Kristina Stefansson

Antikoagulerande läkemedel som idag används för patienter med ökad risk för tromboser, till exempel heparin, warfarin och direkta orala antikoagulantia (NOAK/DOAK), riktar sig mot särskilda faktorer i koagulationskaskaden. En nackdel är att de som biverkan ger en ökad risk för mer eller mindre allvarliga blödningar. Det forskas för närvarande på en ny typ av antikoagulerande läkemedel som kan verka mot andra koagulationsfaktorer än ovan nämnda antikoagulantia, bland annat plasmakallikrein, FXI och FXII. En teoretisk fördel med detta är skydd mot tromboser utan ökad blödningsrisk. Avdelningen för klinisk kemi i Umeå tillhandahåller idag koagulationsanalyser, inklusive FXI och FXII, för Norra regionen och utför tolkning av resultaten. För att bättre kunna tolka nivåer av koagulationsfaktorer vid olika tillstånd, bland annat graviditet, behövs mer kunskap och bättre referensintervall att stödja sig mot. Vår forskning riktar sig därför mot en ökad förståelse av koagulationsfaktorer och trombofila mekanismer med syfte att förbättra våra riskbedömningar och optimera behandlingar.