Försäkringsmatematiker – en efterfrågad kompetens

Gustav Törnqvist arbetar som försäkringsmatematiker på Anticimex försäkringar i Stockholm.

FotoCecilia Ljung

– Det är en efterfrågad kompetens i arbetslivet, en bristvara. Jag har fått en verktygslåda som gör att jag kan ta mig an problem på många olika sätt, säger han.

Gustav Törnqvist kan presentera sig som aktuarie, en yrkestitel som de flesta troligen aldrig har hört talas om. Försäkringsmatematiker brukar det heta i folkmun och det beskriver kanske tydligare vad han gör i sitt jobb. Med hjälp av historiska data, statistik och matematiska modeller gör han bland annat beräkningar av hur premier och skadekostnader påverkar försäkringsbolagets ekonomi och vad nya försäkringar bör kosta för att förväntade skadekostnader inte ska överstiga premierna.

– Priserna kan vara olika för olika kunder och olika försäkrade objekt. Det kan bero på flera saker, ambitionen är att premien är "riskkorrekt" det vill säga att varje grupp av försäkringstagare finansierar sin egen skadekostnad.

"Jag får vara med på det mesta"

Faktorer som påverkar skaderisker och premier förändras hela tiden, vilket ständigt måste följas upp och nya beräkningar och modelleringar göras, berättar Gustav. Nya försäkringsprodukter lanseras med jämna mellanrum och inför det måste bolaget också räkna: Har vi råd att sälja just den typen av försäkring? Vilka risker finns? Och vad måste försäkringen minst kosta?

– På ett stort bolag jobbar man som aktuarie kanske bara inom ett område. Men, jag är på ett ganska litet försäkringsbolag, vilket gör att jag får vara med på det mesta, vilket är motiverande och kul.

Gustav Törnqvist arbetar på Anticimex huvudkontor i Stockholm, där 50 personer arbetar med försäkringar och 100 inom servicebolaget. Anticimex är främst känt som skadedjursbekämpare, men faktum är att många privatpersoner är försäkrade hos Anticimex genom sina villaförsäkringar. Ofta även för problem som kan skada huset, såsom träskadeinsekter.

– En annan stor del som vi håller på med är så kallade Dolda fel-försäkringar. När man säljer en villa är man ansvarig för dolda fel i tio år, men kan skaffa en ansvarsförsäkring, så att man är skyddad om köparen till exempel upptäcker en rötskada när den renoverar badrummet efter ett par år.

Problemlösningsförmåga

Vad är det bästa med ditt jobb?
– Variationen i arbetsuppgifter och närheten till strategiska initiativ och beslut.

Hur fick du jobbet?
– Jag blev kontaktad av en rekryteringsfirma och efter ett par intervjuer och tester fick jag ett erbjudande. Det var främst den mindre bolagsstorleken som lockade mig. Jag var på If först, jag gjorde mitt examensarbete där och jobbade sedan där 1,5 år innan jag kom hit. Jag upplever generellt att man blir ganska uppvaktad av rekryteringsföretag, det har inte bara hänt den gång jag faktiskt bytte jobb. Jag tror mig ha en ganska attraktiv studie- och arbetslivsbakgrund som många arbetsgivare är intresserade av. Och det är förstås roligt att bli kontaktad.

Vad tycker du framförallt att du fått med dig från utbildningen?
– Förmågan att ta sig an och strukturera komplexa problem, att ha ganska lätt för att ta in ny information och snabbt förstå vad som är viktigt. Det handlar förstås också om att man blivit äldre, men jag tycker att jag har blivit bättre på att tänka.

Fick många nya vänner

Gustav ser väldigt positivt på sin studietid vid Umeå universitet. Redan från första terminen kände han att han hamnat rätt och trivdes väldigt bra. Han fick många nya vänner som liksom honom flyttat långt.

– Vi blev snabbt nära vänner, för man hade bara varandra. Det var ju så långt hem! Majoriteten av de jag umgås med i dag är faktiskt mina före detta studiekamrater. Det var också mycket som hände med en under studietiden. Från att ha tagit gymnasiet lite med en klackspark och inte ha en så tydlig plan över vad jag ville göra, blev mina studier verkligen min huvudsysselsättning. Jag tyckte om att lära mig nya saker och ta det på allvar. Jag hade inte haft några problem om utbildningen varat ett år längre, jag trivdes väldigt bra med akademiska studier.

Han jobbade mycket vid sidan av studierna. Under de första tre åren hade han extrajobb i skobutiken Scorett. Sista terminerna på programmet var han amanuens på halvtid vid Institutionen för matematik och matematisk statistik.

– Jag undervisade yngre kursare, det var en fantastiskt kul. Man befäster sina ämneskunskaper genom att vara den som ska förklara. Det krävs liksom en ny dimension av förståelse för det, så jag är väldigt tacksam att jag fick den möjligheten.

Att du hann och orkade jobba så mycket fast du pluggade på heltid?
– Ja, jag gillade det så därför gick det! Har man en sysselsättning man tycker om är det enkelt att prioritera den, framför allt i en tid i livet då inte så mycket annat konkurrerar om ens tid.

När du valde utbildning, varför blev det industriell ekonomi och varför studier i Umeå?
– Jag hade faktiskt kommit in på lärarprogrammet, gymnasielärare i matte, i Göteborg, men så ångrade jag mig veckan innan. Ovissheten i en framtida yrkesroll kittlade mig mer, med ett civilingenjörsprogram var det bara dörrar som öppnades och inga som stängdes. Men, jag är helt säker på att jag hade trivts som lärare också, så den dörren är fortfarande öppen. Att det blev Umeå berodde på att jag inte kom in i Linköping och Lund, men ville plugga i en studentstad. I efterhand är jag glad att det blev Umeå.

Blev det som du trodde när du valde utbildning?
– Ja, det blev det. Det är en motiverande känsla att lära sig saker. Ju mer man vet, desto mer förstår man hur lite man egentligen vet, vilket bidrar till ödmjukhet och inspiration till fortsatt lärande. Det är en insikt som jag gillar att ha fått.

Vad skulle du säga till någon som funderar på att läsa samma utbildning?
– Gör det! Om man gillar matte och vill ha en härlig mix mellan olika ämnesområden passar industriell ekonomi bra. Jag är väldigt tacksam att jag fått en gedigen matematisk bakgrund, det är så många saker du förstår snabbare då och du kan vara med och tänka på saker som kanske inte är dina ämnen, men du har det logiska, matematiska tänkandet att strukturera och lösa problem. Jag har aldrig ångrat mitt val. Jag skulle ha kunnat hamna på en handelsutbildning, men är väldigt glad att jag valde en mer matematikintensiv utbildning.

Intervju: Anna-Lena Lindskog
Foto: Cecilia Ljung