Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 17 september 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Offentligt tryck

Offentligt tryck är ett sammanfattande namn på olika typer av dokument som ges ut av den offentliga förvaltningen. Exempel på offentligt tryck är riksdagstryck, författningssamlingar, utredningar (Statens offentliga utredningar - SOU och Departementsserien - Ds) och statistik och protokoll från riksdag, kommuner och landsting.

Att hitta offentligt tryck

Du hittar olika publikationer i lagstiftningsprocessen i elektronisk form (från och med 1971) via Regeringskansliets rättsdatabaser, Riksdagen och i databasen Juno. I Juno finns också vissa äldre förarbeten i elektronisk form.

På biblioteket kan du också hitta riksdagstryck i tryckt form. Vi har en komplett samling av allt riksdagstryck från och med Tvåkammarriksdagen 1866. I biblioteket finns också en stor samling av riksdagstryck från tiden före 1866 (=Ståndsriksdagen), denna samling är inte komplett.

Sök offentligt tryck i våra samlingar

Juridiska databaser

Juno

Juno är den mest omfattande svenska juridiska informationstjänsten och innehåller bland annat samtliga svenska gällande lagar och förordningar med kommentarer samt länkar till rättsfall och förarbeten. Referat från domar, juridiska tidskrifter och böcker ingår också.

Samlar innehållet från de tidigare databaserna Karnov juridik och Zeteo.

Juno

Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Regeringskansliets rättsdatabaser


Riksdagen

Detta är den svenska riksdagens offentliga sök- och informationssida. Här kan du hitta större delen av det offentliga trycket fritt i elektronisk form.

  • Propositioner från 1971, övriga dokument från 1980- eller 1990-talet och framåt.
  • Det är endast via Riksdagens webbplats man kan finna protokoll och motioner från Riksdagen i elektronisk form.
  • Via Dokument och sedan Sök bland förslag och beslut kan man, fr.o.m. 1986/87 års riksdag, genom att söka på utskottsbetänkandet, följa ett ärendes väg, från proposition, utskottsarbete och motioner till beslut.
  • Om utskottsbetänkandet är från 2001/02 års riksdag, eller nyare, kan man även få uppgift om vilken SOU som ligger till grund.

Riksdagen


Infosoc

I Infosoc kan du hitta rättsfall och annan juridik inom de sociala och medicinska rättsområdena.

Infosoc

Justitiekanslern - JK

Justitiekanslern är regeringens ombud och har som uppgift att ha en övergripande tillsyn över myndigheter och deras tjänstemän för att upptäcka systematiska fel i den offentliga verksamheten.

Justitiekanslern företräder staten i vissa rättegångar som rör statens rätt, främst skadeståndsmål.

Justitiekanslern är ensam åklagare när det gäller tryck- och yttrandefrihetsbrott.

JK:s beslut publiceras numera endast i fulltext på Justitiekanslerns webbplats.

Justitiekanslern

Justitieombudsmännen - JO

Justitieombudsmännen (JO) - eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas - väljs av riksdagen för att kontrollera att myndigheter och deras tjänstemän följer gällande lagar och andra författningar i sin verksamhet. Ombudsmännen kontrollerar detta genom att pröva och utreda klagomål från allmänheten och genom att göra inspektioner hos myndigheter och genomföra andra undersökningar på eget initiativ.

Så här hittar du JO:s ämbetsberättelse:

I tryckt form ingår JO:s ämbetsberättelse i riksdagstrycket.

I elektronisk form finns ämbetsberättelsen från och med 1998/99 på webbplatsen Riksdagens ombudsmän - JO. I Zeteo finns den i elektronisk form från 1980 och i Juno från 1977/78.

Riksdagens ombudsmän - JO

Kommittédirektiv

Kommittédirektiven är regeringens, ofta ganska kortfattade, direktiv till de kommittéer man tillsätter. Kommittédirektiven publiceras i en speciell årsvolym bland riksdagstrycket. Normalt trycks direktivet även som en bilaga till den utredning (SOU eller Ds) som kommittén avger.

Kommittédirektiven finns även i elektronisk form via Regeringskansliets rättsdatabaser från 1987 (före år 2000 är det dock inte en komplett svit).

Regeringskansliets rättsdatabaser

Lagar och författningar

I Sverige stiftar riksdagen lagar, regeringen beslutar om förordningar och statliga och kommunala myndigheter beslutar om föreskrifter. Gemensamt namn för alla bindande regler är författningar, när det gäller äldre författningar kan dock terminologin vara växlande.

Författningar publiceras i flera olika serier. Den viktigaste är svensk författningssamling (SFS). Där publiceras alla lagar och de övriga författningar som anses vara av allmän betydelse.

Svensk författningssamling (SFS)

Rättsfall/rättspraxis

Rättsfall, eller med ett annat ord rättspraxis, är samlingsnamn på de utgåvor av domar som finns i olika tryckta och elektroniska former. Rättsfallen från de högsta instanserna fungerar som prejudikat, det vill säga vägledning till att tolka lagen, när nya liknande fall kommer inför rätten. De två viktigaste svenska domstolarna är:

  • Högsta domstolen, HD - högsta instans i civilrättsliga mål.
  • Högsta förvaltningsdomstolen, HFD - högsta instans i förvaltningsrättsliga mål.

Det finns ett flertal svenska specialdomstolar. De viktigaste är Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen. På Domstolsverkets webbplats finns en förteckning på samtliga domstolar.

