BildPer Melander
Daniel Kjellanders forskning handlar om den ordbildningsprocess som på engelska heter "Lexical blending", vilket lite förenklat kan översättas till svenska med termen "teleskopord". Exempel på denna typ av ord är smog (smoke + fog) and Brexit (Britain + exit) och veganuary (vegan + January). "Lexical blends" uppvisar en stor mångfald i fråga om struktur och kommunikativ potential (Algeo, 1977; Fandrych, 2008; Beliaeva, 2014), och i det engelska språkområdet så är kreativiteten stor i formandet av denna ordtyp. Däremot saknas det systematiska modeller för insamlande av data. I just detta forskningsprojekt så ligger tyngdpunkten på att undersöka kognitiva drivkrafter för att bilda och använda "blends", och särskild vikt läggs vid datainsamlingen. Eftersom förklaringsmodellerna har visat sig synnerligen breda i den forskning som bedrivits de senaste åren, så passar en förankring i kognitiv lingvistik bra (Kemmer, 2003; Gries 2012).
BildPer Melander
Maria (Mia) Helena Svenssons forskning är förankrad i fraseologi, från början med franska språket som studieobjekt. Från möjliga vägar att definiera olika typer av flerordsuttryck har hon via kategorier som idiom och kollokationer hamnat i bildligt språk. I forskning om bildligt språk är det naturligt att stöta på metaforer och metonymier. Sedan är steget inte så långt till ordlekar och andra sätt att leka med språk. Tvetydighet utnyttjas i språket när mer än en betydelse kan aktiveras på en och samma gång (se t.ex. Delabastita 1993, Jaki 2014 & Mejri 2000). Inte sällan är det homonymi och polysemi som utnyttjas för att skapa dessa tvetydigheter. Att leka med just flerordsuttryck (s.k. "fasta uttryck", eller på engelska, "prefabs") är tacksamt (Lecler 2006 och Hassler & Hümmer 2005). Språkanvändaren kan då både använda sig av dubbla betydelser och av likheter med ett uttryck. Ibland krävs att vi känner igen uttrycket som någon medvetet deformerat i syfte att skapa associationer och att vi samtidigt förstår vilka olika betydelser som aktiveras samtidigt för att den önskade effekten ska uppstå.Referenser:
Algeo, J. (1977). Blends, a Structural and Systemic View. American Speech, 52(1/2), 47.
Beliaeva, N. (2014). Unpacking contemporary English blends: Morphological structure, meaning, processing. (Diss.), Victoria University of Wellington.
Delabastita, Dirk. (1993) There's a double tongue : an investigation into the translation of Shakespeare's wordplay, with special reference to Hamlet. Amsterdam: Rodopi.
Fandrych, I. (2008). Pagad, Chillax and Jozi: A Multi-Level Approach to Acronyms, Blends, and Clippings. Nawa: Journal of Language & Communication, 2(2), 71-88.
Gries, S. T. (2012). Quantitative Corpus Data on Blend Formation: Psycho- and Cognitive-linguistic Perspectives. In V. Renner, P. Arnaud, V. Gast, & F. Maniez (Eds.), Cross-Disciplinary
Perspectives on Lexical Blending (pp. 145-167). Berlin: De Gruyter.
Hassler, Gerda & Christiane Hümmer (2005). "Figement et défigement polylexicales. L'effet des modifications dans les locutions figées". LINX, Revue des linguistes de l'Université Paris Ouest Nanterre La Défense 53, pp. 103-119.
Jaki, Sylvia (2014). Phraseological substitutions in newspaper headlines: "More than Meats the Eye". John Benjamins Publishing Company, Amsterdam.
Kemmer, S. (2003). Schemas and Lexical Blends. In H. Cuyckens, T. Berg, & R. Dirven (Eds.), Amsterdam Studies in the Theory and History of Linguistic Science : Motivation in Language : Studies in honor of Günter Radden. Amsterdam, NL: John Benjamins Publishing Company.
Lecler, Aude (2006). "Le défigement : un nouvel indicateur des marques du figement ?", Cahiers de praxématique 46, pp. 43-60.
Mejri, Salah (2000). "Traduction, poésie, figement et jeux de mots". Meta, volume 45, Numéro 3, septembre 2000, pp. 412-423.