Mobilitet när den behövs som mest

När en katastrof inträffar kan mobilitet vara avgörande för att hjälpen ska nå fram i tid. I samarbete med Volvo Construction Equipment utforskade studenter på masterprogrammet i transportdesign hur framtidens fordonskoncept kan stärka logistik och insatser vid jordbävningar, stormar och skogsbränder.

Projektet utvecklades inom den strategiska designkursen Mission: Coordinated Mobility, där studenterna fick i uppdrag att blicka fram mot år 2036 och ta fram ändamålsenliga fordonskoncept med tydlig varumärkesförankring. Koncepten skulle fungera som en del av större logistiska system för insatser i krisdrabbade områden. Kursen uppmuntrade studenterna att koppla verkliga samhällsbehov till Volvo CE:s expertis inom anläggningsmaskiner, transport, logistik och hållbar innovation.

Projektets relevans har blivit allt tydligare under en sommar präglad av allvarliga naturkatastrofer runt om i världen. I juni orsakade två jordbävningar omfattande förödelse i Venezuela. I augusti ledde tyfonen Dolphin till översvämningar, störningar i transportsystemen och evakueringar i östra Kina, samtidigt som kraftiga monsunregn drabbade delar av Filippinerna. I Europa har extrem värme och torka bidragit till omfattande skogsbränder, vilket har tvingat människor att lämna sina hem i flera länder och belyst det växande behovet av robusta logistiklösningar vid kriser.

Mot denna bakgrund tar studenternas projekt sig an en allt viktigare global fråga: Hur kan mobilitet, logistik och industridesign bättre stödja människor före, under och efter en kris? Naturkatastrofer utsätter transportsystem och logistikkedjor för extrema påfrestningar och avgör ofta om människor, hjälpsändningar och resurser kan nå fram i tid. Projektuppgiften kopplades därför till FN:s globala mål för hållbar utveckling, med särskilt fokus på motståndskraftig infrastruktur, hållbara samhällen och ansvarsfull resursanvändning.

För Volvo CE gav samarbetet både strategiska insikter och ett värdefullt avbrott från det dagliga designarbetet.

– Samarbetet med Designhögskolans studenter på masterprogrammet i transportdesign var både värdefullt och inspirerande för vår designavdelning. Mitt i täta projektdeadlines och vardagens problemlösning gav det oss en välkommen möjlighet att stanna upp, reflektera och se saker ur ett nytt perspektiv, säger Nina Augustsson, Design Director på Volvo Construction Equipment.

Strategisk design för komplexa förutsättningar

Under kursens gång fick studenterna axla rollen som experter inom en strategisk designavdelning. Målet var inte bara att föreställa sig framtidens fordon, utan också att identifiera meningsfulla möjligheter där design kan skapa värde för företag, användare och samhället i stort.

Projektet inleddes med en orienterings- och strategifas där studenterna tog fram teamöverenskommelser, fördjupade sig i Volvo CE:s varumärke och produktportfölj samt kartlade verkliga behov och utmaningar. Genom studiebesök, föreläsningar, workshoppar och strategiskt analysarbete formulerade varje team sin egen inriktning, projektbrief, arbetsplan och centrala designparametrar innan konceptutvecklingen tog vid.

En workshopmodell som illustrerar komplexiteten i skogsbrandsscenarier. Genom forskningsbaserade övningar kartlade studenterna aktörer, utmaningar och olika faser i krishanteringen för att utveckla strategiska designförslag för krislogistik.

Under utforskningsfasen kombinerade studenterna två- och tredimensionell konceptutveckling med inspel från intressenter, idégenerering, handledning och träning i att presentera och argumentera för sina förslag. De slutliga koncepten presenterades genom korta gruppresentationer, kompletterade med presentationer, affischer och 3D-visualiseringar, med målet att skapa ett övertygande underlag för framtida produktutveckling.

Nina Augustsson lyfter fram den höga mognadsnivån i studenternas arbete.

– Studenterna visade stor mognad som designers och fattade genomtänkta beslut grundade i forskning och analys. Dessutom visade de stor skicklighet i att använda AI på ett ändamålsenligt sätt.

