Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Utbildningsplan:

Humanistiskt samhällsprogram, 180 hp

Engelskt namn: Arts and Social Sciences Programme

Denna utbildningsplan gäller: HT18 och fram till HT21 (nyare version av utbildningsplanen finns)

Programkod: HGHUS

Högskolepoäng: 180

Diarienummer: FS 3.1.3-244-18

Ansvarig fakultet: Humanistiska fakulteten

Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2008-03-19

Reviderad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2018-02-08

Behörighetskrav

Historia

Historia A, Samhällskunskap A. Eller: Historia 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet 1/A1)

Idéhistoria

Grundläggande behörighet

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se https://www.umu.se/student/mina-studier/examen/krav-och-huvudomraden/examensbeskrivningar/
Filosofie kandidatexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Arts. Examen utfärdas i något av huvudområdena historia (History) eller idéhistoria (History of Ideas) med inriktning mot historisk eller idéhistorisk samhällsanalys.

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

Utbildning på grundnivå skall enligt Högskolelagen (1 kap 8 §) väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2006:173).

Nationella mål för aktuell examen

För kandidatexamen skall studenten
Kunskap och förståelse

  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Lokala mål för aktuell examen

Efter genomgången utbildning ska den studerande:

  • ha goda kunskaper i de ämnen som ingår i programmet
  • ha förmåga att utifrån ett humanistiskt vetenskapligt perspektiv analysera samhällsförändringar förr och nu
  • känna till grunderna för historisk eller idéhistorisk metod väl, samt självständigt kunna formulera och lösa problem utifrån dessa verktyg
  • kunna presentera vetenskapliga analyser på både ett vetenskapligt och populärvetenskapligt sätt, såväl skriftligt som muntligt
  • kunna strukturera och skapa överblick över ett stort stoff, samt informera om detta anpassat efter mottagare.

Examinationsformer

Examination sker normalt i slutet av delmoment, moment eller kurs. Även löpande examinationsformer förekommer individuellt eller i grupp. För detaljer se separata kursplaner. Studerande som har underkänts i prov har möjlighet att delta i förnyat prov enligt de regler som gäller i kursplanen.

Betyg

Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs, sätts betyg enligt skalan Underkänd, Godkänd och Väl godkänd.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan tillgodoräknas. För närmare information se högskoleförordningen samt www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Allmänt

Humanistiskt samhällsprogram ges med historisk eller idéhistorisk inriktning. Huvudämne i den historiska inriktningen är Historia (90hp) och huvudämne i den idéhistoriska inriktningen är Idéhistoria (90hp). Programmet erbjuder studenter möjlighet att kombinera studier i något av dessa ämnen med studier av samhällsvetenskapliga och andra ämnen. Kurserna som ingår i programmet ger god kompetens för kritiskt tänkande och samhällsanalys utifrån en humanistisk grund.
 
Humanistiskt samhällsprogram ger en akademisk grundexamen som kan kompletteras med olika påbyggnadsutbildningar för en mer yrkesinriktad kompetens inom till exempel journalistik, arkiv- och bibliotekssektorn och informationsområdet. Studenter som läst historiska ämnen återfinns inom många av arbetslivets områden men särskilt medier, kultursektor (till exempel bokförlag, teatrar och muséer) och inom offentlig förvaltning. Efter genomgången utbildning är studenten kvalificerad att arbeta inom dessa områden. Beroende på studentens egna val kan kompetensen breddas för att också passa privata verksamhetsområden samt internationell offentlig verksamhet.   
 
Programöversikt
Termin 1
Studenten läser antingen Historia A eller Idéhistoria A inom ordinarie kursutbud. Studierna ger en allmän översikt över historiens huvudlinjer från forntid till våra dagar, såväl internationellt som nationellt.

Programinslag: Inför terminsstart anordnas en särskild programintroduktion för studenterna. Under terminen förs introducerande samtal med programansvarig där ett första samtal om studiernas uppläggning kommande terminer görs. Diskussion om förväntningar på programmet och utbildningens betydelse.

