Hoppa direkt till innehållet
printicon

Byggteknik för hållbarhet

Är bjälkarna rätt dimensionerade? Vad håller bäst för belastning, spikar eller lim? Blivande ingenjörer i byggteknik får både lära sig räkna på olika materials hållfasthet och pröva om teorierna håller i verkligheten.

I teknikhusets verkstad riggar en grupp studenter virke som fogats ihop med olika metoder i en dragprovmaskin, där träet ska utsättas för punktlast rakt uppifrån. Laborationen ingår i kursen Grunderna i byggnadskonstruktion, där de får räkna på bärförmåga i olika material. Hur stor tyngd klarar till exempel en träbalk innan den brister?

Hur mycket klarar virket?

I första testet fixeras en längd med vanligt konstruktionsvirke i maskinen. Vi får gissa hur mycket det klarar, 500 kilo, 1 ton eller kanske mer. Dragprovmaskinen slås på och lasten ökar, sekund för sekund. Vi ser tydligt hur regeln börjar böjas nedåt på mitten. Strax har lasten passerat 500 kilo och den håller fortfarande. Vid 1,7 ton knakar det till och i nästa sekund har virket rämnat. Näst på tur är två regler som lagts löst ovanpå varandra. Står de pall för mindre tyngd? Ja, tror studenterna och mycket riktigt knäcks träet redan vid 750 kilo.

Därefter prövas två hoplimmade reglar. De borde definitivt hålla bättre, tycker Stefan Gustafsson. Han har erfarenhet från byggbranschen, har jobbat flera år som byggnadssnickare och innan dess på Volvo Lastvagnar. Nu är han 40 år och vill göra något nytt, kanske som arbetsledare på ett bygge eller som konstruktör. Stefan är inte ensam om att ha tidigare erfarenhet från byggbranschen, berättar Fredrik Häggström, programansvarig.
– Framförallt i början av utbildningen har de som jobbat några år en fördel, de känner igen termerna när vi pratar om balkar, syllar och dylikt. Likaså när det handlar om produktion och byggplanering, det har de sett hur det går till ute på arbetsplatserna.

Huset måttsätts i ritprogram

En trappa upp i ett av datorlabben jobbar Gustav Bengtsson med en konstruktionsritning för en enplansvilla. Han har fått en arkitektskiss och arbetar i ett ritprogram med att måttsätta hela huset.
– Jag anger hur väggarna ska vara uppbyggda, var dörrar ska sitta, vilken slags fönster det ska vara och så vidare. Med ritningarna ska det bli enkelt för den som ska bygga huset att förstå, till exempel vilka material som ska användas.

Gustav valde utbildningen för att han gillar matte och fysik och vill bli ingenjör. Byggteknik lät roligast av de program som fanns att välja på, säger han.
Vad vill du jobba med när du är klar med utbildningen?
– Just nu tror jag att jag vill jobba som konstruktör, det verkar spännande. Då är det bra att ha varit ute i produktionen och sett hur allt fungerar i praktiken, så det blir antagligen första steget.

I verkstaden har en ny grupp kommit in och gör hållfasthetstester. Med viss förvåning får studenterna se att två reglar som spikats ihop med jämna mellanrum inte håller bättre än två löst hoplagda. De får fram datordiagram med kurvor som visar hur styvheten i reglerna påverkas under testet och vid vilka laster träet ger vika. Nu ska de räkna teoretiskt på bärförmågan hos de olika reglarna och jämföra beräkningarna med utfallet i labbtesterna.
– Sedan får de fundera varför beräkningarna inte alltid stämmer med verkligheten, säger Fredrik Häggström.

God arbetsmarknad

23-åriga Maria Riis från Sollefteå gillar att räkna. Hon saknar praktik i utbildningen, det skulle göra det lättare att välja väg – konstruktion eller byggproduktion, tycker hon. Själv siktar hon på jobb som konstruktör, kanske på arkitektkontor eller som konsult. Att vara kvinna i en mansdominerad bransch ser hon enbart som en fördel.
– Jag tycker faktiskt det är lättare att samarbeta med killar, säger hon.
Hon kan räkna med en god arbetsmarknad efter sin examen. Byggbranschen går på högvarv och företagen är ivriga att rekrytera studenterna, berättar Fredrik Häggström. Annat var det när han tog examen på 1990-talet.
– Då var det lågkonjunktur, så av de som gick i min klass är det inte många som jobbar inom byggbranschen i dag.