Hoppa direkt till innehållet
printicon
Utbildningsplan:

Kandidatprogram i filosofi och samhällsanalys, 180 hp

Engelskt namn: Bachelor Programme in Philosophy and Social Analysis

Denna utbildningsplan gäller: HT18 och tillsvidare

Programkod: HGFIS

Högskolepoäng: 180

Diarienummer: FS 3.1.3-245-18

Ansvarig fakultet: Humanistiska fakulteten

Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2009-09-15

Reviderad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2018-02-08

Behörighetskrav

Matematik B, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet 5/A5)

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor. Filosofie kandidatexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Science. Examen utfärdas i huvudområdet filosofi med inriktning mot filosofi och samhällsanalys.

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

(Högskolelagen 1 kap 8 §) Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2006:173).

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Lokala mål för aktuell examen

Efter genomgången utbildning ska den studerande:

  • ha kunskap om centrala begrepp, teorier, problem och argument inom filosofin
  • visa fördjupade kunskaper inom ett delområde av filosofin
  • ha kännedom om aktuella forskningsfrågor i filosofi
  • ha grundläggande kunskaper inom något samhällsvetenskapligt huvudområde
  • kunna söka och kritiskt värdera information
  • självständigt kunna analysera och bedöma argument
  • självständigt kunna konstruera och presentera filosofiska argument
  • kunna planera, genomföra och rapportera en filosofisk undersökning
  • kunna presentera och diskutera filosofiska argument och problem muntligt och skriftligt
  • ha en grundläggande förståelse av vad vetenskaplighet och vetenskaplig metod är
  • ha grundläggande kunskaper om och färdigheter i användningen av statistik i vetenskapliga undersökningar
  • ha förmåga att tillämpa filosofiska kunskaper och färdigheter vid analyser av samhälleliga företeelser
  • i muntlig och skriftlig form kunna formulera och presentera de filosofiska kunskaper och färdigheter man tillägnat sig under utbildningen
  • ha förståelse för hur dessa kunskaper och färdigheter är relevanta för och kan användas i verksamheter utanför filosofin.

Examinationsformer

Examination sker normalt både fortlöpande under och vid slutet av moment och kurser. Examinationsuppgifter är huvudsakligen individuella och kan genomföras i antingen skriftlig eller muntlig form. Detaljer om examinationen framgår av de separata kursplanerna. Studerande som har underkänts i prov har möjlighet att genomgå förnyat prov enligt de regler som gäller i kursplanen.

Betyg

Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs, sätts betyg enligt skalan Underkänd, Godkänd och Väl godkänd.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.student.umu.se/examen/tillgodoraknanden/

Allmänt


Kandidatprogrammet i filosofi och samhällsanalys riktar sig till studenter som vill läsa filosofi med inriktning mot samhällsanalys och kombinera det med studier inom samhällsvetenskapliga ämnen.
 
Genom att studera filosofi tränas förmåga till analys, tolkning, argumentation, kritiskt tänkande och intellektuell kreativitet. Det är färdigheter som studenter tillägnar sig inom många utbildningar, men i filosofistudierna utgör de själva kärnan. Studenter på programmet lär sig  värdera konsekvenserna av olika val och beslut, både privata och politiska. De utvecklar sin förmåga att förstå samhällsfrågor på djupet, att bredda perspektivet och se alternativa möjligheter, men också att kritiskt värdera alternativ och ta ställning. Filosofi handlar inte i första hand om hur samhället ser ut utan hur det bör se ut i framtiden.
 
Inom filosofin studeras bland annat metafysik, kunskapsteori och argumentationsanalys. Kurser i etik och politisk filosofi ger en förankring i frågor om värderingar och normer som rör mänskligt handlande och sociala förhållanden, och ger en förmåga att analysera och argumentera omkring samhällsideologier och värdesystem.
 
Som huvudämne läses filosofi (mellan 112,5 och 142,5 hp). I den obligatoriska delen av utbildningen in- går också en kurs i statistik. Därutöver ingår minst 30 hp samhällsvetenskapliga kurser där studenter själ- va väljer ämne. Inom utbildningen finns också möjlighet att studera utomlands eller att göra praktik under en termin, alternativt att välja fördjupade studier i filosofi eller att läsa något annat för programmet relevant ämne. Inom utbildningen erbjuds karriärvägledning, studiebesök och annan arbetsmarknadsinformation.

Baskurser
Filosofi A för programmet i filosofi och samhällsanalys 30 hp.
Filosofi B för programmet i filosofi och samhällsanalys 30 hp.
Filosofi C för programmet i filosofi och samhällsanalys 30 hp.
Filosofi och samhällsanalys 7,5 hp.
Fördjupning i filosofi och samhällsanalys 15 hp.
Statistik för programmet i filosofi och samhällsanalys 7,5 hp.

Valbara kurser
Under utbildningens tredje termin läses en valbar samhällsvetenskaplig kurs om 30 hp. Programmet har platsgaranti på:

Pedagogik A 30 hp
Sociologi A 30 hp
Statistik A 30 hp
Statsvetenskap A 30 hp
Juridisk översiktskurs 15 hp + Förvaltningsrätt 15 hp
 
Fria kurser
Under utbildningens femte termin finns möjligheter till utlandsstudier eller praktik, att läsa Påbyggnadskurs i filosofi, 30 hp (platsgaranti)  eller att läsa ytterligare valfria kurser med relevans för programmet.
 
Programöversikt
Termin 1
Grundkursen Filosofi A, som innehåller Filosofins historia, Kritiskt tänkande, Etik och Kunskapsteori.

Termin 2
Fortsättningskursen Filosofi B, som innehåller momenten Politisk filosofi, Samhällsvetenskapernas vetenskapsteori, Metaetik och Metafysik.
 
Termin 3
Denna termin väljs en kurs i samhällsvetenskap på 30 hp. Exempel på ämnen som kan väljas är juridik, pedagogik, sociologi, statistik och statsvetenskap.
 
Termin 4
Kurserna Filosofi och samhällsanalys, Fördjupning i filosofi och samhällsanalys och Statistik.
 
Termin 5
Under den femte terminen har studenten möjlighet att välja inriktning på studierna. Det finns fyra alternativ:
1) Utlandsstudier, i mån av plats.
2) Praktik, praktikplats söks av studenten med stöd av institutionen.
3) Påbyggnadskurs i filosofi 30 hp.
4) Valfria kurser om 30 hp med relevans för programmet.
 
Termin 6
Fördjupningskursen Filosofi C, som innehåller momenten Individuell fördjupning, ett självständigt examensarbete i filosofi på 15 hp, samt ett moment med inriktning mot programmets profil.
 
En målsättning med utbildningen är att studenten ska reflektera över och lära sig att beskriva de kunskaper och kompetenser som hon eller han tillägnar sig under utbildningen, och också få förståelse för hur dessa kunskaper och kompetenser kan användas inom olika områden efter utbildningen.
 
Examensarbete/självständigt arbete
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
 
 

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos StudentCentrum. Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programföreståndaren.

Övrigt

Regler för hur många poäng en student måste ha tagit för att kunna fortsätta sina studier från en termin till en annan återfinns i respektive kursplaner. Förkunskapskraven för valfria och valbara kurser i samhällsvetenskap kan skilja sig från förkunskapskraven för programmet, och programstudenter måste i förväg kontrollera om de är behöriga att antas till de valfria kurser de planerar att söka inom programmet.