Vad har du gjort efter studierna? Var jobbar du idag? Direkt efter examen deltog jag som volontär i ett demokratiprojekt i Burma. Efter det fortsatte jag med att läsa mastersprogrammet i statsvetenskap i Stockholm. Efter examen fick jag anställning som effektivitetsrevisor på Riksrevisionen, där jag också hade praktik under den sista terminen på programmet.
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som har till uppdrag att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Effektivitetsrevisionen granskar om regeringen och statliga myndigheter arbetar på ett effektivt sätt. Jag arbetar på en enhet som genomför granskningar på temat förvaltningspolitik. Det kan exempelvis handla om myndigheternas arbete mot jäv och korruption eller regeringens insatser för att digitalisera Sveriges myndigheter.
Vad består dina arbetsuppgifter av? Som effektivitetsrevisor arbetar en typiskt sett med en granskning i taget. Oftast arbetar vi i små team om 2-3 personer och turas om att leda projekten. En granskning tar i genomsnitt 9-12 månader att genomföra. Arbetet kan liknas vid att skriva en större uppsats, men involverarar betydligt många fler personer både hos de granskade myndigheterna, externa intressenter och internt på Riksrevisionen.
Att genomföra en granskning innebär att man får borra ned sig i en avgränsad fråga och undersöka ett samhällsproblem eller en reform. Det ställer krav på ett analytiskt tillvägagångssätt och möjlighet att ta till sig många olika typer av information. Det är i stor utsträckning upp till projektgruppen att planera hur granskningen ska genomföras, och en stor utmaning är ofta att bestämma vilka metoder som ska användas och vilka frågor granskningen ska fokusera på.
Vilken nytta har du haft av utbildningen på Politices kandidatprogrammet? Vilken inriktning läste du? Genom utbildningen har jag fått en förmåga att med hjälp av samhällsvetenskapliga teorier undersöka komplexa samhällsproblem. Det handlar bl.a. om att kunna undersöka en fråga utifrån flera olika perspektiv, och att vara medveten om vilka styrkor och begränsningar som kvalitativa metoder (som intervjuer) eller kvantitativa metoder (exempelvis statistiska undersökningar) har.
Jag läste programmet med inriktning mot statsvetenskap. Kunskaperna från kurserna om det svenska politiska systemet, lagstiftningsprocessen och myndighetsstyrning behöver jag dagligen i arbetet. Vi arbetar ofta med många olika metoder i våra granskning-ar, och jag har fått stor användning av metodkurserna i både kvalitativ metod och statistik.
Gjorde du praktik eller utbytesstudier, i så fall, var och hur upplevde du det? På kandidatprogrammet läste jag en extra termin nationalekonomi, men på mastersprogrammet hade jag praktik. Att ta en praktiktermin någon gång under utbildningen är något jag rekommenderar, särskilt om du ska läsa ett mastersprogram också.
Genom praktik lärde jag mig hur det är att arbeta på en kunskapsproducerande myndighet som Riksrevisionen. Det gav mig dels en uppfattning om hur jag skulle kunna använda mig av kunskaperna från utbildningen, men också praktisk erfarenhet av projektarbete. Framförallt gav det mig en bättre bild av vad jag skulle kunna jobba med efter examen, något jag själv hade ganska dålig koll på tidigt under studietiden.
Har du något tips till våra nuvarande studenter om hur man förbereder sig för arbetslivet? Börja tidigt med att fundera över om det är något särskilt område du är intresserade av och vill arbeta med när du är klar. Både statsvetenskap och nationalekonomi är mycket breda ämnen och det är bra att ha idé om vart en vill komma med utbildningen. Lägg ner lite tid på att ta reda på vilka jobb som finns. På statliga myndigheter finns många intressanta jobb, men tyvärr är många myndigheter rätt dåliga på att informera utåt om sin verksamhet. På samma sätt kan det vara en bra idé att fundera över framtida jobb när du skriver uppsats. Att skriva uppsats ger dig möjlighet fördjupa dina kunskaper inom ett avgränsat område och bli ”expert” på en viss fråga.
