Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Nykläckt arkitekt startade eget mitt i pandemin

Vad gör man som nyutexaminerad mitt i en viruspandemi som lamslagit arbetsmarknaden? Arkitekten Minna Portinson och hennes sambo Tommy Vince som båda precis tagit arkitektexamen våren 2020 valde att satsa sig ur krisen. Nu driver de arkitektbyrån Kärnvirke Arkitektur i Östersund tillsammans, med fokus på trä och hållbar utveckling.

– Kärnvirke är trädets kärna och har en naturlig impregnering mot röta och svampangrepp, så man kan till exempel använda det till fasader utan att behöva behandla det på något sätt. Vi försöker jobba med trä så mycket som möjligt och använda träets olika delar till rätt plats. Vi använder så lite plast som möjligt, både i färger och material och tänker hållbarhet och klimatpåverkan i alla led. För oss symboliserar kärnvirke både motståndskraft och hållbarhet och där vill vi vara i arkitekturdebatten också, säger Minna Portinson.

När de fem åren på Arkitektprogrammet närmade sig slutet, bestämde sig Minna och Tommy för att flytta till Östersund, där Minna vuxit upp, efter examen. De var i kontakt med arkitektkontor i regionen och allt såg bra ut – men så slog coronapandemin till och på de flesta byråer var det plötsligt inte läge att anställa.

Började med fjällstuga

– Vi ville helst inte jobba som något annat än arkitekter och eftersom min sambo hade åtta års erfarenhet av att driva enskild firma, bestämde vi oss för att köra eget, berättar Minna Portinson.

– Vi chansade, vi hade knappt hunnit se hur marknaden funkade, men stötte på en kvinna som behövde hjälp med sin fjällstuga och så var vi i gång. Vi började småskaligt och riktade in oss på privatpersoner som i och med pandemin fick tid att genomföra projekt som de gått och funderat på.

Sedan dess har Kärnvirke Arkitektur ritat allt från nybyggnationer av villor och stugor till verandor och färgsättning i lägenheter, samtidigt som de försöker få in foten hos större byggföretag och lokala entreprenörer.

– Det går över förväntan med tanke på att vi är så nystartade och nyutexaminerade. Det finns andra företag här som vänder sig till privatkunder, men jag törs nog säga att vi är de som marknadsför oss starkast till privatpersoner. Vi har också satsat mycket på marknadsföring och att synas.

Hoppas på projekt som sticker ut

Pandemin har både varit en utmaning och gynnat dem, konstaterar Minna Portinson. Paret har dragit i alla trådar som går, medverkat i tidningsreportage och radio och det ena uppdraget har lett till det andra.

Hur ser planerna för firman ut?

– I nuläget trivs jag väldigt bra med att vara arkitekt, att rita och hoppas på att få större projekt och projekt som sticker ut, där man får göra inspel som är lite utöver det vanliga. Tommy är väldigt innovativ och drivande och håller på att söka bidrag för att kunna utveckla olika idéer vi har och ta fram produkter och tjänster, medan jag har mycket kundkontakt och är den som ritar. Det som ligger närmast om vi vill expandera skulle vara att anställa en konstruktör.

Vad har du framförallt fått med dig från utbildningen?

– Det jag tycker är det bästa med arkitektutbildningen i Umeå är att den till skillnad från andra utbildningar i Sverige är konstnärligt inriktad. Konstruktion, hur saker ska byggas lär man sig alltid med tiden, men det konstnärliga, att utforma koncept och hur man utformar och upplever rum, det är jätteviktigt att få med sig från grunden. Det är lätt att göra fyra väggar och ett tak, men hur man skapar atmosfär, det som gör att man känner ”wow” när man kommer in i ett hem eller en byggnad, det tycker jag att Umeå gett mig verktyg för.

Varför valde du att utbilda dig till arkitekt?

– Jag har alltid varit intresserad av arkitektur, inredning och design, ända sedan jag var liten. Jag har ritat otaliga planritningar, läst inredningsmagasin, klippt ur och sparat och drömt mig iväg. Efter studenten hade jag fyra års uppehåll och jobbade, bland annat i en inredningsbutik, men så ploppade det upp i huvudet att jag ville plugga och kanske testa att bli arkitekt, och så kom jag in på arbetsprover genom Arkitektprovet.

Mycket tid på skolan

Det var nervöst att flytta till en ny stad och kasta sig in i en lång utbildning, men Minna har trivts bra, både på Arkitekthögskolan och med att bo i Umeå. Som arkitektstudent är man ofta långa dagar på skolan, berättar hon. Studenterna arbetar mycket i projekt och särskilt i början av projekten experimenterar man mycket och bygger modeller.

