Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 14 januari 2021)

printicon

Antologins kapitel och innehåll

Designa för lärande

I kapitlet presenteras två forskningsprojekt där lärmiljöerna förändrades och designades för att på bättre sätt stimulera och skapa förutsättningar för kreativitet, nyfikenhet och delaktighet. Projekten har bidragit till en förståelse för att det inte enbart handlar om att anpassa miljöerna efter eleverna. För att eleverna ska känna sig delaktiga i sitt lärande så behövs i högre grad ett synsätt som bygger på att arbeta fram en flexibilitet i rummen, så att rummens erbjudanden, går att upptäcka av alla individer där, oavsett vilka behov eller förutsättningar man har. På så sätt kan man som elev på Särskolan utvecklas från att vistas i en miljö som är anpassad för mina behov till att vara en aktiv elev som är delaktig i de val jag kan göra genom den flexibilitet som finns i miljöerna.sofia_carina_maria.jpg

Författare: Sofia Eriksson Bergström, lektor i pedagogik vid Institutionen för Utbildningsvetenskap, Carina Söderlind Löfvander, rektor vid Grundsärskolan i Härnösands kommun och Maria Svensson, utvecklingsledare vid Grundsärskolan Härnösands Kommun

Sofia Eriksson Bergström har en bakgrund som förskollärare samt disputerade vid Umeå universitet 2013 på avhandlingen Rum, barn och pedagoger. Sofia forskar idag om rum och platser för kreativitet, samt lärmiljöer i förskola, skola och särskola.

Carina Söderlind Löfvander har en bakgrund som lärare i grundskola och gymnasieskola samt som skolledare för både förskola, grundskola och grundsärskola sedan 2008.

Maria Svensson har en bakgrund som förskollärare och pedagogista inom förskolans verksamhet och arbetar idag nära rektor i grundsärskolan för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Maria ingår i olika nätverk med personal för att stödja och utveckla olika processer så att elevers lärande, utveckling och hälsa främjas.

Evaluering av “Prosjekt pedagogisk-psykologisk-tjeneste på nett» i to prosjektbarnehager

Kan en gjøre denne tjenesten enda mer tilgjengelig for barnehagene? Dette ønsket vi å finne ut gjennom et prosjekt som innebar utprøving av pedagogisk-psykologisk veiledning via en dataplattform ved to prosjektbarnehager. Kapitlet omhandler evaluering av dette prosjektet.blobid3.jpg

Författare: Oddbjørn Knutsen, docent i pedagogik/ specialpedagogik, NORD universitet

Oddbjørn Knutsens forskningsinteressene omhandler spesielt veiledning i forbindelse med innovasjonsarbeid (utviklingsprosjekter) i skoler, barnehager og i PP-tjenesten, og bruk av nettbasert veiledning. Knutsen har formidlet forskningen gjennom vitenskapelige artikler, bokkapitler og forskningsrapporter, og gjennom innlegg på konferanser og i media.

Faktorer for tilrettelegging ved synsutfordringer

Kapitlet vil diskutere faktorer for tilrettelegging ved synsutfordringer og hvilke erfaringer ungdommer formidler med tanke på verdien de opplever at videregående opplæring har. Sentrale funn er at støtten kan bli en hindring og at kompetanse hos de som skal gi støtte får stor betydning for hvordan ungdommene opplever kvaliteten av tilretteleggingen.mirjam_torunn_yvonne.jpg

Författare: Mirjam Harkestad Olsen, professor ved UiT Norges arktiske universitet og seniorrådgiver i Statped (Statlig spesialpedagogisk støttesystem), Torunn Berg Johansen, utdannet spesialpedagog og arbeider som seniorrådgiver i Statped samt Yvonne Jakobsen, seniorrådgiver i Statped

Mirjam Harkestad Olsen arbeider med fagutvikling og forsker på tema innenfor pedagogikk og spesialpedagogikk, spesielt tematikken inkludering og psykososialt læringsmiljø.

Torunn Berg Johansen arbeider med ulike tiltak for tilrettelegging, økt inkludering og mestring i barnehage, skole og utdanning for barn, unge og voksne med ulike hørselsutfordringer.

Yvonne Jakobsen arbeider med fag- og kompetanseutvikling for lærings- og skolemiljø, mestring og inkludering.

Med rätt till modersmålsundervisning - Utveckling av fjärrbaserade alternativ för ett ökat språkande mellan elever och lärare

I kapitlet beskrivs ett forsknings och utvecklingsprojekt kopplat till fjärrbaserad modersmålsundervisning. Projektet bedrivs av Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet och Kompetenscentrum för flerspråkighet (KCF), Umeå kommun. Genom att studera de specifika utmaningar som modersmålsundervisningen står inför hoppas man kunna bidra med viktiga pusselbitar för att utveckla och förstå det större forskningsfältet relativt fjärr- och distansundervisning.fanny_peter.jpg

Författare: Fanny Pettersson, universitetslektor vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet och Peter Hjelm, IT-pedagog, Mediacenter Region Västerbotten

Fanny Pettersson bedriver forskning om digitalisering i skola och högre utbildning. Hon ingår bland annat i ett FoU-projekt om fjärrundervisning i grund- och gymnasieskola tillsammans med R10 kommunerna, Kompetenscentrum för flerspråkighet (Umeå) och Örnsköldsvik kommun. 

Peter Hjelm har tidigare varit verksam i Umeå kommun som verksamhetsutvecklare på Kompetenscentrum för flerspråkighet, där han ansvarade för att utveckla fjärrundervisning i ämnet modersmål och studiehandledning.

 

Nettundervisning i grunnskolen – fungerer det? En kvalitativ studie av læreres opplevelse og erfaringer

Fra et pågående forsøk med fjernundervisning i grunnskolen viser en delstudie at lærerne opplevde tydelige utfordringer i forhold til struktur ved oppstarten av prosjektet. Til tross for disse startutfordringene, erfarer lærerne at elevenes læring gjennom fjernundervisning, er like god som ved ordinær klasseromsundervisning. På den måten ser det ut for at undervisningsmetoden fungerer, har nytteverdi og blir møtt med positive holdninger blant lærere, elever og foreldre.atle_kristensen_sylvi_bratteng.jpg

Författare: Atle Kristensen, universitetslektor i pedagogik, Nord universitet, campus Bodø och Sylvi Bratteng, universitetslektor i specialpedagogik, Nord universitet

Atle Kristensen har tidligere arbeidet som seniorrådgiver ved Kompetansesenter for læring og teknologi ved Universitetet i Nordland, og har en spesiell interesse av læreres og elevers bruk av teknologi i skolen med fokus på læring. Atle arbeider for tiden som emneansvarlig for Lærerspesialiststudiet i profesjonsfaglig digital kompetanse, foreleser og veileder ved Rektorutdanningen i Bodø, samt for Ledelse og digitalisering ved NTNU i Trondheim. 

Sylvi Bratteng har  tidligere vært leder for  en interkommunal PP- tjeneste, som blant annet var bidragsyter  i et forskningsprosjekt om veiledning på nett. I tillegg har hun vært engasjert som ressursperson ved senter for adferdsvansker ved universitet i Stavanger. For tiden er hun studieleder for master i grunnskole-lærerutdanning ved Campus Nesna. 

”När de kom hem så började de att ringa till varann och säga förlåt.” Textkvalitet och skrivprocesser i berättelseskrivande på gymnasiesärskolan. En fallstudie.

Det här bidraget är resultatet av ett praktiknära samarbete mellan en forskare och en lärare/speciallärare. Syftet är att beskriva skrivutvecklingen hos en elev med kognitiv funktionsnedsättning under en skrivintervention fokuserad på planering av berättelser. Resultaten visar att den övergripande textkvaliteten förbättrades, men gällande skrivprocesserna kunde bara små förändringar konstateras. Överlag såg vi en stor variation bland de insamlade texterna.imageyy4o.png

Författare: Yvonne Knospe, lektor i språkdidaktik, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet och Linnéa Palm, lärare och speciallärare på gymnasiesärskolan på Midgårdsskolan i Umeå

Yvonne Knospe forskar och undervisar inom specialpedagogik med ett fokus på språk-, läs- och skrivutveckling. Hennes främsta forskningsintresse riktar sig på skrivsvårigheter och skrivundervisning i skolan.

