Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Tolkar dialekter och ortnamn i norra Skandinavien

Äldre språkliga mönster kan avslöja mycket om forna tiders syn på omvärlden. Lars-Erik Edlund tolkar och analyserar dialekter och ortnamn i sina historiska sammanhang. Han har exempelvis undersökt de nordiska dialekternas inbördes förhållande i norr, och om äldre nordskandinaviska namn på orter, vattendrag och naturlokaler är av samiskt, finskt eller nordiskt ursprung.

Vad forskar du om?
I centrum för mitt forskningsintresse står ord och namn tolkade i sitt historiska sammanhang. Utöver sin rent kommunikativa funktion avslöjar språket varifrån en person kommer. Valet av olika språkliga former visar dessutom att talarna i en språkgemenskap antingen identifierar sig med grannar eller väljer att distansera sig från grannar genom att behålla sin gamla språkform. Språkvalen är alltid sociala, med dem markerar man vilka som är "vi" och "dom".

Genom att analysera dialekter på olika nivåer går det att komma åt influensmönster från olika tider, och ortnamnen kan – som de språkarkeologiska lämningar de ofta är – visa hur de riktigt gamla mönstren tett sig.

Under flera decennier har jag sökt finna de språkliga lager som funnits på nordskandinaviskt område med samiska – finska – nordiska inslag, och de nordiska dialekterna i norr uppvisar inte bara svenska utan också västnordiska drag. Namn på de stora vattendragen i norr är samiska eller finska, som Kalix och Luleå, medan namn på andra naturlokaler ofta är nordiska, exempelvis Bygdeå och Tåme. Men det finns också ännu otolkade namn som Skellefteå och Jävre.

Varför är forskningen viktig för det arktiska området?
Det är viktigt att det immateriella kulturarv som språk utgör också lyfts fram i det nordliga området. Tack vare att vi i Skandinavien har långa serier av kamerala källor kan man komma åt ortnamnen i sitt historiska sammanhang.

De utbredningsbilder som språkforskaren kan finna ger oss konturerna av forna och även senare influensströmmar som kan ha kommit från olika håll. Med hjälp av sådana iakttagelser kan hypoteser formuleras och relateras till iakttagelser som görs inom andra forskningsområden.

Orden visar hur man sett på sina resurser och på sitt resursutnyttjande, hur man indelat verkligheten, och visar vilka distinktioner som varit viktiga. Terrängorden visar hur den forntida människan haft behov av kanske sjuttio ord för sankmark där vi håller oss med ett eller ett par ord.

Vad vill du uppnå med din forskning?
Målet i mitt sökande efter äldre språkliga mönster har varit att förstå de språksociala förhållandena och prestigemönstren i fjärran tider, liksom jag velat förstå hur man i äldre tider sett på sin omvärld. Härvidlag är ord och namn oslagbara, som historiens fingeravtryck på kulturkartan. Gåtorna i de bottniska dialekterna blir flera desto mer man studerar dem, ibland lite frustrerande, men mestadels bara utmanande.

Hur kan forskningen komma till användning?
Jag har själv upplevt hur min forskning i början främst var intressant och kanske inte särskilt användbar. Men när regionerna allteftersom blivit viktiga, har språken och deras kraft att tjäna som identifikationsfaktorer lyfts fram mer och mer. De immateriella kulturarven är nämligen en bärande del när man bygger upp den regionala och lokala självbilden.

Från att ha varit intressant men knappast användbar kunskap, har språket nu blivit mer och mer relevant. Inte minst visar ju de senare decenniernas politiska arbete med minoritetsspråk i många länder vilken sprängkraft som finns i språk.

Namn
Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk