I detta pass tar vi utgångspunkt i att AI som fenomen och ställer frågor om vad som utgör relevant kunnighet, hur den bör mätas samt hur lärprocessen kan utformas. Därifrån adresserar vi kopplingen till pedagogiskt ledarskap. Hur möter vi det förändringstryck som AI-tekniken ger upphov till? Erfarenheter och tankar är främst gjorda ur ett universitetsperspektiv, men både Oskar och Jonathan har anknytningspunkter till undervisning och utbildning på förskole-, grundskole- och gymnasial nivå.
Universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen
Enhet: Centrum för skolledarutveckling
Vad är en framgångsrik skola? Behövs det en framgångsrik rektor för att en skola ska bli framgångsrik? International Successful School Leadership Network (ISSPP) har i 20 år studerat vad som anses som framgångsrikt skolledarskap i olika länder. Nu pågår nya datainsamlingar baserat på en gemensam teori- och metodbas. Denna presentation med efterföljande workshop bygger på två svenska fallstudier i skolor som ligger i olika miljöer och deras syn på vad som är framgångsrikt. Vi kommer utifrån det att problematisera rektorernas uppdrag och ledarskap, ledningsgruppernas roll, samspelet mellan lärare, förstelärare och ledning samt elevers och vårdnadshavares uppfattningar om vad som är framgångsrikt.
Universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen Enhet: Centrum för skolledarutveckling
BildMattias PetterssonI det här seminariet presenteras resultat från forskningsprojektet ControVersial Issues in Leadership (CVIL). Studien bygger på intervjuer med 28 svenska rektorers upplevelse av kontroversiella frågor som de behöver hantera i sin verksamhet. Passet inleds med en presentation av forskningsresultat kring kontroversiella frågor utifrån olika perspektiv vilket följs av diskussioner med utgångspunkt från presentationen. Fokus i samtalen är på identifierade utmaningar för rektorer och hur dessa skall förstås och hanteras.
Universitetsadjunkt vid Juridiska institutionen
BildMattias PetterssonSeminariet utgår från den spänning som kan uppstå mellan kravet på att eleven ska närvara i skolan och barns rätt till utbildning – en rättighet som fastställs i både barnkonventionen och skollagen. Fokus vid seminariet kommer att ligga på de regler som blir aktuella vid elevers frånvaro från skolan, samt en översikt av vad dessa regler innebär. Vi kommer sedan att problematisera och diskutera rektors rättsliga ansvar vid skolfrånvaro, samt vilka faktorer som kan påverka rektors förutsättningar att uppfylla detta ansvar, exempelvis skolans möjlighet att samverka med vårdnadshavarna och andra aktörer.
Sara är doktorand vid juridiska institutionen på Umeå universitet. Hennes doktorandprojekt är inom skoljuridik och handlar om skolans rättsliga ansvar för att elever fullgör skolplikten.
Universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen Enhet: Centrum för skolledarutveckling
BildHans KarlssonUnder detta pass kommer vi, med avstamp i några forskningsstudier, att diskutera och reflektera kring rektors ansvar att leda arbetet mot kränkande behandling utifrån exempel från förskolan. Vad betyder/innebär kränkande behandling i förskola/skola? Hur leder rektor arbetet mot kränkande behandling? Hur vet rektor huruvida ledarskapet är framgångsrikt?
Anknuten som doktorand till Statsvetenskapliga institutionen
Enhet: Centrum för skolledarutveckling
Lärare som leder lärare är ett vanligt fenomen i svenska skolor idag. Att tillsätta lärarledartjänster är dock ingen garanti för att utveckling och förbättring sker i praktiken. I det här passet presenteras forskning om att styra och leda för ett framgångsrikt lärarledarskap. Därefter följer en workshop där vi tillsammans utforskar hur lärarledarskap kan organiseras, ledas och styras för att i förlängningen främja barns och elevers lärande och utveckling.
Många rektorer i skola och förskola upplever hög stress i sitt arbete och riskerar utmattning. Detta kan påverka kvaliteten på arbetet, orsaka sjukskrivning och bidra till att rektorer lämnar sin post, vilket i sin tur kan påverka kvaliteten på skolans eller förskolans verksamhet. Välmående har ett samband med de förutsättningar som rektorer har för att utföra sitt jobb och rätt förutsättningar kan påverka välmåendet i positiv riktning. I detta seminarium presenteras preliminära resultat från doktorandprojektet Rektorers förutsättningar och välmående ur ett longitudinellt perspektiv. Vi kommer sedan att diskutera rektorers arbetsmiljö och samtala om vilka förutsättningar för arbetet som kan inverka positivt och negativt på en rektors psykiska och sociala välmående.
Henrik är doktorand vid institutionen för psykologi och Centrum för skolledarutveckling.