Kompletterande pedagogisk utbildning för årskurs 7 - 9 och gymnasiet, 90 hp

Behörighetskrav

Högskolestudier motsvarande minst 90 hp* i ett ämne. Med ämne avses relevant undervisningsämne i grundskolans årskurs 7-9 och eller i gymnasiet, se information om vad som krävs i respektive ämne i Lärarhögskolans programinformation. *I undervisningsämnen som endast förekommer i gymnasieskolan krävs 120 hp.

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 eller en Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se studentwebben/examen.
 
Ämneslärarexamen för grundskolans årskurs 7-9 och för gymnasiet kan utfärdas på grundnivå eller avancerad nivå, med olika poängomfattning, med olika antal undervisningsämnen och i olika kombinationer av undervisningsämnen. Se krav för respektive examen nedan: 
 

Möjliga examina för åk 7-9

• Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7-9, 180 hp (grundnivå):Ämneslärarexamen med ett undervisningsämne; här ingår 90 hp i ämne 1 samt KPU-utbildningens 60 hp utbildningsvetenskaplig kärna och 30 hp verksamhetsförlagd utbildning.

 

• Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, 240 hp (avancerad nivå): Ämneslärarexamen med två undervisningsämnen; 90 hp i ämne 1, 60 hp i ämne 2, samt KPU-utbildningens 60 hp utbildningsvetenskaplig kärna och 30 hp verksamhetsförlagd utbildning.

 

• Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7-9, 270 hp (avancerad nivå): Ämneslärarexamen med tre undervisningsämnen; 90 hp i ämne 1, 45 hp i ämne 2, 45 hp i ämne 3, samt KPU-utbildningens 60 hp utbildningsvetenskaplig kärna och 30 hp verksamhetsförlagd utbildning.

 

• Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7-9, 270 hp (avancerad nivå): Ämneslärarexamen med två undervisningsämnen; här ingår 90 hp i ämne 1, 90 hp i ämne 2, samt KPU-utbildningens 60 hp utbildningsvetenskaplig kärna och 30 hp verksamhetsförlagd utbildning. (Denna examen är möjlig när två av undervisningsämnena musik, samhällskunskap och svenska ingår i examen. Denna examen är även möjlig när något av ämnena bild eller musik ingår i en tvåämnesexamen)

 
 
Möjliga examina för gymnasieskolan
 

• Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 210 hp (grundnivå): Ämneslärarexamen med ett undervisningsämne; här ingår 120 hp i ämne 1, samt KPU-utbildningens 60 hp utbildningsvetenskaplig kärna och 30 hp verksamhetsförlagd utbildning.

 

• Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300 hp (avancerad nivå): Ämneslärarexamen med två undervisningsämnen; här ingår 120 hp i ämne 1, 90 hp i ämne 2, samt KPU-utbildningens 60 hp utbildningsvetenskaplig kärna och 30 hp verksamhetsförlagd utbildning.

 

• Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 330 hp (avancerad nivå): Ämneslärarexamen med två undervisningsämnen; här ingår 120 hp i ämne 1, 120 hp i ämne 2, samt KPU-utbildningens 60 hp utbildningsvetenskaplig kärna och 30 hp verksamhetsförlagd utbildning. (Denna examen är möjlig när två av undervisningsämnena musik, samhällskunskap och svenska ingår i examen.)

Bedömning av undervisningsämnen och möjlig examen
Särskild behörighet till kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) har den som har relevanta ämneskunskaper i ett undervisningsämne för skolan motsvarande minst 90 hp. För mer information om vad som krävs i respektive undervisningsämne, se Lärarhögskolans programinformation. Observera att det krävs 120 hp i ämnet för att nå en ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasiet.
 
Ansökan till utbildningen sker i ett ämne. Med ämne avses relevant undervisningsämne i årskurs 7-9 eller gymnasieskolan. Vid ansökan anges det ämne som den sökande vill bli behörighetsbedömd i. Om den sökande bedöms behörig i ett ämne och i övrigt uppfyller behörighetskraven för programmet, kommer den sökande att kunna konkurrera om en plats på programmet. Vid behörighetsgranskningen undersöks även om den sökande uppfyller behörighet i ytterligare undervisningsämnen som erbjuds inom KPU vid Umeå universitet. Efter påbörjade studier kommer ett fördjupat bedömningsarbete av ämnesmeriter att ske i dialog med studenten för att undersöka möjligheten att nå en två- eller treämnesexamen. Observera att särskilda krav ställs för att avlägga examen på avancerad nivå vilket är aktuellt i de flesta fall då fler än ett ämne ska ingå i önskad examen. Under den första halvan av den inledande terminen fastställs den studerandes studie- och examensplan.
 

