Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Att arbeta som arkeolog är lite som att vara detektiv

Philip Häggström 25, går sista terminen på Arkeologiprogrammet. Han trivs med att arbeta med människor och har ett brinnande intresse för arkeologi. Han har alltid levt nära naturen och intresset har funnits med sedan barndomen. Familjen har en stuga vid havet och när han hittade gamla fynd och undrade då var det kunde vara och var det kom ifrån. Han har både ett intresse för historia men även sådant som är förhistoriskt och okänt.

Det var det Miljöarkeologiska laboratoriet (MAL) som lockade honom att välja Umeå Universitet. Philip har ett stort intresse för arkeobotanik (studiet av växtrester knutna till arkeologiska lämningar) och tycker om labbmiljön. Han funderade först på om han skulle studera historia men insåg att han arkeologi låg honom närmre om hjärtat. I arkeologi studerar man forntida samhällen och den forntida människan.

- Eftersom historiker kan bygga teorier på det material arkeologer gräver fram, kändes mer spännande att vara med i det första skedet.

Chanser till nya perspektiv och naturvetenskaplig inriktning

Utbildningen ger en chans att utveckla det analytiska tänkandet. Att hitta orsaker, verkan och samband som exempelvis tecken på handelsförbindelser mellan olika folkgrupper. Man lär sig att hela tiden ifrågasätta och att inte ta tidigare kunskaper för givna. Philip har lärt sig att alltid fråga varför. Han menar att det bästa med att läsa arkeologi är att man får en helt annan insyn i forntida samhällen.

- Man får en helt annat tidsperspektiv. Medan andra tycker att ”nyligen” handlar om ett decennium eller två anser arkeologer att 200 år gamla fynd är nutida.

Utbildningen är naturvetenskapligt inriktad. De använder sig av naturvetenskapliga metoder för att förstå olika resultat från olika utgrävningar. Genom utbildningen har han fått ett intresse för sin hemort och hur bebyggelsen förändrats med tiden. Han menar att det är stor skillnad om man bara jämför mellan kartor från 1960 talet och nutid. I de historiska kartorna kan han se andra förändringar som skett på lång sikt.

Vem borde söka till arkeologiprogrammet?

Philip rekommenderar alla som har ett djupare intresse för historia att söka till arkeologiprogrammet eftersom de arbetar med förhistoria. Alla som är intresserade av forntida civilisationer och artefakter samt dess uppkomst och betydelser. Hur det kommer sig att våra civilisationer idag ser ut som de gör. Det är inte självklart. Man får arbeta med det som historiker inte ännu vet.

- En artefakt kan ha haft flera olika funktioner under sin livstid. Det kan ha börjat som ett verktyg och sluta som ett annat sekundärt verktyg. Avslag från en flintsten skulle kunna bli pilspetsar men när de inte längre går att använda till det skulle det exempelvis kunna bli en skrapa.

Mindre studentgrupp med bra gruppdynamik

Programmet är mindre än exempelvis sjuksköterskeprogrammet eller juristprogrammet. Det gör att man får en helt annan gruppdynamik och man lär känna kurskamraterna på ett helt annat sätt än man gör i grupper med större antal studenter. Antagningen brukar ligga på ca 30 - 40 personer och efter tid faller det bort en del, men de som är kvar har ett brinnande intresse för utbildningen.

Ubildningen kombinerar teori och praktik

I utbildningen ingår det moment där studenterna får göra egna utgrävningar och labbkurser där de går igenom materialet de grävt fram. Studenterna lära sig att använda äldre metoder som exempelvis teodolit (ett äldre mätinstrument inom geodetisk mätning) för att mäta vinklar, djup och beräkna avstånd i schakt och utgrävningsplatser. Philip har genom utbildningen varit med och grävt ut två gravar som daterats till vikingatid. Fynden blev omskrivna i Västerbottenskuriren.

Praktik på Västerbottens museum gav bra inblick i arbetet som arkeolog

Genom utbildningen har Philip haft praktik på Västerbottens museum. Han minns momentet som något av det roligaste under utbildningen eftersom han fick en bra inblick i arbetslivet som arkeolog. Han fick arbeta med arkeologer som har lång arbetslivserfarenhet. Philip lärde sig bland annat att katalogisera fynd och fick bra hjälp av sina praktikhandledare. Han minns hur han vid ett tillfälle hittade en bit brons som hade tillhört dräktspänne från vikingatiden.

- Det var stor skillnad på att läsa sig till kunskap och att lära sig det i arbetet på museet.

Framtiden som arkeolog

När Philip skulle söka till programmet blev han avrådd från arbetsförmedlingen som ansåg att det inte skulle finnas tillräckligt stor efterfrågan på arkeologer. Philip menar dock att det är en myt att det inte skulle finnas jobb inom arkeologi och tror att det beror på att det sällan syns i media. Kulturmiljölagen säger att vi behöver arkeologer. Vid alla typer av markexploatering som exempelvis vägbyggen kräver länsstyrelsen att marken först undersöks av arkeologer för att skydda och bevara fornlämningar och kulturminnen.

Efter utbildningen hoppas Philip på att kunna arbeta med exploateringsutgrävningar som sker när man exempelvis ska bygga hus eller anlägga en ny väg. Han har även tankar på att bli forskare men har ännu inte bestämt inom vilket ämne. Han tror att det kommer visa sig och med tiden faller på plats. Philip har funderat på att resa utomlands för att gräva men det handlar om att skapa rätt kontakter och att få in foten någonstans. Det är viktigt att knyta kontakter med såväl andra arkeologer och finansiärer.

Text: Andreas Norlén

Namn
Philip Häggström
Varifrån kommer du?
Örnsköldsvik
Fritidsintressen
Bowling, slalom och sittningar med Arkeologi & Museologiföreningen.