Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Utbildningsplan:

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Engelskt namn: Occupational Therapy Programme

Denna utbildningsplan gäller: HT19 och fram till HT22 (nyare version av utbildningsplanen finns)

Programkod: VYARB

Högskolepoäng: 180

Diarienummer: Dnr 513-1176-12

Ansvarig fakultet: Medicinska fakulteten

Beslutad av: Medicinska fakultetens fakultetsnämnd, 2013-05-10

Reviderad av: Medicinska fakultetens fakultetsnämnd, 2018-09-19

Behörighetskrav

Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet 16/A14)

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en arbetsterapeutexamen (Degree of Bachelor of Science in Occupational Therapy) och Medicine kandidatexamen med arbetsterapi som huvudområde (Degree of Bachelor of Medical Science. Main field of study: Occupational Therapy) i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se: www.student.umu.se/examen/bestammelser/examensbeskrivningar/
 

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

(Högskolelagen 1 kap 8 §) Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Lag (2006:173).

Nationella mål för aktuell examen

Nationella mål för arbetsterapeutexamen

För arbetsterapeutexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som arbetsterapeut.

Kunskap och förståelse
För arbetsterapeutexamen skall studenten

  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
  • visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, och
  • visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa, och
  • visa kunskap om relevanta författningar
Färdighet och förmåga
För arbetsterapeutexamen skall studenten
  • visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra arbetsterapeutiska åtgärder som förebygger, förbättrar och kompenserar nedsatt aktivitetsförmåga, 
  • visa förmåga att identifiera och genomföra miljöinriktade åtgärder både på individ-, grupp- och samhällsnivå,
  • visa förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande arbete,
  • visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
  • visa förmåga att informera och undervisa olika grupper
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För arbetsterapeutexamen skall studenten
  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens
Självständigt arbete (examensarbete)
För arbetsterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfodringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

Nationella mål för Kandidatexamen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera, företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens
Självständigt arbete (examensarbete)
För arbetsterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfodringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

Examinationsformer

Examination innebär en bedömning av studentens prestationer och utgör underlag för betygssättning. Bedömningen sker genom skriftliga, muntliga och/eller praktiska prov. Examinationerna är utformade så att en individuell bedömning av studentens prestationer kan göras. Examinationsformerna framgår av respektive kursplan och varierar beroende på ämnets karaktär och omfattning, kursens uppläggning, pedagogiska metoder m.m. I varje kurs ingår en eller flera examinationer samt undervisningsmoment som är obligatoriska. Närmare anvisningar finns i respektive kursplan.

Student som underkänts vid ordinarie provtillfälle har rätt till förnyat prov s.k. omprov, tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet från ordinarie prov meddelats och senast två månader efter ordinarie prov (vid sommaruppehåll tre månader efter ordinarie prov) samt ytterligare ett omprov inom ett år, s.k. uppsamlingsprov. Antalet provtillfällen är begränsat till totalt fem.

Vid praktisk verksamhetsanknuten kurs/klinisk utbildning avgör examinator om underlag för godkänt betyg finns. Om student underkänts, krävs förnyad kurs som begränsas till ett tillfälle.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger.

Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen.

Student som har underkänts två gånger i examination för viss kurs eller del av kurs har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. Vid begäran om byte av examinator skall studenten i första hand vända sig till kursansvarig och i andra hand till studievägledare eller programråd. Undantag från ovan angivna omtentamensregler kan i särskilda fall ges av programrådet.

Student som underkänts utifrån ovan angivna omtentamensregler måste avbryta studierna. Eventuell ansökan om ny utbildningsplats görs hos antagningsenheten.

Under förutsättning att studenten följer universitetets regler för tentamensskrivningar och inte överskrider eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen får en student inte nekas att delta i prov. Detta gäller även då det finns obligatoriska utbildningsmoment som skall ha fullgjorts innan momentet/kursen godkänns. För att godkännas krävs dock att studenten i efterhand fullgör det obligatoriska momentet eller befrias från det. Vid examinationer där tredje part involveras (t.ex. klienter/-patienter) då det av säkerhetsskäl är nödvändigt, kan dock krävas att relevanta undervisningsmoment är fullgjorda innan studenten tillåts delta i prov. Detta anges i kursplanerna.

Student kan få ett betyg omprövat av examinator om det är uppenbart oriktigt och ändringen kan göras snabbt och enkelt.

Student som blivit underkänd har möjlighet att få studievägledning.

Betyg

Betyg sätts på genomgången kurs eller delkurs. Som betyg används en tvågradig betygsskala: G och U.

Tillgodoräknande

Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Allmänt

Utbildningen är organiserad för heltidsstudier i ett utbildningsprogram och omfattar 180 högskolepoäng. Programmet är upplagt för campusstudier med stöd av nätbaserad lärplattform. Delar av kurser eller hela kurser kan utformas för att möjliggöra flexutbildning, vilket innebär en kombination av campusstudier och distansstudier via nätet.