Särskilda krav för examen på avancerad nivå
För att avlägga en ämneslärarexamen på avancerad nivå (ovan) krävs att i examen ingår totalt minst 45 hp kurser på avancerad nivå varav examensarbete om sammanlagt 30 hp* på avancerad nivå. Inom den kompletterande pedagogiska utbildningen erbjuds ett ämnesdidaktiskt inriktade examensarbetet omfattande 15 hp på både grundnivå och avancerad nivå samt den avslutande delen av den verksamhetsförlagda utbildningen, det vill säga ytterligare 15 hp, på både grundnivå och avancerad nivå. För den som avser avlägga en examen på avancerad nivå krävs att det även ingår ett självständigt arbete/examensarbete omfattande minst 15 hp på avancerad nivå inom de tidigare ämnesstudierna i något av undervisningsämnen som ska ingå i önskad ämneslärarexamen.   I samband med utbildningsstart, sker i dialog med den studerande, en planering av studierna inom utbildningen angående antal ämnen i examen och om kurser på avancerad nivå behöver ingå i studieplanen, se mer under Allmänt. 

*För Ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolans årskurs 7-9 med två undervisningsämnen, 240 hp krävs endast 15 hp examensarbete på avancerad nivå. Detta gäller om examen nås via kompletterande pedagogiska utbildningar.
 

Engelsk översättning av examina: Examenstitlar på svenska och engelska
Årskurs 7-9: 

• Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 på grundnivå = Degree of Bachelor of Arts/Science inSecondary Education 
• Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 på avancerad nivå = Degree of Master of Arts/Science in Secondary Education.

 
Gymnasieskolan: 

• Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan på grundnivå = Degree of Bachelor of Arts/Science in UpperSecondary Education 
• Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan på avancerad nivå = Degree of Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

 

Beskrivning av utbildning på aktuell nivå
Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas  
-förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,  
-förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och  
-beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 
 
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att, 
-söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, 
-följa kunskapsutvecklingen, och 
-utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 
 
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,  
-ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, 
-utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och 
-utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Nationella mål för aktuell examen

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och i gymnasieskolan ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

 
Kunskap och förståelse
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ska studenten
- visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten
- visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

 För ämneslärarexamen ska studenten också
- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande,
- visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
- visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,
- visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
- visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
-  visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning.


Färdighet och förmåga
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 respektive gymnasieskolan ska studenten
- visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,
- visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,
- visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser,
- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
- visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov,
- visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
- visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, 
- visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,
- visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
- visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
- visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och
- visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.   


Värderingsförmåga och förhållningssätt
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 respektive i gymnasieskolan ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,
- visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Examinationsformer

Examination sker muntligt och skriftligt och kan ske genom fortlöpande kunskapskontroll exempelvis i form av diskussionsseminarier, muntliga och/eller skriftliga rapporter etc. Formerna för examination beskrivs i aktuell kursplan. 
 
Studerande som underkänts vid prov skall beredas tillfälle att delta i ytterligare prov enligt de regler som anges i respektive kursplan. För närmare information hänvisas till aktuella kursplaner.
 
Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående verksamhetsförlagd del av utbildningen (VFU) i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under verksamhetsförlagd del av utbildningen (VFU) kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Då avbryter studenten sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta den verksamhetsförlagd delen av utbildningen (VFU) samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen.

Betyg

Betyg sätts för varje kurs. Betygssättning sker först när alla prov och alla obligatoriska moment är godkända. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att inför en ny provomgång, begära att en annan examinator utses att bestämma betyg i det förnyade provet. Studerande som underkänts på verksamhetsförlagd del av utbildningen (VFU) erbjuds möjlighet till ytterligare verksamhetsförlagda studier vid ett tillfälle. 

Som betyg används en tregradig skala med betygsstegen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Ansökningar om tillgodoräkningar handläggs av Studentcentrum, se studentwebben.

