Bedömning-grundnivå (VAL,ULV), 7,5 hp

Innehåll

Kursen handlar om bedömningar som underlag för beslut och åtgärder i lärarens yrkespraktik. Den övergripande målsättningen är att den studerade ska utveckla sin förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling samt att kommunicera utfall från olika former av bedömningar såväl till eleverna och deras vårdnadshavare som till skolledare. Syftet med dessa bedömningar är att genom formativa bedömningar stödja elevers lärande samt att genom summativa bedömningar på ett tillförlitligt och likvärdigt sätt kunna utöva betygsättning. Den studerande ska också kunna ta ställning till bedömningars kvalitet då en viktig aspekt av bedömning är dess önskade och oönskade konsekvenser för olika typer av beslut, där prov och betyg används som underlag, men också för den enskilde elevens motivation och lärande. Kursen är indelad i två moment.

Moment 1: Grundläggande teorier om bedömning samt summativa bedömningar i teori och praktik 4 hp
Som en central utgångspunkt för en god bedömnings- och utvärderingskultur innehåller momentet centrala begrepp som rör kunskapsbedömningar. Momentet har ett fokus på definitioner och tillämpning av kvalitetskriterier, med sikte på reliabla och valida bedömningspraktiker. Momentet sätter även in bedömning och betygsättning i ett samhällsperspektiv. Momentet behandlar även utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring av undervisning.

Momentet handlar om hur information om elevers kunskaper kan insamlas, tolkas och kommuniceras för summativa syften. Det inkluderar utformning och användning av olika typer av prov, men också om alternativa bedömningsformer. Fokus ligger på summativa bedömningar som underlag för beslut om betyg, men också som underlag för individuella utvecklingsplaner. Eftersom principer för betygssättning styrs av det betygssystem som är gällande, kommer momentet att behandla den svenska betygsmodellen, inklusive kunskapskravens utformning, de riktlinjer som finns och hur man som lärare utifrån dessa bör arbeta för att kunna sätta valida betyg.

Moment 2: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik,  3.5 hp
Momentet handlar om formativ bedömning och hur det kan användas i undervisningen för att främja elevers lärande. Det inkluderar tekniker för hur formativ bedömning kan användas i praktiken och teorier för teknikernas funktion och dess effektivitet. Formativ bedömning innebär att belägg för lärande används för att justera undervisning för att bättre möta elevernas behov, och innehåller strategier för följande områden:

1) gemensam måltolkning;
2) identifikation av elevers kunnande;
3) feedback;
4) självreglerat lärande (inkluderande självbedömning);
5) eleverna som undervisningsresurser för varandra (inklusive kamratbedömning).

Momentet behandlar också motivationsteorier och hur kunskap om dessa kan användas i undervisningen för att förstå och stödja elevers motivation att lära.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna 

Kunskap och förståelse
redogöra för centrala begrepp och deras användning i samband med bedömning, betygsättning och utvärdering (fsr 1),
redogöra för teorier om formativ bedömning och motivation och hur de kan användas för att stödja elevers lärande (fsr 2),
redogöra för olika modeller för systematiska utvärderingar, uppföljning och kvalitetsarbete samt storskaliga mätningars användning och kvalitet (fsr 3), 

Färdighet och förmåga
genomföra valida och reliabla bedömningsprocesser för summativa syften (fsr 4),
använda formativ bedömning och teorier om motivation samt argumentera för hur en undervisningspraktik kan utvecklas till att bli mer formativ och bättre främja elevers lärande och motivation (fsr 5).
  
Värderingsförmåga och förhållningssätt
värdera och kritiskt granska sin egen och andras undervisnings- och bedömningspraktik ur både ett bedömningsteoretiskt perspektiv och ett motivationsteoretiskt perspektiv (fsr 6),
diskutera hur olika modeller för systematisk utvärdering och uppföljning kan användas för att utveckla undervisning (fsr7). 
 

Behörighetskrav

Kurserna Utbildningens villkor och samhälleliga funktion, 7,5hp; Uppdrag, ledarskap och undervisning, 7,5hp; Undervisning och lärande – läroplansteori och didaktik, 7,5hp; Vetenskap och kunskap, 7,5hp och Barns och ungas utveckling, specialpedagogik, sociala relationer och kommunikation, 7,5 hp eller motsvarande, exempelvis särskild behörighetsprövning enligt SFS 2013:831.
 

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och tillämpande övningar. Främst föreläsningarna, men även gruppdiskussioner, ger studenten stöd för att uppnå de förväntade studieresultaten under rubriken Kunskap och förståelse. Seminarier, gruppdiskussioner och tillämpade övningar ger studenten stöd för att uppnå de förväntade studieresultaten under rubrikerna Färdighet och förmåga samt Värderingsförmåga och förhållningssätt. Seminarier och tillämpade övningar är obligatoriska. I ett seminarium får studenterna öva på att bedöma och betygsätta varandras arbeten och ge varandra muntlig återkoppling. Genom dessa undervisningsformer tränar studenten dessutom förmågan att följa kunskapsutvecklingen inom bedömnings- och utvärderingsområdena och göra självständiga och kritiska värderingar. Undervisningsformerna utvecklar studenternas förutsättningar att bedriva yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet.
 

Examination

De förväntade studieresultaten examineras genom skriftliga prov, muntliga seminarier och skriftliga hemuppgifter. Studentens prestationer kommer att bedömas i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
 

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

För studerande inom VAL- eller ULV-projektet skickas ansökan om tillgodoräknanden till VAL-projektet, Lärarhögskolan, Umeå universitet, se www.umu.se/valprojektet.

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina eller din VAL/ULV-handläggare.

Övriga föreskrifter
Kursen ingår i Utbildningsvetenskaplig kärna. Kursen ges för studenter som antagits i VAL-projektet samt i ULV-projektet. För varje student upprättas en individuell studieplan med utgångspunkt i tidigare studier och lärarerfarenhet. För mer information, se www.umu.se/valprojetet samt www.su.se/ulv
 
 

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.