Tyngdpunkten i arbetsterapeututbildningen utgörs av arbetsterapi och aktivitetsvetenskap som omfattar 126 högskolepoäng, inräknat verksamhetsförlagd utbildning om totalt 27 högskolepoäng. Vetenskaplig metod och vetenskapligt förhållningssätt är en integrerad del i alla kurser genom programmet därutöver en specifik kurs med forskningsmetodik riktad mot kvantitativa och kvalitativa metoder. Vidare ingår relaterad kunskap i form av beteendevetenskap, samhällsvetenskap, anatomi och fysiologi, sjukdomslära, folkhälsa, entreprenörskap, innovation samt organisation och arbetsledning. Det första året fokuserar ”Människa – Miljö – Aktivitet”. Där läggs den teoretiska grunden för förståelse av relationen mellan aktivitet och hälsa. Yrkets filosofiska och etiska grund undersöks, liksom vad yrkesrollen kan innebära i dagens samhälle. Under det andra året sker en fördjupning och tillämpning av kunskap utifrån ”Utredning – Intervention – Utvärdering”. Här sker  en tydlig integration mellan arbetsterapi och relaterad kunskap. Det tredje studieåret är riktat mot ”Kreativitet – Ledarskap – Samverkan” och syftar till att studenten utvecklar en egen yrkesidentitet genom att syntetisera, värdera och tillämpa arbetsterapins teori och praxis såväl inom befintliga som nya arenor.

Studierna kännetecknas av aktivt kunskapssökande, problemlösning och reflektion. Arbetsformerna varierar mellan individuellt arbete, arbete i studiegrupper, praktisk tillämpning, case-metodik, seminarier och föreläsningar samt verksamhetsförlagd utbildning. Genomgående skall kursinnehållet bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vidare ingår moment som förutsätter tillämpning av ett aktivitetsfrämjande, samhällsengagerat och innovativt arbetssätt. Studenten ges här möjlighet att själv välja tillämpningsområden. Under flera kurser i programmet tillämpas ett verksamhetsintegrerat lärande (VIL) vilket innebär samverkan mellan utbildning, samhälls- och arbetsliv. Genom olika projekt riktade mot både befintliga och nya arenor för arbetsterapi tillämpar och integrerar studenterna teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Interprofessionellt lärande samordnas med andra program inom fakulteten och är under fortsatt utveckling.

Samtliga diskrimineringsgrunder belyses fortlöpande i utbildningen liksom ett globalt perspektiv på hälsa/ohälsa. Speciella projekt och uppgifter ger studenterna möjligheter att få egna upplevelser av vad skapande aktiviteter kan innebära och betyda för hälsan. Genom hela programmet skattas studentens personliga utveckling mot professionell kompetens.

Verksamhetsförlagd utbildning kan komma att förläggas utanför studieorten. Utlandsstudier ses som en betydelsefull erfarenhet i den kommande yrkesfunktionen och studenten har möjlighet att förlägga del av utbildningen i annat land.

Student som följer utbildningsprogrammet är garanterad plats på de baskurser som ges inom ramen för programmet. I kursplanerna anges de förkunskapskrav som gäller för respektive kurs.

Ett självständigt examensarbete om 15 hp ingår. Studenter genomför som regel parvis ett examensarbete i en självständig process under kontinuerlig handledning. Då examensarbetet genomförs av två studenter skall det, utifrån bedömning av studenternas arbetsprocess, framgå hur var och en har aktivt bidragit till arbetets genomförande. Tid för genomförande av examensarbetet är avsatt under terminerna fem eller sex.

Baskurser
Människa – Miljö – Aktivitet är temat för termin 1 och 2 med baskurserna:
Arbetsterapi – meningsfull aktivitet och hälsa, 15 hp, Utveckling, motivation och lärande - Beteendevetenskap i arbetsterapi, 15 hp, Människans anatomi och fysiologi, 7,5 hp, Arbetsterapi – processmodeller, 15 hp, Hälsa, sjukdom och funktionsnedsättning 1, 7,5 hp.

Utredning – Intervention – Utvärdering är temat för termin 3 och 4 med baskurserna:
Arbetsterapi - professionellt resonemang 1, 12 hp, Hälsa, sjukdom och funktionsnedsättning 2, 6 hp, Arbetsterapi - professionellt resonemang 2, 12 hp, Rätten till aktivitet – folkhälsa och arbete ur ett samhällsperspektiv, 12 hp, Arbetsterapi - professionellt resonemang 3, 6 hp, Verksamhetsförlagd utbildning, 12 hp.