Domstolarna

Rättsfallen från de högre instanserna publiceras som referat av domarna. De fullständiga originaldomarna publiceras inte.

Högsta domstolen
Av historiska skäl har Högsta domstolen ingen egen utgivning av sina domar. Referat av domarna publiceras istället i Nytt juridisk arkiv Avd. 1 förkortat NJA.

NJA finns på  Universitetsbiblioteket med placering oeP 4 från och med 1874. I Juno finns NJA från och med 1911.

Hovrätterna
Ett urval av hovrätternas domar publiceras i Rättsfall från hovrätterna (placering oeP 29) vilken började utges 1980. De finns även i fulltext i Juno från och med 1980.

Tingsrätterna
Många tingsrättsdomar finns publicerade och sökbara i databasen LexPress. Men det normala är att tingsrätternas domar inte publiceras utan man får vända sig till respektive tingsrätt för att få en kopia av domen.

Högsta förvaltningsdomstolen
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, gick under benämningen Regeringsrätten före 2011. Regeringsrättens domar publicerades i Regeringsrättens årsbok (placering oeP 2) 1909-2010. Högsta förvaltningsdomstolens årsbok finns fr.o.m. 2012. I Juno finns avgöranden från RÅ och HFD från 1930 och framåt.

Kammarrätterna
Det finns ingen samlad tryckt publicering av kammarrättsdomar. Ett urval modernare kammarrättsdomar finns i Juno, och INFOSOC.

Förvaltningsrätterna
Före 2011 Länsrätterna. Förvaltningsrätternas domar publiceras inte alls utan man får vända sig till respektive länsrätt får att få en kopia av domen.

Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen, AD, publicerar sina domar i Arbetsdomstolens domar (placering oeP 9) fr.o.m. domstolens inrättande 1929. I Juno finns AD:s domar fr.o.m. 1960.

Marknadsdomstolen
Domar från Marknadsdomstolen, MD, publiceras i Marknadsdomstolens avgöranden (placering qP 258) från och med domstolens inrättande 1971. I Juno finns MD:s domar från 1984. 

Statens offentliga utredningar (SOU) och Departementsserien (Ds)

Utredningar publiceras i de två rapportserierna, SOU - Statens offentliga utredningar och Ds - Departementsserien. Där presenteras utredningar och förslag som utarbetats av de kommittéer som regeringen har tillsatt. Utredningarna ingår som en del i lagstiftningsprocessen.

SOU och Ds i elektronisk form
Ds finns i fulltext från år 2000 och framåt, från 1990-talet finns endast vissa i elektronisk form.

SOU finns elektroniskt från 1922 och framåt (luckor finns). Linköpings universitetsbibliotek har skapat en söksida där fritextsökning i SOU:er är möjligt.

Sök SOU:er (Linköpings universitetsbibliotek)

Bläddra bland SOU:er (KB)

I de flesta fall finns länkar till fulltexten via bibliotekets söktjänst. Enklast söks de enligt denna modell:

statens offentliga utredningar 2006 26

Referensexemplar av SOU och Ds i tryckt form finns i juridiksamlingen. Exemplar till utlån finns i bibliotekets magasin.

Från förslag till lag

Från förslag till lag

1. Regeringen tillsätter en kommitté
Direktiv till kommittén publiceras i serien Dir (Kommittédirektiv) och i Kommittéberättelsen som ingår i riksdagstrycket.

2. Kommittén arbetar
Redovisning i Kommittéberättelsen = Prop 103

3. Kommittén lämnar förslag (betänkande) till regeringen
Betänkanden publiceras i serien SOU (Statens offentliga utredningar) eller i Ds (Departementsserien)

4. Remisstid
Sammanfattning av remissyttranden lämnas i regeringens proposition

5. Regeringen lämnar förslag till riksdagen
Förslaget, regeringens proposition, publiceras i riksdagstrycket

6. Motioner från riksdagsledamöter
Motioner publiceras i riksdagstrycket

7. Utskottsbehandling
Utskottsbetänkanden publiceras i riksdagstrycket

8. Behandling i kammaren (riksdagens plenum), debatt, beslut
Protokoll: 1) Snabbprotokoll, 2) Riksdagens protokoll (det slutgiltiga protokollet) i riksdagstrycket

9. Riksdagen meddelar regeringen sitt beslut 
Beslutet meddelas i riksdagsskrivelse - publiceras i riksdagstrycket

10. Regeringen utfärdar författning (lag, förordning)
Publiceras i SFS (Svensk författningssamling) - hänvisning till SFS från bl.a. Sveriges rikes lag

Sammanfattning av riksdagens behandling av ett ärende lämnas i Riksdagens årsbok (till och med 2015/16). Från 2016/17 finns en sammanfattning i publikationen Tillbakablick på riksdagsåret.

 

Mer om offentligt tryck

Hur hittar jag förarbeten?
Hur hittar jag förarbeten?

Förarbeten är de utredningar, propositioner och utskottsbetänkanden som leder fram till en ny lag.

Hur hittar jag författningar?
Hur hittar jag författningar?

Via biblioteket kan du hitta författningar i elektronisk och tryckt form från startåret 1825.

Hur hittar jag rättsfall?
Hur hittar jag rättsfall?

Sök efter rättsfall i våra juridiska databaser. Här får du söktips!