Hoppa direkt till innehållet
printicon

Christian gör tester inför organdonationer - siktar på forskarkarriär

Christian Binder är en viktig kugge i maskineriet inför en organtransplantation. Han jobbar i Akademiska sjukhusets HLA-typningslaboratorium, där man kontrollerar att patient och organdonator matchar varandra. Till hösten fortsätter han plugga biomedicin på masternivå för att sedan kunna gå vidare till forskarutbildning.

– Jag har blivit intresserad av immunologi, berättar han. Vid sidan av studierna ska jag få jobba som forskarassistent i ett projekt som handlar om t-celler i immunförsvaret och hur man kan förhindra avstötning av organ. Sköter jag mig bra är det sannolikt att jag kan få doktorera i det projektet.

När man pratar med Christian Binder är det svårt att tro att han flyttade till Sverige för bara drygt tre år sedan. Språket flyter lätt och en tysk brytning kan bara anas. Det imponerar, särskilt med tanke på att Life Scienceprogrammet som han läst vid Umeå universitet ges helt på engelska och studenterna egentligen bara behöver prata svenska på fritiden.

– Att det blev Umeå var helt slumpmässigt, jag ville läsa på engelska och sökte utbildningar ibland annat England och USA också. Det var jättekul att läsa i Umeå och jag lärde känna många människor. Jag tycker utbildningen var jättebra, den höll hög kvalitet. Sedan jobbade jag extra på deltid som lagerarbetare, det var också kul för då lärde jag känna "riktiga" svenskar.

Unika antigener

Efter examen fick Christian jobb som biomedicinsk analytiker på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han arbetar i sjukhusets HLA-typningslaboratorium. HLA (humant leukocytantigen) är en uppsättning antigener som sitter på ytan av celler i kroppen, bland annat vita blodkroppar. De är unika för varje individ och är avgörande för om ett transplanterat organ kommer att avstötas eller inte.

– Inför organdonationer undersöker vi vilken HLA en patient har och ser om vi kan matcha patienter och donatorer. Man vill veta om patienten har antikroppar mot donatorns HLA.
– Vi har förstås rutiner som vi följer vid analyserna, men kan lägga upp arbetet som vi vill. Om det är stressigt eller inte varierar, vi kan inte veta i förväg vilka prover vi får in. När en organdonator dött i hjärnblödning blir det bråttom, då har vi inte så mycket tid på oss att matcha donator och patient. Händer det på helgen eller mitt i natten får man helt enkelt komma in och göra analyserna.

Var det lätt eller svårt att få jobb efter examen?
– Det jobb jag har nu var det enda stället dit jag fick komma på intervju. Jag sökte 10-15 andra jobb också. Det finns nog ganska gott om tjänster som BMA, biomedicinsk analytiker. Om man har gått Life Science kan man jobba som BMA i labb, men inte patientnära.

"Jag har fått bred kunskap"

Har utbildningen förberett dig för det jobb du har nu?
– Ja, det tycker jag. Det är en bred utbildning. Själva jobbet är kliniskt, men vi kommer mycket i kontakt med forskare. Men, det är ganska mycket rutin i jobbet och det kräver inte tillräckligt stor intellektuell utmaning för mig. Därför vill jag gå vidare och läsa en master och sedan doktorera.

Vad har du framförallt fått med dig från utbildningen?
– Jag har fått en bred kunskap inom kemi och molekylärbiologi. Det var också bra att all undervisning var på engelska. Många av de material vi använder kommer från utländska leverantörer och kommunikationen med dem sker på engelska. Jag har också lärt mig alla ämnesspecifika ord på engelska.

Vid sidan av jobbet läser Christian Binder in en Master of Business Administration, MBA, på distans från Edinburgh Business School. Tanken med det är att inte bara kunna jobba med forskning, utan också exempelvis som affärsanalytiker eller inom management i biotechindustrin.

– Det ingår nio kurser som man måste klara för att få examen. Hur snabbt man klarar det beror på en själv och om man läst ekonomi sedan tidigare. Jag ska försöka göra det på ett och ett halvt år, men man får ta upp till fyra-fem år på sig.

Idrottsintresset styrde valet

Varför blev det Life Science när du valde utbildning?
– Jag höll på med idrott mycket när jag var yngre, jag tränade basket, och var intresserad av att plugga idrottsvetenskap. Men jag fick höra att det i så fall var bättre att läsa molekylärbiologi och kemi först och sedan komplettera med idrottsvetenskap.

Blev det som du tänkte när du valde utbildning?
– Nej, inte riktigt, men jag är ganska öppen och anpassar mig om något ändras, så jag är ändå ganska nöjd.

Vad skulle du säga till någon som funderar på att läsa Life Scienceprogrammet?
– Att de ska göra det! Utbildningen har jättehög kvalitet och är bred, så man har alla optioner öppna efteråt, oavsett inriktning. Jag kan verkligen rekommendera den.

Kommer du att stanna i Sverige?
– Sannolikt. Om jag efter mastern ska doktorera här blir det ganska många år i Sverige. Efter det vet jag inte, kanske gör jag post doc i USA eller någon annanstans.

FAKTA Christian Binder
Ålder: 22 år.
Kommer från: Stuttgart i Tyskland.
Bor: i hus i Uppsala, delar det med tio andra studenter.
Utbildning: Kandidatprogrammet i Life Science, tog examen 2017.
Jobbar: som biomedicinsk analytiker på HLA-typningslaboratoriet, Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Gör på fritiden: tränar på gym och läser.
Umeå med 3 ord: Skönt, men litet.
Det gör jag om tio år: forskar på ett universitet eller jobbar inom biotechindustrin.

Text: Anna-Lena Lindskog
Foto: Christian Binder