Barnet, omvärlden och fritidshemmets uppdrag, 15 hp

Innehåll

I kursen belyses fritidshemmets uppdrag ur historiskt, samhälleligt och hållbarhetsperspektiv, likaså belyses det aktuella forskningsläget. Dessutom bearbetas fritidshemmets uppdrag ingående med utgångspunkt i rådande styrdokument. De globala målen för agenda 2030 och konventionen om barns rättigheter granskas utifrån fritidshemmets perspektiv och ansvar. Barndom och barns erfarenhetsvärld studeras liksom fritidshemmet som kreativ och interkulturell mötesplats.

Fritidsbegreppets olika betydelser och fritidshemmets specifika uppdrag att erbjuda rekreation och meningsfull fritid behandlas. Fritidens betydelse för barns identitetsskapande i rådande omvärld studeras och bearbetas utifrån perspektiven social klass, kön och etnicitet. Beskrivning och problematisering av barn och ungas användning av sociala medier ingår i kursen liksom praktisk tillämpning av digitala verktyg i ett fritidshemsperspektiv.

Främjandet av elevers fysiska hälsa genom idrott, lek och skiftande rörelseformer samt friluftsliv är centrala inslag i kursen liksom hur det förenas med omsorg och bidrar till elevers lärande och utveckling. Teorier om situerat, informellt och formellt lärande ingår.  Elevers perspektiv på lärande i fritidshemmet undersöks inom kursens ram och vikten av pedagogens/grundlärarens förhållningssätt och ledarskap samt miljöns inverkan för lärande och utveckling bearbetas i kursen.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs skall den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• Redogöra för fritidshemmets uppdrag och syftet med undervisningen däri i enlighet med gällande styrdokument
• Visa förståelse för hur fysisk aktivitet i olika miljöer påverkar elevers hälsa och kunna redogöra för barns motoriska och fysiska utveckling
• Beskriva och reflektera över hur digital kompetens, elevers sociala medieanvändning och en medierik miljö kan främja och påverka innehåll och arbetsformer i fritidshemmet
• Med stöd av teorier och aktuell forskning kritiskt reflektera över hur lärande, undervisning, omsorg, lek och värdegrundsfrågor i olika former och miljöer kan förenas i fritidshemmets verksamhet
• Med stöd av aktuell forskning analysera och kritiskt granska begreppet meningsfull fritid ur ett barnperspektiv där social klass, kön och etnicitet ingår

Färdighet och förmåga

• Identifiera och diskutera fritidshemmets förutsättningar att beakta konventionen om barns rättigheter och frågor om hållbar utveckling
• Redogöra för och diskutera lek som metod för elevers lärande och utveckling samt ledarskapets och miljöns betydelse för lek i fritidshemmet
• Skapa aktiviteter som ger förutsättningar och möjligheter för elevers lärande och utveckling i olika miljöer
• Identifiera och diskutera fritidshemmets kompensatoriska och kompletterande uppdrag

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Analysera och kritiskt reflektera kring fritidshemmets förutsättningar att stimulera friluftsliv, och elevers rörelse och fysiska hälsa
• Problematisera de kulturer som omger barn samt reflektera över hur detta kan påverka fritidshemmets verksamhet och innehåll

Behörighetskrav

Grundlärare som profession (UK) 6hp eller motsvarande

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, workshops med praktiska och fysiska tillämpningsövningar, fallstudier och grupparbeten. Kursinnehållet bearbetas och tillämpas i olika former i syfte att belysa komplexiteten i fritidshemmets uppdrag. Examinerande och prövande/tillämpande inslag är obligatoriska.

Examination

Examinationer sker individuellt och i grupp via muntliga seminarier och workshops samt individuella skriftliga hemtentamen.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan väl godkänd (VG), godkänd (G) eller underkänd (U).

För betyget godkänd (G) krävs att samtliga examinationer bedömts med resultatet godkänd (G). För betyget väl godkänd (VG) krävs dessutom att de skriftliga hemtentamen bedöms med resultatet väl godkänd (VG).

Den som erhållit betyget godkänd (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.

Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden
för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.

För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla.