vårdpersonal.
Valideringsförmåga och förhållningssätt Ha insikt i fysikerns roll inom den medicinska vetenskapen och dess teknikutveckling.
Behörighetskrav
Univ: Klassisk mekanik, (5FY040, 7,5 hp), alternativt Mekanik I med experimentell metodik (5FY113, 7,5 hp), eller motsvarande. Engelska A/5 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och grupparbete.
Examination
Examination sker genom skriftlig tentamen samt genom redovisning av grupparbetet. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På grupparbetet ges endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22§). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Institutionen för strålningsvetenskaper. Den som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.
I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för strålningsvetenskaper.
Övriga föreskrifter
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.