Termin 2
Studenten läser antingen Historia B eller Idéhistoria B inom ordinarie kursutbud. Studierna ger grundläggande träning i vetenskapligt arbete med källinsamling, källgranskning, analys och skrivande.

Programinslag: Samtal med programansvarig förs där studiernas uppläggning ses över. En diskussion om hur terminerna 3,4,5 skall användas förs individuellt. Redan här uppmuntras studenterna att börja förbereda eventuella utlandsstudier samt praktik.

Termin 3
Terminen ägnas åt samhällsvetenskapliga studier. Studenterna har platsgaranti till kursen Sociologi A (30hp). Som alternativ kan den student som så önskar söka till Statsvetenskap A (30 hp), men där saknas platsgaranti. Tanken med terminen är att studenten ska få del av ett samhällsvetenskapligt perspektiv.

Programinslag: möte med programansvarig inför eventuella utlandsstudier eller praktik.

Termin 4
Studenterna läser Historia C eller Idéhistoria C. Uppsatsen (15hp) är ett självständigt arbete.

Programinslag: uppsatsen utformas i samråd mellan student och handledare för att passa den profil studenten har på sina studier.
Möte med programansvarig inför val av praktikplats samt karriärvägledning.

Termin 5
Profileringstermin. Studenten kan välja att antingen ägna terminen åt praktik 30 hp, utlandsstudier eller åt att läsa 30hp valfria kurser.

Programinslag: Profileringsterminen utgör en central del av programmet. Denna kan göras inom en rad olika områden inom landet eller utomlands. Praktik kan göras till exempel på näringslivsinstitutioner, konstnärliga institutioner, frivilligorganisationer, statliga eller kommunala myndigheter, myndigheter kopplade till Sveriges engagemang internationellt m.m. En del av EU:s myndigheter tar emot studenter som kan skaffa sig erfarenheter inom ramen för utbildningar. Studenten förutsätts ha en aktiv roll i sökandet efter plats för sin praktik och står själv för medel för eventuella extra omkostnader. Under vägledning av programansvarig blir detta till en integrerad del av utbildningen.

Profileringsterminen kan också användas till studier eller praktik utomlands. Oavsett vilken form terminen tar ska den utformas i samråd mellan programansvarig och den enskilde studenten.

Termin 6
Valfria eller valbara kurser. Kurser väljs i samråd med programansvarig. Studenter inom programmet har platsgaranti på följande valbara kurser: Organisation och ledarskap I, 15hp, samt Juridisk översiktskurs A, 15hp.

Kursöversikt
 

  Historisk ingång Idéhistorisk ingång
Termin 1: Historia A Idéhistoria A
Termin 2: Historia B Idéhistoria B
Termin 3:            Sociologi A eller Statsvetenskap A
Termin 4: Historia C Idéhistoria C
Termin 5:   Profileringstermin med praktik, utlandsstudier eller valfria kurser
Termin 6:                   Valbara eller valfria kurser

Obligatoriska kurser/Baskurser
Inriktning historia: Historia A-C
Inriktning idéhistoria: Idéhistoria A-C

Valbara kurser
Sociologi A (eller motsvarande ) 30hp
Humanistiskt samhällsprogram – praktikkurs 30 hp
Organisation och ledarskap (eller motsvarande) 15 hp
Juridisk översiktskurs 15hp

Valfria kurser
Statsvetenskap A (eller motsvarande) 30hp, eller andra relevanta samhällsvetenskapliga ämnen.

Examensarbete/Självständigt arbete
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar. Ansökan om detta görs skriftligen hos Studentcentrum. Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet ska universitetet besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (till exempel föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programföreståndaren.

Övrigt

Regler för hur många poäng en student måste ha tagit för att kunna fortsätta sina studier från en termin till en annan återfinns i respektive kursplaner.