Undervisning och kvalitetsutveckling i förskola respektive fritidshem, 15 hp

Innehåll

Gemensamt för båda modulernas innehåll är fokuseringen på förskola respektive fritidshem och deras styrdokument, undervisning och kvalitetsutveckling samt gemensamma centrala nyckelbegrepp för deras uppdrag.

Modul 1. Undervisning och kvalitet i förskola respektive fritidshem
[Teaching and Quality in Preschool and School-age Educare respectively]

Modulen innehåller studier och analyser av förskola och fritidshem, deras likheter och olikheter, ur samhälls-, styrnings- och innehållsperspektiv. Fördjupade studier ingår om deras utveckling efter inträdet i utbildningssektorn. Nyckelbegrepp för förskola och fritidshem diskuteras och analyseras i relation till kvalitetsutvecklingsarbete och teorier om lärande och utveckling.  Modulens hela innehåll studeras i relation till gällande styrdokument.

Modul 2. Utvecklingsarbete i förskola respektive fritidshem
[Developing Work in Preschool and School-age Educare respectively]

Utifrån fördjupade kunskaper om förskolans eller fritidshemmets uppdrag samt en kartläggning av en förskolas eller ett fritidshems utvecklingsbehov ingår planering av ett mindre kvalitetsutvecklingsarbete. Utvecklingsarbeten granskas kritiskt i relation till valfria nyckelbegrepp i kursens modul 1 samt diskuteras med hjälp av teorier om lärande och kvalitetsutveckling samt ur ett samhälls-, styrnings- eller innehållsperspektiv.

Förväntade studieresultat

Modul 1. Undervisning och kvalitet i förskola respektive fritidshem
[Teaching and Quality in Preschool and School-age Educare respectively]

För godkänd modul ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra och jämföra det som förenar förskola och fritidshem ur samhälls-, innehålls- och styrningsperspektiv 
• urskilja och analysera skillnader mellan förskolans och fritidshemmets pedagogiska praktiker med stöd av lärande och utvecklingsteorier
• visa fördjupad förståelse av förskolans eller fritidshemmets utveckling och uppdrag under tiden inom utbildningssektorn

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• identifiera, analysera och problematisera kursens centrala nyckelbegrepp i relation till förskolans eller fritidshemmets komplexa uppdrag och teorier om lärande och utveckling

Modul 2. Utvecklingsarbete i förskola respektive fritidshem
[Developing Work in Preschool and School-age Educare respectively]

För godkänd modul ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• analysera och kritiskt granska en förskoleverksamhet eller en fritidshemsverksamhet i relation till rådande styrdokument

Färdighet och förmåga

• självständigt planera och formulera ett utvecklingsarbete med utgångspunkt i styrdokument och en pedagogisk verksamhets utvecklingsbehov inom ett avgränsat område samt presentera det i text i enlighet med anvisningar som ges i kursen

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt granska, analysera och diskutera ett utvecklingsarbete utifrån minst fyra av de nyckelbegrepp som definierats, analyserats och problematiserats i modul 1
• diskutera utvecklingsarbetenas relevans utifrån samhälls- styrnings- och innehållsperspektiv 

Behörighetskrav

Lärarexamen (dvs förskollärare, grundlärare fritidshem, grundlärare F-9, ämneslärare, yrkeslärare, speciallärare), studie- och yrkesvägledarexamen, specialpedagogexamen, eller motsvarande äldre examen i någon av dessa. Svenska och engelska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar, seminarier och grupphandledning. De studerandes lokala villkor och inriktning utgör viktiga utgångspunkter för uppgifter i kursen. I kursen finns obligatoriska inslag som kräver fysisk närvaro på campus, se vidare i kurstillfällets gällande schema, studieguide eller motsvarande.

Examination

Kursen examineras fortlöpande med individuella skriftliga inlämningsuppgifter, i samband med två obligatoriska seminarier, en nätbaserad gruppövning, samt eget utvecklingsarbete som presenteras skriftligt och diskuteras vid ett avslutande seminarium. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

Fysisk närvaro vid obligatoriska moment fordras för godkänt resultat på kursen, om inte annat anges i kurstillfällets gällande schema, studieguide eller motsvarande.

Modul 1. De obligatoriska seminarierna och de skriftliga inlämningsuppgifterna bedöms gemensamt med VG, G eller U. Den nätbaserade gruppövningen bedöms med G eller U.

Modul 2. Det individuella utvecklingsarbetet, som presenteras och ventileras i ett obligatoriskt seminarium, bedöms med betygen VG, G eller U. Dessutom diskuteras utvecklingsarbetena utifrån ett samhälls-, styrnings- och innehållsperspektiv. Diskussionen bedöms med betygen G eller U. 

Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna i de två modulerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att analysera och problematisera med stöd av teoretiska begrepp och att studenten fått VG på prov om minst 12hp och G på 3hp 

Den som erhållit betyget Godkänd (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgått ordinarieprov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd. 

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet. 

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I de fall kursen upphör att gälla eller om kursplanen genomgår större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt denna kursplan under en tid av maximalt två år från att denna kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat erbjudas.