Teorier, modeller och metoder för vägledning och dess praktik, 20 hp

Innehåll

Den studerande ska i praktiskt arbete inom det obligatoriska skolväsendet pröva, utveckla och befästa sina kunskaper och färdigheter avseende studie- och yrkesvägledarens arbete. Kursen fördjupar kunskaper om färdigheter, modeller och metoder för personlig studie- och yrkesvägledning, etiska principer för vägledning. Bemötande av elever, tillägnande av ett relevant yrkesspråk och professionellt förhållningssätt för vägledning behandlas. I kursen ingår att planera och genomföra lektioner. Vidare ingår att granska den lokala styrningen av studie- och yrkesvägledningsverksamheten och studie- och yrkesvägledarens uppdrag att stödja övriga personalens arbete med studie- och yrkesorienterande uppgifter. 

Modul 1
Teorier, modeller och metoder för vägledning, 7,5 hp  
[Theories, Models and Methods in Career Counselling]

I modulen fördjupas studier av modeller och metoder för vägledning samt tillämpning i form av laborationer med individuell feedback av samtalsfärdigheter. Med hjälp av litteratur analyseras olika processer och relationen mellan vägledare och vägledd i samtal. I modulen fördjupas det professionella förhållningssättet samt etiska principer för vägledning. Modulen innebär en förberedelse inför det praktiska arbetet i skolväsendet med utgångspunkt i styrdokument och aktuell forskning. 

Modul 2 
Vägledning och dess praktiska tillämpning i skolan, 12,5 hp  
[Applied Career Counselling in School]

I kursens andra modul fokuseras på praktisk tillämpning i autentiska miljöer avseende studie- och yrkesvägledning, dels genom individuella vägledningssamtal, dels genom undervisning utifrån karriärteorier. Vidare studeras skolans arbete för att möta elevers olika behov och jämställdhet. I modulen ingår även att undersöka hur studie- och yrkesvägledningsverksamheten organiseras på praktikplatsen samt studie- och yrkesvägledarens uppdrag att stödja den övriga personalens arbete med studie- och yrkesorienterande uppgifter. Modulen innebär en förberedelse inför det praktiska arbetet i skolväsendet med utgångspunkt i styrdokument och aktuell forskning.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs skall den studerande kunna:

Modul 1
Kunskap och förståelse

• visa insikt om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i studie- och yrkesvalssituationen samt på arbetsmarknaden

Färdighet och förmåga

• tillämpa olika teorier och metoder för vägledning utifrån individers och grupper behov

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

Modul 2
Kunskap och förståelse

• visa kunskap om utbildning, arbetsliv och samhällsutveckling såväl nationellt som internationellt
• visa insikt om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i studie- och yrkesvalssituationen samt på arbetsmarknaden

Färdighet och förmåga

• bidra till att förverkliga målen för skolväsendet
• samla och kritiskt tolka information för att informera och vägleda ungdomar och vuxna inför framtida studier och arbete
• att inom sitt verksamhetsområde stödja övrig personal i deras studie- och yrkesorienterande insatser
• skapa och utveckla kontakter med olika intressenter i samhället av betydelse för verksamheten

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper

Behörighetskrav

Studie- och yrkesvägledningens grunder, 15 hp

Undervisningens upplägg

I modul 1 bedrivs undervisningen i form av föreläsningar, seminarier samt laborativ vägledningsträning under handledning. Under den laborativa vägledningsträningen spelas samtalen in och analyseras. I modul 2 genomförs en handledd praktik där inspelning av autentiska samtal med elever utgör en del av uppgifter under praktik. Övriga uppgifter under praktik består i att kartlägga och analysera praktikplatsen ur olika perspektiv.

I kursen ingår obligatoriska inslag som kräver fysisk närvaro på campus och/eller deltagande vid schemalagda digitala träffar, se vidare i kurstillfällets gällande schema och information i lärplattform.

Examination

Fysisk närvaro och/eller deltagande vid schemalagda digitala träffar vid obligatoriska moment fordras för godkänt resultat på kursen, om inte annat anges i kurstillfällets gällande schema och information i lärplattform.

Examination sker löpande under kursen. Den studerande ska visa förmåga att analysera inspelade samtal ur färdighetsmässiga, metodiska och teoretiska aspekter med stöd i litteratur. Vidare ska den studerande skriftligt redovisa kartläggning och analys av sin praktikplats. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts när alla obligatoriska delar är betygssatta. Hel kurs betygssätts enligt skalan väl godkänd (VG), godkänd (G) eller underkänd (U).

Examinationsuppgifter betygsätts enligt betygsskalan väl godkänd (VG), godkänd (G) eller underkänd (U). Seminarier betygsätts enligt skalan godkänd (G) eller underkänd (U).

Vid bedömning för betyget väl godkänd (VG) läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter med stöd av teoretiska begrepp. För betyget väl godkänd (VG) på hel kurs krävs betyget väl godkänd (VG) på inlämnade examinationsuppgifter.

Den som erhållit betyget godkänd (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg.

Om student erhåller betyget underkänt i den verksamhetsförlagda delen gäller följande:
Antalet examinationstillfällen på kursens verksamhetsförlagda delar är begränsat till två. Ett tredje examinationstillfälle kan efter ansökan beviljas av Lärarhögskolans föreståndare om det finns särskilda skäl. Ansökan sker på särskild blankett.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

I alla övriga fall som en student blir underkänd på verksamhetsförlagda delar av kursen ska en uppföljning göras av examinator i samråd med studenten efter kursens avslut. Denna ska ta fasta på vilka delar av de förväntade studieresultaten på kursen som studenten inte uppnått. Uppföljningen ska genomföras i god tid innan studenten får påbörja en eventuell ny praktikperiod.

Om student erhåller betyget underkänt i kursens övriga uppgifter gäller följande:
Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med ordinarie provet.

Den som utan godkänt resultat på genomgått ordinarieprov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd.

Övriga föreskrifter

Ansvarig handledare inom de frivilliga skolformerna skall uppfylla utbildningsvillkoret enligt skollagen 2 kap 30§ första stycket samt har en anställning som studie- och yrkesvägledare på minst 50% av en heltidstjänst.

I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst ett provtillfälle (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från att kursplan upphört att gälla.