Förvänta alltid det oväntade - från Erasmus till doktorandstudier

Demian Hauptmann kom till Umeå universitet som utbytesstudent, men var snart tillbaka för att ta sin mastersexamen också. I höst inleder han sitt doktorandprojekt med att utforska utsläpp av växthusgaser från bäckar där skogsavverkning skett.

PhotoYrsa Landström/CIRC

– Det var en kedja av tillfälligheter som ledde mig hit, säger han.

I Tyskland studerade han för att bli lärare inom geografi och kemi. Under studietiden hade han ett deltidsjobb, och när det slutade insåg Demian Hauptmann att han hade tid över. Vad göra, läsa fler kurser i Tyskland eller kanske någon annanstans?

Genom Erasmus-programmet såg han möjligheten att göra något annorlunda och skaffa sig en ny erfarenhet. Under året i Umeå reviderade han också sina studieplaner.

– Jag är fortfarande övertygad om att jag skulle vara en bra lärare. Jag har haft goda erfarenheter när jag har varit ute i klasser, men jag kände inte riktigt att jag hade den koppling till kemin jag behövde för att undervisa i det. Med geografi kunde jag alltid säga varför jag tycker att det är ett viktigt ämne, men med kemi hade jag inte samma känsla.

Återvände till Abisko

Demian åkte tillbaka till Tyskland och slutförde sin kandidatexamen. Men, när han letade efter universitet i Tyskland för att läsa sin master, insåg han att de kurser i utbildningsvetenskap han läst inte skulle ge honom rätt behörighet.

Kemilabbet på forskningsstationen i Abisko har en hänförande utsikt över Torne träsk.

PhotoDemian Hauptmann

– Jag skulle ha blivit antagen med förbehåll och behövt läsa en hel del extra grundläggande kurser det första året. Så jag tänkte, varför inte söka till masterprogrammet i Umeå, för där visste jag att jag kunde räkna alla mina kurser.

Tillbaka i Umeå tog han också chansen att återvända till forskningsstationen i Abisko, där han hade läst kurser under sitt Erasmus-år. I Abisko gjorde han också sin masteruppsats, i ett projekt som drivs av Ryan Sponseller. I projektet studerade Demian hur tillgång till bland annat ljus och näringsämnen reglerar tillväxten av biofilm under året. Biofilmerna utgörs av aggregat av alger, bakterier och svampar som koloniserar bäcken och utgör bas för födoväven.

Demian Hauptmann tar prover från botten i en bäck i Abisko.

PhotoYrsa Landström/CIRC

– Det var kul att vara i Abisko. När jag kom dit i mars var det få människor där. Sedan börjar fler att ramla in, man lär känna personer på stationen och hur man använder utrustningen. Eftersom det ingick kemi i projektet var jag alltid i labbet, där det finns två fönster ut mot Torneträsk. Jag lyssnade på musik medan jag arbetade och hade den här underbara utsikten.

Mindre formellt

Att vara i Abisko gav också bra möjligheter till skidturer eller vandringar tillsammans med andra. Det var lätt att hitta nya vänner, både i Abisko och Umeå. Demian Hauptmann beskriver också studier i Sverige som mer studentvänliga jämfört med Tyskland.

– I Tyskland skulle du ha fem-åtta olika kurser som löper igenom terminen med tentor i slutet. Det är superstressigt och du lär dig fortfarande inte mycket, du lär dig bara för just det tillfället, säger han. Här lär jag mig verkligen något. Man läser en kurs i taget och föreläsningarna har mer av seminariestruktur eftersom det är färre personer.

Demian uppskattade också att studiemiljön är mindre formell än i Tyskland, där han skulle behöva använda titlar och efternamn för att prata med eller skriva e-post till sina lärare.

– Här har du inte det avståndet mellan lärare och student och de uppmuntrar dig att tänka mer och berätta om dina tankar.

Efter sin masterexamen har Demian Hauptmann stannat kvar som fältassistent. Han arbetar i samma bäck och skrapar botten efter insektslarver att identifiera och analysera i labbet.

Fokus på markanvändning

Hösten 2019 påbörjar han doktorandstudier. I sitt doktorandprojekt kommer han att studera växthusgasutsläpp från bäckar i nordliga skogar.

Demian Hauptmann tar prover från en bäck i Abisko. Han gillar friluftsliv och en av fördelarna att läsa sin master vid Umeå universitet har varit möjligheten att vistas på forskningsstationen i Abisko, säger han.

PhotoYrsa Landström/CIRC

– Sammanhanget är markanvändning och forskningen sker i samarbete med ett skogsbruksföretag och SLU, säger han. Vi vill se hur skörden av träd påverkar processer i bäckarna och därefter växthusgasutsläpp. För detta ändamål kommer studien att göras ett år före skörden och fortsätta i ytterligare två år för att se vilken typ av påverkan markanvändningen har på bäcken i det skördade området.

Vad skulle du säga till någon som tänkte på att läsa sin master i Umeå? Varför ska de komma hit?
– Om de har ett grundläggande intresse för naturen och att vara utomhus, speciellt med tanke på möjligheten att åka till Abisko. Det finns alltid folk som ger sig ut på fågelskådning eller vandring, säger han. Tänker man på själva programmet så finns det massor av bra lärare och forskare, så du lär dig saker från själva källan.

Intervju: Anna-Lena Lindskog