Astronomi och meteorologi, 7,5 hp

Innehåll

I kursen studeras stjärnor, galaxer samt vårt eget solsystem. Kursen behandlar stjärnors struktur och utveckling inklusive röda jättar, vita dvärgar, supernovor, neutronstjärnor och svarta hål samt hur grundämnenas uppkomst kan förklaras. Norrsken och magnetosfärer tas upp. Vidare behandlas några viktiga mätmetoder inom astronomin rörande avstånd, massa, hastighet, temperatur och ämnessammansättning i rymden. Exempel ges på hur dessa metoder kan användas för att upptäcka och undersöka exoplaneter. I samband med det diskuteras villkor för liv på andra planeter. I kursens meteorologidel studeras väderfenomen och deras orsaker. Fysikaliska modeller används för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar. Vidare diskuteras prognosers tillförlitlighet och begränsning. Kursen omfattar ett teorimoment om 5 hp, ett projektmoment om 1,5 hp och ett laborationsmoment om 1 hp.

Förväntade studieresultat

För att uppfylla målen för kunskap och förståelse ska den studerande efter genomgången kurs kunna:
 

• översiktligt sammanfatta Big Bang-teorin
• beskriva stjärnors utveckling, vilka olika typer av stjärnor som finns och hur grundämnen bildas
• specificera de viktigaste beståndsdelarna i vårt planetsystem
• förklara vad exoplaneter är, olika metoder för att upptäcka dem, samt villkor för liv på exoplaneter
• förklara vad begreppen mörk materia och mörk energi står för
• redogöra för växthuseffekten
• förklara hur olika molntyper bildas och vilket väder som förknippas med dem
• beskriva hur lågtryck och högtryck bildas och påverkar vädret
• översiktligt förklara varför det är svårt att ställa långtidsprognoser för vädret.

För att uppfylla målen för färdighet och förmåga ska den studerande efter genomgången kurs kunna:
 

• tillämpa de vanligaste metoderna för avståndsmätning och massuppskattning i rymden.

För att uppfylla målen för värdering och förhållningssätt ska den studerande efter genomgången kurs kunna:
 

• uppvisa medvetenhet om skillnaden mellan astronomi och astrologi samt mellan meteorologi och väderspådom
• reflektera över hur mänsklig aktivitet påverkar klimatet.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, räkneövningar samt handledning vid projekt och laborationer. Laborationer och projekt är obligatoriska. Delar av undervisningen ges med stöd av informations- och kommunikationsteknik vilket innebär specifika krav på viss teknisk utrustning och kompetens.

Student som missat eller inte kunnat slutföra ett obligatoriskt utbildningsmoment vid kurstillfället ska beredas möjlighet att slutföra det vid ett senare kurstillfälle. För mer information, se Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå, dnr: FS 1.1.2-553-14.

Examination

Examinationen på kursens teorimoment sker individuellt i form av en skriftlig salstentamen vid kursens slut. På skriftlig salstentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Examinationen på kursens projektmoment sker individuellt genom en skriftlig rapport och en muntlig redovisning. Examinationen på kursens laborationsmoment sker individuellt genom skriftliga rapporter. På skriftliga rapporter och på muntliga redovisningar sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

På hela kursen ges något av betygen Underkänd, Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla moment är godkända. Under förutsättning att alla moment är godkända blir betyget på hela kursen detsamma som på teorimomentet. Den som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för högre betyg.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsvariation. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Institutionen för fysik. För mer information, se Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå, dnr: FS 1.1.2-553-14.

Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.