– Det skulle bli mycket material att släpa fram och tillbaka, så många är på skolan från åtta-nio på morgonen till sent på kvällen. När man närmar sig presentation av ett projekt är det mer datorjobb och då kan man sitta var som helst. Man har mentorstid en gång i veckan med sina lärare, då man bollar sina projekt med dem. Man har väldigt bra stöd hela vägen och lärarna är väldigt engagerade, tillgängliga och insatta i alla studenters projekt. Jag upplevde också att studenterna är väldigt stöttande och måna om att hjälpa varandra, så det var en trevlig och kreativ miljö på skolan.

Ett av Minnas projekt handlade om inkludering. Eftersom studenter och nyanlända invandrare ofta hamnar i stadens utkanter, ville hon tänka tvärtom och skapa en plats som främjade kontakter med andra, samt med svenska språket och svenskar. Hon ritade ett hus hon placerade på Renmarkstorget i Umeå, med kontorshotell och café i markplan och bostäder ovanpå.

Dansk skola med serverhall

I ett annat projekt, där uppdraget var att skapa en skola i Danmark, ritade hon tillsammans med sin sambo en byggnad med stor serverhall diskret gömd längst ned med själva skolan ovanpå.

– Serverhallar behöver stå blåsigt och kallt för att få kyla och bildar överskottsvärme som kunde värma upp skolan. Ofta placeras serverhallar ute i skogen, men vi ville använda dem till något positivt när de ändå måste finnas.

Många blivande studenter undrar hur tuff en utbildning kommer att vara. Vad får man räkna med krävs av en på Arkitektprogrammet?

– Det är väldigt fritt att lägga upp sin egen tid, så det gäller att man har disciplin för att hinna med. Kreativt tänkande på begäran kan vara svårt, det är hela tiden deadlines och man blir så känslomässigt engagerad i sina projekt att de blir en del av en själv liksom. Man vill verkligen leverera och det gör att det lätt kan bli stressigt.

– Många uppskattar att ta ett sabbatsår efter tredje året. Det tror jag är jättenyttigt, jag hade flera kompisar som jobbade som arkitektpraktikanter och fick perspektiv på vad de ville inför mastern, men jag valde att köra på för att bli klar snabbare.

Termin i Århus höjde ribban

Fjärde året valde Minna att förlägga en termins studier utomlands. Genom ERASMUS var hon utbytesstudent på Århus arkitekthögskola i Danmark.

– Skolan är ganska lik den i Umeå, men har mycket högre krav på det tekniska, så det var ganska tufft men också väldigt lärorikt. Jag kände att jag tog med mig väldigt mycket tillbaka till Umeå och kunde höja min ribba, jag fick en grund och förståelse för hur saker konstrueras.

Borde det ha funnits mer tekniska inslag i utbildningen i Umeå?

– Ja, det är det ganska många som kritiserat. Det konstnärliga är jättebra, men lite mer teknisk undervisning skulle man vilja ha också.

Vad skulle du säga till någon som funderar på att läsa till arkitekt?

– Att det är mycket bredare än man kan tro att bli arkitekt, man kan till exempel gå vidare till att bli inredningsarkitekt eller trädgårdsarkitekt, hålla på med konstruktion, leda projekt och så vidare, så man är inte så låst. Det är otroligt roligt, så är man intresserad av att designa ska man absolut köra på det!

Vad skulle vara ett drömprojekt för dig att få jobba med?

– Det låter kanske klyschigt, men att göra ett spa skulle vara jättekul, för då får man verkligen jobba med material och atmosfär. Jag skulle också gärna rita ett hem för rehabilitering, ett sjukhem eller långtidsboende för sjuka, för att få chansen att påverka människors mående. Mitt masterprojekt handlade om att stimulera våra sinnen. Som kritik mot att vi tillbringar så mycket tid i artificiella miljöer med konstant och konstgjort ljus, föreslog jag en utomhusmiljö med arkitektoniska inslag som stimulerade balans, hörsel, syn och känsel. Där var de elementen en attraktion, så att man skulle få något mer än en vanlig promenad. Jag skulle gärna vilja vidareutveckla tankarna från det projektet till faktiska byggnader.

Läs mer om Arkitektprogrammet

FAKTA Minna Portinson

Ålder: 29 år.
Kommer från: Östersund.
Bor: i lägenhet i Östersund.
Familj: sambon Tommy och en dotter.
Utbildning: Arkitektprogrammet vid Umeå universitet, tog examen 2020.
Jobb: arkitekt i egna företaget Kärnvirke Arkitektur.
Gör på fritiden: tränar på gym, åker skidor, gillar friluftsliv och att resa, umgås med familj och vänner.
Umeå med 3 ord: Kreativt. Välkomnande. Växande.
Mig själv med 3 ord: Skapande. Nyfiken. Aktiv.
Det gör jag om tio år: Då har jag mitt drömboende, antingen ett hus vi själva byggt eller renoverat, vårt företag har expanderat och har några anställda och jag hoppas att vi har stort inflytande på Östersunds stadsbild och har fler och större uppdrag över hela Sverige.

 

Intervju: Anna-Lena Lindskog