 

Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum, se studentwebben.

Allmänt

​Utbildningstakter
Vid Umeå universitet erbjuds, om inte annat anges, kompletterande pedagogisk utbildning med två utbildningstakter:
-100 procents studietakt
- 50 procents studietakt


Examen efter 1,5 år eller 3 år
Den som studerar med 100 procents takt läser två kurser parallellt per termin och når examen efter ett och halvt års studier. Den som studerar med 50 procents takt läser en kurs per termin och når examen efter tre års studier.
 

Utbildningens genomförande
I studierna ingår fysiska träffar vid campus Umeå universitet om inte annat anges i anmälningsinformationen för aktuellt programtillfälle.  Däremellan sker undervisningen via lärplattform. 


Innehåll i utbildningen och uppbyggnad
Utbildningen byggs upp genom sex kurser omfattande 15 hp vardera, vilka ges med 50 procents studietakt. Utbildningen byggs upp i tre steg, där kurs ett och kurs två lägger grunden för läraryrket. Kurs tre och kurs fyra befäster kunskaperna och i kurs fem och sex fördjupas kunskaperna. Samma kurser studeras i utbildningen oavsett om målet med studierna är en ämneslärarexamen i ett eller flera ämnen, om examen ska nås för grundskolans årskurs 7-9 eller för gymnasieskolan eller om studierna bedrivs med 50 eller 100 procents studietakt. Särskilda krav gäller dock om examen ska avläggas på avancerad nivå, se mer under Examen. 


Studierna inom den kompletterande pedagogiska utbildningen omfattar 90 högskolepoäng varav 60 hp är utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och 30 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU). 
 
Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK), 60 hp
Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) är uppbyggd av tre teorikurser omfattande 15 hp vardera samt ett ämnesdidaktiskt inriktad examensarbetet  omfattande 15 hp. Innehållet i den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till kommande yrkesutövning och omfattar följande delar:
- skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
- läroplansteori och didaktik,
- vetenskapsteori och forskningsmetodik,
- utveckling, lärande och specialpedagogik,
- sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
- bedömning och betygsättning,
- utvärdering och utvecklingsarbete.


Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), 30 hp
I verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är uppbyggd av två kurser omfattande 15 hp vardera. Studenten tränar att undervisa under handledning av legitimerad lärare. Studenten ska efter hand ansvara för mer och mer av planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Studenten ska utöver egen undervisning följa handledare och annan personal i skolan för att få ett helhetsbild av läraryrkets alla delar. Universitetslärare genomför trepartssamtal med student och handledare där studentens kunskaper och utveckling är i fokus.

VFU-placeringar sker i samtliga kommuner i Västerbottens län och vissa närliggande kommuner i andra län, se mer i Lärarhögskolans programinformation. En placering på studieorten, dvs Umeå, kan inte garanteras. Placering kan efter studentens önskemål även ske utanför avtalsområdet t ex i den studerandes hemkommun. Den som har särskilda skäl för placering på viss ort kan ansöka om detta, se beskrivning av förtursregler i Lärarhögskolans programinformation.

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl, exempelvis sociala, medicinska eller övriga skäl, föreligger. Ansökan om detta görs skriftligen till Studentcentrum, se studentwebben. Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Efter att studierna påbörjats kan, om särskilda skäl föreligger, studieuppehåll beviljas. Ett beslutat studieuppehåll innebär platsgaranti under förutsättning att återkomst till studierna meddelas senast 15 april respektive 15 oktober närmast före den termin då studierna ska återupptas. Ansökan om studieuppehåll och om återupptagande av studier görs till studievägledare vid Lärarhögskolans kansli. Se information på Studentwebben.


Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. En skriftlig motivering ska lämnas vid beslut som går den sökande emot. 
 
Följande skäl berättigar till studieuppehåll med platsgaranti vid återupptagande av studierna:
- sjukdom (egen eller egna barns sjukdom)
- graviditet, föräldraledighet (motsvarande föräldraförsäkringen)
- militärtjänst
- studentfackliga uppdrag
- forskarutbildning vid Umeå universitet.

Skälet till studieuppehållet ska vara styrkt med intyg.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till studievägledare vid Lärarhögskolans kansli. Se information på Studentwebben.