Under kursens gång utforskade studenterna krislogistik genom tre olika katastrofscenarier: jordbävningar, stormar och skogsbränder. I stället för att se fordon som fristående produkter tog projekten avstamp i mobilitet som en del av större system för beredskap, insatser, återhämtning och långsiktig motståndskraft.

Volvo Terra: att nå fram i tid efter en jordbävning

Projektet Volvo Terra, utvecklat av Christopher Nõmmann och Kaloyan Petrov, fokuserade på insatser efter jordbävningar och den akuta utmaningen att nå fram till drabbade områden i tid. Teamet identifierade tillgänglighet som en av de största utmaningarna efter en jordbävning, då skadad infrastruktur och blockerade vägar ofta försvårar sök- och räddningsinsatser under de kritiska första timmarna.

Med utgångspunkt i Volvos människocentrerade synsätt och breda industriella ekosystem föreslog teamet Volvo Terra, en ny varumärkessatsning med fokus på utrustning för humanitära insatser och katastrofhjälp.

Terra Mover är utvecklad för de kritiska första timmarna efter en katastrof och hjälper räddningsteam att ta sig fram genom skadad infrastruktur för att nå människor i behov av hjälp.

I centrum för förslaget står två kompletterande fordonskoncept. Terra Mover är ett markbaserat räddnings- och logistikfordon som utvecklats för att återställa framkomligheten i katastrofdrabbade områden. Fordonet hjälper räddningsteam att ta sig fram genom skadad infrastruktur, röja blockerade vägar och transportera personal, utrustning och förnödenheter dit de behövs som mest.

Terra Wayfinder är ett amfibiskt räddningsfordon utformat för miljöer där översvämningar och kollapsad infrastruktur försvårar insatserna. Konceptet kombinerar framkomlighet, robusthet, autonomi och delning av realtidsdata för att stödja räddningsarbetet under komplexa förhållanden.

Tillsammans bildar koncepten ett samordnat system för katastrofinsatser där snabbhet, tillgänglighet och integration mellan olika resurser kan vara avgörande för samhällen under hård press.

Terra Wayfinder är ett amfibiskt räddningsfordon som gör det möjligt att nå isolerade samhällen när översvämningar och skadad infrastruktur försvårar eller omöjliggör framkomlighet.

Volvo Agis: en bro mellan vardagliga verksamheter och katastrofinsatser

Volvo Agis, utvecklat av Patipol Khempimook och Ronggang Bao, tog sig an katastrofer orsakade av stormar, med särskilt fokus på tyfoner i Sydostasien. Med Filippinerna som kontext undersökte projektet hur återkommande stormar, sårbar infrastruktur och begränsade resurser skapar långsiktiga utmaningar för evakuering, återuppbyggnad och återhämtning.

I stället för att betrakta katastrofer som enskilda händelser såg studenterna dem som återkommande tillstånd som försvårar för samhällen att fullt ut återhämta sig mellan kriser. Utifrån detta perspektiv identifierade de en möjlighet för Volvo Group att skapa en länk mellan anläggningsverksamhet och katastrofinsatser, två områden som delar liknande utmaningar kring framkomlighet, begränsad rörlighet och brist på realtidsinformation.

AGIS_01 och AGIS_02 fungerar som ett sammanlänkat system utvecklat för katastrofer orsakade av kraftiga stormar. Konceptet tar avstamp i tyfoner i Sydostasien och deras påverkan på utsatta regioner. Obs. AI-baserade verktyg användes vid framtagningen av denna konceptvisualisering.

Förslaget består av två sammankopplade fordonskoncept. AGIS_01 är en kompakt och flexibel enhet utvecklad för täta och störda stadsmiljöer. Fordonet stödjer samordning av evakueringar, lokala transporter, lättare räddningsinsatser samt insamling av data på plats.

AGIS_02 bygger vidare på detta genom en större, modulär plattform som fungerar som en mobil nod för logistik, underhåll, kartläggning och kommunikation. Konceptet är utformat för att användas kontinuerligt före, under och efter en katastrof, och presenterar ett mer robust och resurseffektivt sätt att arbeta med krisberedskap och katastrofhantering.