Kreativitet – Ledarskap – Samverkan är temat för termin 5 och 6 med baskurserna:
Arbetsterapeuten som handledare, entreprenör och ledare, 7,5 hp, Forskningsmetodik - kvantitativ och kvalitativ metod, 7,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning alternativt Examensarbete, 15 hp (under termin 5), Verksamhetsförlagd utbildning alternativt Examensarbete 15 hp (under termin 6), Innovation och förändringsarbete i samverkan, 15 hp.

Fria kurser
I programmet kan fria kurser vid andra fakulteter/institutioner vid Umeå universitet eller andra högskolor inom eller utom Sverige ingå under förutsättning att de bedöms som adekvata utifrån utbildningen mål. De fria kurserna söks i öppen konkurrens med andra studenter.

Programöversikt

Kurs Hp Nivå Termin
Arbetsterapi – meningsfull aktivitet och hälsa 15 Grund 1
Utveckling, motivation och lärande – beteendevetenskap i arbetsterapi 15 Grund 1
Människans anatomi och fysiologi 7,5 Grund 2
Arbetsterapi – processmodeller 15 Grund 2
Hälsa, sjukdom och funktionsnedsättning 1 7,5 Grund 2
Arbetsterapi - professionellt resonemang 1 12 Grund 3
Hälsa, sjukdom och funktionsnedsättning 2 6 Grund 3
Arbetsterapi - professionellt resonemang 2 12 Grund 3
Rätten till aktivitet – folkhälsa och arbete ur ett samhällsperspektiv 12 Grund 4
Arbetsterapi – professionellt resonemang 3 6 Grund 4
Verksamhetsförlagd utbildning 12 Grund 4
Arbetsterapeuten som handledare, entreprenör och ledare 7,5 Grund 5
Forskningsmetodik - kvantitativ och kvalitativ metod 7,5 Grund 5
Verksamhetsförlagd utbildning* 15 Grund 5 eller 6*
Examensarbete* 15 Grund 5 eller 6*
Innovation och förändringsarbete i samverkan 15 Grund 6

* Eftersom antalet platser för kursen Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är begränsad går halva antalet studenter denna kurs i termin 5 och halva antalet studenter går VFU-kursen under termin 6. Kursen Examensarbete genomförs med hälften av studenterna under termin 5 och hälften av studenterna under termin 6.

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Ansökan om detta görs skriftligen hos Studentcentrum/Antagning efter att studenten fått ett positivt antagningsbesked.
Det är möjligt att överklaga ett negativt beslut om anstånd med studiestart till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Regler för studieuppehåll och studieavbrott finns beskrivna i Högskoleförordningen (1993:100), Antagningsordningen vid Umeå universitet och Regelverket för studieadministration. Ett beviljat studieuppehåll innebär att studenten vid återkomst efter studieuppehållet är garanterad en plats (platsgaranti) på utbildningen under en bestämd tidsperiod. Skäl för att garanteras studieplats efter studieuppehåll kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter. Närmare information om eventuella utbildningsspecifika regler lämnas av ansvarig institution.
Högskolans beslut om ett beviljat studieuppehåll ska avse en bestämd tidsperiod. Om den aktuella utbildnings- eller kursplanen antas ha blivit förändrad vid den tidpunkt när studierna ska återupptas efter ett studieuppehåll, kan studenten erbjudas plats på en motsvarande utbildning. Detta ska då anges i beslutet om studieuppehåll. För studenter som betalar studieavgifter, har uppehållstillstånd för studier eller som beviljats stipendier kan dessa påverkas av ett studieuppehåll.

Student som inte beviljats studieuppehåll enligt ansökan har rätt att överklaga beslutet till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Studieavbrott kan anmälas av studenten eller konstateras av universitetet. Studieavbrott innebär att studenten inte är garanterad plats vid anmälan om återupptagande av studier. Studieavbrottet kan vara självvalt av studenten eller orsakat av att studenten inte uppnår behörighetskrav för senare kurser.

Avrådan

Kursresultaten skall fortlöpande nyttjas i studievägledande syfte i samverkan mellan student, lärare och studievägledare. Om tveksamhet föreligger om en students förutsättningar att fullfölja den påbörjade utbildningen, skall det ingående prövas om studenten bör rådas att avbryta utbildningen. Denna avrådan bör göras så tidigt som möjligt av lärare och/eller studievägledare och i samråd med studenten i fråga.

Övrigt

Behörighetskrav för till kurser inom programmet
Kursernas/delkursernas innehåll bygger på varandra och läses för termin 1-4 i den ordning som anges i programöversikten. Inom termin 5 och 6 kan två kurser läsas i alternativ ordning. Behörighetskraven till kurserna framgår i kursplanerna.

Hälso- och vaccinationsprogram
Smittskydd och Vårdhygien, Västerbottens läns landsting (VLL) ställer krav på att studenter skall ha genomgått hälso- och vaccinationsprogrammet innan verksamhetsförlagd utbildning (VFU)/praktik i hälso- och sjukvården, för att motverka smittspridning. Information finns på Umeå universitets internwebb.