Hoppa direkt till innehållet
printicon
Utbildningsplan:

Kandidatprogram i filosofi och samhällsanalys, 180 hp

Engelskt namn: Bachelor Programme in Philosophy and Social Analysis

Denna utbildningsplan gäller: HT15 och tillsvidare

Programkod: HGFIS

Högskolepoäng: 180

Diarienummer: 501-2533-09

Ansvarig fakultet: Humanistiska fakulteten

Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2009-09-15

Reviderad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2015-02-19

Behörighetskrav

Matematik B, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet 5/A5)

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor. Filosofie kandidatexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Science. Examen utfärdas i huvudområdet filosofi med inriktning mot filosofi och samhällsanalys.

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

(Högskolelagen 1 kap 8 §) Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2006:173).

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Lokala mål för aktuell examen

Efter genomgången utbildning ska den studerande:

  • ha kunskap om centrala begrepp, teorier, problem och argument inom filosofin
  • visa fördjupade kunskaper inom ett delområde av filosofin
  • ha kännedom om aktuella forskningsfrågor i filosofi
  • ha grundläggande kunskaper inom något samhällsvetenskapligt huvudområde
  • kunna söka och kritiskt värdera information
  • självständigt kunna analysera och bedöma argument
  • självständigt kunna konstruera och presentera filosofiska argument
  • kunna planera, genomföra och rapportera en filosofisk undersökning
  • kunna presentera och diskutera filosofiska argument och problem muntligt och skriftligt
  • ha en grundläggande förståelse av vad vetenskaplighet och vetenskaplig metod är
  • ha grundläggande kunskaper om och färdigheter i användningen av statistik i vetenskapliga undersökningar
  • ha förmåga att tillämpa filosofiska kunskaper och färdigheter vid analyser av samhälleliga företeelser
  • i muntlig och skriftlig form kunna formulera och presentera de filosofiska kunskaper och färdigheter man tillägnat sig under utbildningen
  • ha förståelse för hur dessa kunskaper och färdigheter är relevanta för och kan användas i verksamheter utanför filosofin.

Examinationsformer

Examination sker normalt både fortlöpande under och vid slutet av moment och kurser. Examinationsuppgifter är huvudsakligen individuella och kan genomföras i antingen skriftlig eller muntlig form. Detaljer om examinationen framgår av de separata kursplanerna. Studerande som har underkänts i prov har möjlighet att genomgå förnyat prov enligt de regler som gäller i kursplanen.

Betyg

Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs, sätts betyg enligt skalan Underkänd, Godkänd och Väl godkänd.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.student.umu.se/examen/tillgodoraknanden/

Allmänt

Kandidatprogrammet i filosofi och samhällsanalys riktar sig till studenter som vill läsa filosofi och kombinera det med studier inom samhällsvetenskapliga ämnen och kurser i vetenskaplig metodik.

Genom att studera filosofi tränas förmåga till analys, tolkning, argumentation, kritiskt tänkande och intellektuell kreativitet. Det är färdigheter som tillägnas inom många utbildningar, men i filosofistudierna utgör de själva kärnan. Filosofi som ämne har en mycket tydlig inriktning mot argumentation; preciserande analyser och argument utgör såväl metod som en central del av innehållet i filosofisk utbildning och forskning.

Inom filosofin studeras bland annat etik, politisk filosofi, kunskapsteori, vetenskapsteori, argumentationsanalys och logik. Kurser i etik och politisk filosofi ger en förankring i frågor om värderingar och normer som rör mänskligt handlande och sociala förhållanden, och ger en förmåga att analysera och argumentera omkring samhällsideologier, världsbilder och värdesystem.

Som huvudämne läser du filosofi (mellan 112,5 och 142,5 hp). I den obligatoriska delen av utbildningen ingår också en kurs i statistik. Därutöver ingår minst 30 hp samhällsvetenskapliga kurser där studenter själva väljer vilket ämne som ska studeras. Inom utbildningen finns också möjlighet att studera utomlands och att göra praktik. Inom utbildningen ges möjlighet till karriärvägledning, studiebesök och annan arbetsmarknadsinformation. Inom programmet har studenter valfrihet när det gäller att utforma sin utbildning, både när det gäller inriktning på filosofistudierna och ifråga om vilka samhällsvetenskapliga kurser som ska väljas.

Baskurser
Filosofi A för programmet i filosofi och samhällsanalys 30 hp.
Filosofi B för programmet i filosofi och samhällsanalys 30 hp.
Filosofi C för programmet i filosofi och samhällsanalys 30 hp.
Filosofi och samhällsanalys 7,5 hp
Fördjupning i filosofi och samhällsanalys 15 hp.
Statistik och empirisk metod 7,5 hp.

Valbara kurser
Pedagogik A 30 hp
Sociologi A 30 hp
Statistik A 30 hp
Statsvetenskap A 30 hp
Juridisk översiktskurs 15 hp + Förvaltningsrätt 15 hp
Påbyggnadskurs i filosofi 30 hp.

Fria kurser
Under utbildningens tredje termin läses en valfri samhällsvetenskaplig kurs om 30 hp. Programmet har platsgaranti på Pedagogik A, Sociologi A, Statistik A och Statsvetenskap A samt kurspaketet Juridisk översiktskurs + Förvaltningsrätt.
Under utbildningens femte termin finns möjligheter till utlandsstudier eller praktik, eller att läsa ytterligare valfria kurser.

Programöversikt
Termin 1
Studenten läser grundkursen Filosofi A, som innehåller Introduktion till filosofin, Kritiskt tänkande, Politisk filosofi och Samhällsvetenskapernas vetenskapsteori.

Termin 2
Under termin 2 läser studenten kursen Filosofi B, som innehåller momenten Etik, Fördjupning i politisk filosofi, Filosofiskt skrivande och ett valbart moment.

Termin 3
Denna termin väljs en kurs i samhällsvetenskap på 30 hp. Exempel på ämnen som kan väljas är juridik, pedagogik, sociologi, statistik och statsvetenskap.

Termin 4
Studenten läser kurserna Filosofi och samhällsanalys, Fördjupning i filosofi och samhällsanalys och Statistik och empirisk metod.

Termin 5
Under den femte terminen har studenten möjlighet att välja inriktning på studierna. Ett alternativ är utlandsstudier. En annan möjlighet är att göra praktik. Studenten kan också välja att fördjupa sina kunskaper i filosofi genom att läsa antingen Påbyggnadskurs i filosofi 30 hp eller istället läsa valfria kurser om 30 hp.

Termin 6
Under den sista terminen på programmet läser studenten Filosofi C, och skriver då ett självständigt examensarbete i filosofi på 15 hp. I kursen ingår också fördjupande litteraturkurser i filosofi.

Studiebesök vid arbetsplatser erbjuds inom programmet. En målsättning med utbildningen är att studenten ska reflektera över och lära sig att beskriva de kunskaper och kompetenser som hon eller han tillägnar sig under utbildningen, och också få förståelse för hur dessa kunskaper och kompetenser kan användas inom olika områden efter utbildningen.

Examensarbete/självständigt arbete
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos StudentCentrum. Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programföreståndaren.

Övrigt

Regler för hur många poäng en student måste ha tagit för att kunna fortsätta sina studier från en termin till en annan återfinns i respektive kursplaner. Dispens från detta kan om särskilda skäl föreligger ges av programföreståndare. Förkunskapskraven för valfria och valbara kurser i samhällsvetenskap kan skilja sig från förkunskapskraven för programmet, och programstudenter måste i förväg kontrollera om de är behöriga att antas till de valfria kurser de planerar att söka inom programmet.