Utbildningens villkor och samhälleliga funktion (UK), 7,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar det svenska utbildningssystemet och dess historiska utveckling som ett led i förståelsen av dagens skola. Aktuella styrdokument introduceras. Vidare behandlas skolans organisation och styrning med fokus på decentralisering, mål- och resultatstyrning där också internationella influenser av svensk skola berörs.

I kursen behandlas också skolans och lärares uppdrag att fostra demokratiska samhällsmedborgare. Begrepp som, demokrati, mänskliga rättigheter, värdegrund, jämställdhet, likabehandling, normalitet, diskriminering och kränkande särbehandling problematiseras i relation till relevanta teoretiska utgångspunkter. Studierna utgör en grund för att senare under utbildningen fördjupas och därutöver tillämpas i den pedagogiska praktiken.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• Redogöra för det svenska skolväsendets historiska utveckling
• Redogöra för skolväsendets organisation och styrning idag samt myndigheters och skolledningens ansvar och dessutom kunna redogöra för kärnan i relevanta styrdokument
• Redogöra för skolans styrning och olika aktörers ansvar idag och kunna diskutera styrningens olika konsekvenser i skolans praktik

Färdighet och förmåga

• Redogöra för och problematisera begreppen demokrati, mänskliga rättigheter, värdegrund, likabehandling, normalitet, diskriminering och jämställdhet i relation till skolans praktik

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Kritiskt granska och problematisera grundläggande perspektiv i skolans värdegrundsuppdrag

Behörighetskrav

Univ: Högskolestudier motsvarande 240 hp inkl. självständigt arbete/examensarbete om minst 15 hp på kandidatnivå.
Ämneskrav i ett ämne om minst 90 hp för inriktning mot åk 7-9 eller 120 hp i minst ett ämne för inriktning mot gymnasiet, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

I kursen finns obligatoriska inslag som kräver fysisk närvaro på campus, se vidare i kurstillfällets gälande schema och studieguide.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Huvuddelen av kursens avsnitt introduceras genom föreläsningar. Därefter följer bearbetningar i form av diskussionsseminarier och examinerande seminarier. Tillämpande delar genomförs med stöd av uppgifter där studenterna får tillfälle att pröva sin förståelse. Förebildligheten ska synas i kursens genomförande på så sätt att undervisnings- och examinationsformer problematiseras i relation till det kommande läraruppdraget.

Examination

Fysisk närvaro vid obligatoriska moment fordras för godkänt resultat på kursen, om inte annat anges i kurstillfällets gällande schema och studieguide.

Inslag av faktakaraktär där det handlar om att förstå grundläggande sammanhang och modeller tenteras skriftligt i form av individuella inlämningsuppgifter och hemtentamen. Andra delar som kan förstås i relation till olika kontext examineras muntligt i seminarieform. Eftersom innehållet utgör en introduktion, en bas som ska vidareutvecklas under utbildningens kommande kurser och tillämpas under kursens verksamhetsförlagda del blir det viktigt att examinationerna bidrar till att främja progression i kunskapsinhämtandet. Examinationer som kan användas i syfte att bidra till att utveckla metaförståelse i bedöminingsfrågor är också viktiga att använda och synliggöra. Examinationerna kopplas tydligt till olika kunskapsformer. För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända.

Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För betyget väl godkänd krävs att skriftlig hemtentamen om det svenska skolsystemet bedöms som väl godkänd samt att övriga examinerade uppgifter bedöms som godkända.

Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av teoretiska begrepp.

Den som erhållit betyget Godkänd (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom ska ytterligare omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle.

Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordnarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla.

I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut ska motiveras skriftligt.

För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.