Snö, is och sten – Saras rätta element

– När jag jobbade som glaciärguide i Norge var det viktigt för mig att kunna berätta varför glaciären ser ut som det gör. Jag tänker att jag blir en bättre guide genom att kunna mer om geologin, floran och faunan omkring mig. Jag kände också att kanske kan jag inte guida hela livet, tänk om jag blir skadad eller min familjesituation begränsar mig? Då kan jag med den utbildning jag får nu till exempel jobba som miljökonsult, fältassistent eller lärare i stället.

Sara har alltid varit intresserad av naturen och när hon var liten fastnade hon och hennes pappa ofta framför tv-program om rymden, djur och natur. På gymnasiet valde hon naturvetenskapligt program på en friskola i Sundsvall, Skvadern.

Reste och guidade i fjällvärlden

Efter gymnasiet reste hon i Sydostasien och Nya Zeeland, innan hon 2015 började utbilda sig till fjällguide i Åre. En fjällguide ska kunna allt från första hjälpen till att säkert kunna guida sina gäster i olika typer av terräng, väder och årstider, men också veta mycket om den natur man vistas i. För Sara har det senare alltid varit viktigt, gästernas vistelse handlar inte bara om själva aktiviteten med att klättra, vandra eller skida, betonar hon.

– Jag har alltid älskat att vara ute och har svårt att sitta still, så efter utbildningen jobbade jag i svenska och norska fjällvärlden i fyra år. Jag var i Abisko när pandemin kom och då blev vi allihop uppsagda på grund av brist på jobb, eftersom det inte kom några turister.

– Då kände jag att det var dags att plugga. Jag hade sökt programmet i biologi och geovetenskap året innan, men tackade nej för att jag ville göra några säsonger till som guide, men nu såg jag chansen.

Att plugga i Umeå var hennes förstahandsval, med natur inpå knuten, fjällvärlden inom räckhåll och nära hem till Sundsvall. När Sara började på hösten 2020 var de rekordmånga studenter på programmet, kring 60, men fick en lite speciell start på grund av pandemin. Större delen av undervisningen skedde digitalt och klassen fick bara träffas i mindre grupper.

– Vi hade en Facebookgrupp, så jag lärde känna flera redan innan vi började när jag skrev och kollade om det var några som ville hänga med och klättra. Flera av de jag lärde känna i början är personer jag fortfarande pluggar tillsammans med.

Fördel att vara äldre student

Sara är lite äldre än merparten av sina kurskompisar, men tycker att det är många fördelar med det. När hon började var hon verkligen sugen på att plugga igen, visste vad hon ville med utbildningen och kände sig mindre stressad än när hon var yngre.

– Sara 20 år hade haft större problem, jag var inte mogen då. Jag hade också ganska hög press på mig på gymnasiet och kände att jag måste sänka ambitionsnivån. Nu känner jag mig lugn, det mesta löser sig oftast och jag har bestämt mig för att det räcker att bli godkänd på kurserna.

– Men det var lite nervöst i början, eftersom jag haft en paus var jag ovan att sitta länge vid datorn, skriva rapporter och så vidare. När lärarna sade ”det här gjorde ni i gymnasiet” var det för mig lite ”vänta nu, det var längesen, det där kommer jag inte ihåg”.

Sommarjobb i Abisko

Första året nosar studenterna både på biologi och geovetenskap, för att år två specialisera sig på det ena eller andra området. För Sara Andersson var valet självklart, hon har alltid varit intresserad av hur berg och glaciärer bildats och tyckte att de kurser som handlade om geologi, klimat, mark och vatten och miljöstörningar var mest spännande.

– Jag har alltid gillat snö, is och sten och trivs bättre i kalla miljöer än varma!

Sommaren 2021 fick hon jobb som fältassistent på Climate Impacts Research Centre i Abisko. Jobbet bjöd på långa turer i fält med att hjälpa forskare mäta koldioxidfluktuationer och ta jordprover.

– Om det dyker upp jobb till sommaren som fältassistent i Tarfala vid Kebnekaise tänker jag söka dit. Stockholms universitet har en fältstation där och de tar mycket prover relaterade till glaciärer och vattendrag.

På programmet kan studenterna välja att göra praktik, men eftersom Sara genom sommarjobbet fått lite inblick i fältarbete, satsade hon i stället på en masterkurs i analys av fältdata, samt i GIS, geografiska informationssystem.

Du har en termin kvar, vad ska du göra som examensarbete?

– Det är inte helt bestämt än, men jag har diskuterat med en lärare att kika på snökemi i ett område från Norges kust vid Narvik till Kiruna.

Lagom krävande

Pluggar du mest för dig själv eller tillsammans med andra?

– Det beror på typen av uppgift, det har nog inte varit någon kurs där jag valt att plugga helt själv förutom finishen inför en tenta eller när man ska skriva rapport. Annars lär jag mig bäst om jag sitter med kompisar och får diskutera saker.

Hur krävande har studierna varit hittills?

– Eftersom jag siktat på att det räcker med godkänt har inga kurser känts omöjliga. Jag har lagt ner rimlig tid, tycker jag.

Undervisningen på ett universitet ska vara kopplad till forskning, känner du att det är så?

– Ja, i många kurser läser man till exempel vetenskapliga artiklar, så har det varit redan från början. Lärare som forskar berättar också ofta vad de håller på med, så man får en tydlig kontext.

Goda jobbmöjligheter

Om du hade någon som funderar på en utbildning inom biologi eller geovetenskap framför dig, vad skulle du ge för råd?

– Att om du tycker att naturen är kul och spännande är det här ett intressant program! Det är också en fördel att utbildningen är delad mellan biologi och geovetenskap första året, det är enda utbildningen i landet som är så. Man väljer område först på slutet av ettan, vilket är skönt att inte behöva bestämma sig på en gång. Man ska inte låsa sig vid det man tror att man gillar bäst från början, jag har flera kompisar som bytt område. Programmet har också stor valfrihet när det gäller kurser, plus att man kan komma ut i arbetslivet genom praktik.

Sara konstaterar också att jobbmöjligheterna efter examen är många och spänner över ett brett fält.

– Och jag tror att behoven blir större i takt med att klimatet förändras, eftersom det ökar risken för problem. Därför kommer det bland att behövas geovetare, biologer och ekologer som jobbar med grön omställning, hållbarhetsfrågor, miljö och klimat. 

Vad skulle vara drömjobbet för dig?

– När jag började tyckte jag att glaciologi var jättecoolt, jag hade gärna velat åka till Arktis, Grönland och Antarktis för fältprovtagningar. Men, då måste jag plugga djupare och ta en master och det är ett ganska smalt område och troligen svårt att få jobb sedan. Däremot hoppas jag att kunna få möjligheten att följa med som fältassistent på någon expedition i framtiden.

– Men, jag gillar ju att guida och tänker att jag kan kombinera det med att jobba som konsult, arbeta med fältprovtagningar eller bli lärare. Att vara lärare liknar guidningen på många sätt.

Läs mer om kandidatprogrammet i biologi och geovetenskap