Bedömning för lärande för ämneslärare för åk 7-9 och gymnasium, 14 hp

Innehåll

Kursen handlar om bedömningar som underlag för beslut och åtgärder i lärarens yrkespraktik. Den övergripande målsättningen är att den studerade ska utveckla sin förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling samt att kommunicera utfall från olika former av bedömningar såväl till eleverna och deras vårdnadshavare som till skolledare. Syftet med dessa bedömningar är att genom formativa bedömningar stödja elevers lärande samt att genom summativa bedömningar på ett tillförlitligt och likvärdigt sätt kunna utöva betygsättning. Den studerande ska också kunna ta ställning till bedömningars kvalitet då en viktig aspekt av bedömning är dess önskade och oönskade konsekvenser för olika typer av beslut, där prov och betyg används som underlag, men också för den enskilde elevens motivation och lärande. Bärande principer i kursinnehållet är i grunden generella och behandlas på liknande sätt för alla ämnen, med dess specifika användning skiljer sig åt mellan ämnen. Kursen ämnesanknyts därför genom att innehållet konkretiseras med respektive ämne. Kursen är indelad i tre moment.

Moment 1: Grundläggande teorier om bedömning (2hp)
Som en central utgångspunkt för en god bedömnings- och utvärderingskultur innehåller momentet centrala begrepp som rör kunskapsbedömningar. Momentet har ett fokus på definitioner och tillämpning av kvalitetskriterier, med sikte på reliabla och valida bedömningspraktiker. Momentet sätter även in bedömning och betygsättning i ett samhällsperspektiv. Nationella utvärderingar och internationella komparativa studier om undervisning och elevers resultat behandlas för att ge perspektiv på undersökningarna, deras resultat och konsekvenser. Momentet behandlar även utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring av undervisning.

Moment 2: Summativa bedömningar i teori och praktik, 5 hp (varav 2 hp är ämnesförlagd)
Momentet handlar om hur information om elevers kunskaper kan insamlas, tolkas och kommuniceras för summativa syften. Det inkluderar utformning och användning av olika typer av prov, men också om alternativa bedömningsformer. Fokus ligger på summativa bedömningar som
underlag för beslut om betyg, men också som underlag för skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner. Eftersom principer för betygssättning styrs av det betygssystem som är gällande, kommer momentet att behandla den svenska betygsmodellen, inklusive kunskapskravens utformning, de riktlinjer som finns och hur man som lärare utifrån dessa bör arbeta för att kunna sätta valida betyg.

Moment 3: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik, 7 hp (varav 2 hp är ämnesförlagd)
Momentet handlar om formativ bedömning och hur det kan användas i undervisningen för att främja elevers lärande. Det inkluderar tekniker för hur formativ bedömning kan användas i praktiken och teorier för teknikernas funktion och dess effektivitet. Formativ bedömning innebär att belägg för lärande används för att justera undervisning för att bättre möta elevernas behov, och innehåller strategier för följande områden:

1) gemensam måltolkning;
2) identifikation av elevers kunnande;
3) feedback;
4) självreglerat lärande (inkluderande självbedömning);
5) eleverna som undervisningsresurser för varandra (inklusive kamratbedömning).

Momentet behandlar också motivationsteorier och hur kunskap om dessa kan användas i undervisningen för att förstå och stödja elevers motivation att lära.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse
För godkänd kurs ska den studerande kunna:
• redogöra för centrala begrepp och deras användning i samband med bedömning, betygsättning och utvärdering,
• redogöra för teorier om formativ bedömning och motivation och hur de kan användas för att stödja elevers lärande,
• redogöra för olika modeller för systematiska utvärderingar, uppföljning och kvalitetsarbete,
• redogöra för varför nationella prov och internationella komparativa studier genomförs, hur deras resultat tolkas och används samt deras begränsningar och möjligheter.

Färdighet och förmåga
För godkänd kurs ska den studerande kunna:
• genomföra valida och reliabla bedömningsprocesser för summativa syften,
• använda formativ bedömning och teorier om motivation för att främja elevers lärande,
• ge förslag på och argumentera för hur en undervisnings- och bedömningspraktik kan
utvärderas och utvecklas för att främja elevers lärande och motivation.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs ska den studerande kunna:
• värdera och kritiskt granska sin egen och andras undervisnings- och bedömningspraktik ur både ett bedömningsteoretiskt perspektiv och ett motivationsteoretiskt perspektiv,
• diskutera hur olika modeller för systematisk utvärdering och uppföljning kan användas för att utveckla undervisning.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs 30 hp inom Utbildningsvetenskaplig kärna ("Kunskap, undervisning och lärande I", "Demokrati, individ och samhälle", "Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering", "Att vara lärare (VFU I)") eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och tillämpande övningar.

Examination

De förväntade studieresultaten examineras genom skriftliga prov, muntliga seminarier och skriftliga hemuppgifter. Studentens prestationer kommer att bedömas i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av
studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.