Utbildningssystem i Sverige och andra länder, 10 hp

Innehåll

I kursen studeras det offentliga skolväsendets och högskolans mål, innehåll, organisation, verksamhet, historia samt styrdokument. Annan eftergymnasial utbildning, folkhögskolor, fristående skolor samt enskilda utbildningsanordnare behandlas. Andra länders utbildningssystem studeras och jämförs med det svenska. Tillträdesregler till de olika utbildningsformerna behandlas särskilt. I kursen ingår studier av grundläggande principer för validering. Olika källor för utbildningsinformation samt statligt studiestöd och möjligheter till utlandsstudier behandlas med stöd av informationsteknologi (IKT). Till stöd för detta ingår en orientering om digital informationssökning. Dessutom ingår tillämpningsövningar som förberedelse för kommande praktikkurser och för verkställande av yrkesexamensmålet att stödja övrig personals arbete med studie- och yrkesorienterande insatser.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna

7K. Kunskap och förståelse

• (7K1) redogöra för det svenska utbildningsväsendets utveckling
• (7K2) redogöra för huvuddragen i det nuvarande svenska utbildningssystemet särskilt gällande organisation, innehåll och övergångar mellan olika stadier
• (7K3) beskriva ett urval av andra länders utbildningssystem och jämföra dessa med det svenska utbildningssystemet
• (7K4) redogöra för och problematisera grundläggande principer för validering av kunskaper 
7F

Färdighet och förmåga

• (7F1) utifrån fallbeskrivningar tillämpa nationella styrdokument för grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, högskola och annan eftergymnasial utbildning.
• (7F2) använda nätbaserade källor för att söka information om svenskt och internationellt utbildningsväsende
• 7(F3) utforma, jämföra och presentera information om svenskt och internationellt utbildningsväsende 
7V

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• (7V1) kritiskt granska, jämföra och värdera information från aktörer inom svenskt och internationellt utbildningsväsende
• (7V2) utifrån studie- och yrkesvägledningens etiska principer diskutera det egna förhållningssättet till marknadsföring av utbildning

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap A.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och tillämpningsövningar. Föreläsningarna ger studenterna stöd att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om att kunna visa på huvuddragen i det svenska utbildningssystemet relaterat till nationella styrdokument. Föreläsningarna syftar också till att introducera studenterna till problematisering, analys, kritisk granskning och värdering. Seminarier, grupparbeten och tillämpningsövningar syftar till att förankra faktabaserade inslag men ger också stöd att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om färdigheter, förmågor, förhållningssätt och värderingar.

Examination

Examinationen består av gruppredovisningar och en individuell skriftlig tentamen. Examinationerna i grupp syftar främst till att examinera förväntade studieresultat under rubrikerna ”färdigheter och förmågor” samt Värderingsförmåga och förhållningssätt men avser också delvis att utgöra stöd för skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen examinerar i första hand de förväntade studieresultaten under rubriken ”Kunskap och förståelse”. Gruppredovisningarna betygsätts enligt skalan: Godkänd, Underkänd. Den skriftliga tentamen och kursen i sin helhet betygsätts enligt skalan: Väl godkänd, Godkänd, Underkänd. 


Utöver förväntade studieresultat (FSR) krävs att enligt instruktioner och uttalade krav genomföra de ålagda uppgifterna och delta i de obligatoriska delarna av kursen. För väl godkänt betyg krävs utöver kravet för godkänd att den studerande fått betyget Väl godkänd på det skriftliga provet. Därutöver läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes
förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av olika teoretiska begrepp.

Ett omprov skall erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses till examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.