Volvo Lookout, Base och Treader: skogsbränder som ett föränderligt system

Det tredje projektet, utvecklat av Milena Kuhlmann, Joona Pussinen och Alexander Borisch, utforskade skogsbränder som en del av ett pågående och alltmer eskalerande system präglat av klimatförändringar, osäkerhet och återkommande faser av förberedelser, insatser, evakuering och återhämtning.

Teamet identifierade att Volvos roll inte bör vara att konkurrera med befintliga lösningar för brandsläckning, utan att stödja de områden som omger själva branden, där samordning, säkerhet, evakuering och långsiktig återhämtning ofta får mindre uppmärksamhet.

Genom expertintervjuer och fältstudier formulerade de ett perspektiv där hanteringen av skogsbränder handlar lika mycket om människors erfarenheter och beslutsfattande som om teknisk kapacitet.

Volvo Lookout är ett mobilt observations- och kommunikationsfordon som hjälper räddningsinsatser att skapa bättre lägesförståelse, samordning och säkerhet vid skogsbränder.

Deras arbete resulterade i tre sammanlänkade koncept. Volvo Lookout stödjer brandpersonal under pågående insatser genom att fungera som ett mobilt stödfordon, en sensorplattform och ett nav för kommunikation.

Volvo Base fokuserar på evakuering från kustnära områden som hotas av skogsbränder. Genom ett modulärt system av flytande plattformar erbjuder konceptet tillfälliga platser för säkerhet, information och kontakt med räddningsinsatser.

Volvo Treader riktar sig mot återhämtningsfasen efter en brand. Med hjälp av en lätt och terränganpassad plattform stödjer konceptet återställningsarbete i känsliga landskap utan att orsaka ytterligare skador.

Tillsammans visar koncepten hur design kan spela en långsiktig och stödjande roll i arbetet med skogsbränder, genom att sätta människors behov i centrum, anpassa sig till olika sammanhang och minimera påverkan på omgivningen.

Volvo Base är en modulär evakueringsplattform till havs som erbjuder en säker tillflyktsplats när skogsbränder skär av landbaserade evakueringsvägar.

Volvo Treader är utvecklad för tiden efter en skogsbrand och stödjer arbete med erosionsskydd och återställning av skadade landskap, med minsta möjliga påverkan på känslig terräng.

Nya perspektiv med verklig potential

Genom de tre projektspåren visade studenterna hur transportdesign kan bidra till framtidens krislogistik genom att knyta samman fordon, system, användare, data och varumärkesstrategi. Projekten visar också hur mobilitet kan förstås som något mer än förflyttning, där tillgång, samordning, omsorg och motståndskraft är minst lika viktiga dimensioner.

För Volvo CE gav samarbetet värdefulla insikter i hur en ny generation designers tolkar företagets värderingar och framtida möjligheter.

– Jag tror att studenterna fick en god förståelse för vad som är viktigt för oss som företag. Deras gedigna research, tydliga fokus och nya tolkningar av våra värderingar resulterade i genomarbetade koncept med verklig potential, säger Nina Augustsson.

Designhögskolans prefekt Demian Horst leder en workshop under Mission: Coordinated Mobility, där studenterna arbetade i team för att kartlägga olika aktörers behov, definiera strategiska inriktningar och identifiera möjligheter för framtidens mobilitetssystem för krisinsatser.

Kursen speglar Designhögskolans fokus på samarbetsinriktad, forskningsdriven och framtidsorienterad designutbildning. Genom att arbeta tillsammans med en global industripartner kring komplexa samhällsutmaningar fick studenterna möjlighet att utforska hur strategisk transportdesign kan skapa förslag som är meningsfulla för företag, relevanta för samhällen och anpassade till framtidens osäkerheter.

Genom Mission: Coordinated Mobility närmade sig studenterna krislogistik inte som ett avlägset eller hypotetiskt ämne, utan som ett område där designbeslut kan påverka beredskap, säkerhet, återhämtning och långsiktig motståndskraft. I en tid då jordbävningar, stormar och skogsbränder sätter allt större press på samhällen världen över pekar deras koncept mot en bredare syn på transportdesign, där fordon utgör en del av levande system och där designerns roll är att hjälpa människor, organisationer och samhällen att navigera komplexa utmaningar med större omsorg och eftertanke.