Linnéa Palm arbetar som lärare och speciallärare i gymnasiesärskolan på Midgårdsskolan i Umeå sedan fem år tillbaka. Hon har arbetat som lärare i 25 år och till stor del med läs- och skrivutveckling i grundskolans olika årskurser, samt med nyanlända elever.

Skolerfarenheter, vänskapsrelationer och delaktighet - att tolka och förstå sitt eget livssammanhang

Fokus riktas mot flickor, pojkar och pedagogers delaktighet, kommunikation och lärande i den utbildningspraktik som ingår inom ramen för den svenska grund- och gymnasiesärskolan. En normkritisk ansats tillämpas för att sätta fokus på kulturella, sociala och historiska faktorer som på olika sätt möjliggör och begränsar flickors och pojkars villkor i den praktik som (sär)skolan utgör.kim_wickman.jpg

Författare: Kim Wickman, docent och lektor i pedagogik vid Umeå universitet

Kim Wickman är koordinator till det specialpedagogiska forskarnätverket vid Umeå universitet. Kims forskningsintresse handlar främst om genus, funktionsnedsättning och sociala processer inom olika kontexter så som exempelvis idrottsrörelsen och skolämnet idrott och hälsa.

Samundervisning – ett sätt att stöda mångfalden i klassrummet

Kapitlet belyser hur undervisningssamarbete mellan speciallärare och andra lärare kan organiseras och vad som krävs för utveckling av samundervisning i en inkluderande skola. Utgående från tidigare forskning beskrivs olika samundervisningsmodeller mellan lärare och återkopplar till praktiskt arbete som speciallärare i klassrummet.blobid2.jpg

Författare: Maria Rönn-Liljenfeldt, Ped.mag. Doktorand i specialpedagogik vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo akademi

Maria Rönn-Liljenfeldt är tjänstledig från mitt arbete som speciallärare i åk F-9 och har nu anställning som doktorand inom ett fyraårigt specialpedagogiskt forskningsprojekt vid Åbo akademi i Vasa.

Styrka, glädje och medkänsla - att stärka hälsa hos barn genom positiva psykologiska insatser i skola och familj

Syftet med projektet Styrka, glädje och medkänsla är att öka det psykologiska välbefinnandet och resurser hos barn i grundskolan genom en helhetsinriktad skol- och föräldraintervention. Utöver det är syftet även att öka välbefinnandet hos föräldrar och skolpersonal. På så sätt skapas en möjligast god uppväxtmiljö för barnen. Metoderna i projektet baserar sig huvudsakligen på forskning och beprövade metoder inom området positiv psykologi.åse_och_mari.jpg

Författare: Åse Fagerlund, FD, neuropsykolog, psykoterapeut, Folkhälsans forskningscentrum i Helsingfors, Finland och Mari Laakso, SvM, doktorand, enheten för folkhälsoforskning, Samfundet Folkhälsans forskningscentrum, Helsingfors & Medicinska fakulteten, Helsingfors Universitet.

Åse Fagerlund är ansvarig forskare för programmet Styrka, glädje och medkänsla vid Folkhälsans forskningscentrum i Helsingfors, Finland och affilierad forskare vid Medicinska fakulteten, Helsingfors Universitet.

Mari jobbar som doktorand i forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla.

Utvecklingsprocessen i ett praktiknära forsknings- och utvecklingssamarbete - exemplet Specialpedagogisk fjärrhandledning

Kapitlet handlar om hur forsknings- och utvecklingssamarbeten mellan specialpedagoger, klasslärare och forskare kan utformas samt vikten av att tillsammans planera, strukturera ett behovsbaserat forsknings- och utvecklingssamarbete. Innehållet visar även på betydelsen av att tidigt lyfta fram aktörernas förväntningar, inte minst för att skapa en gemensam samsyn i forsknings- och utvecklingssamarbetet.image16qdq.png

Författare: Gerd Pettersson, lektor i pedagogik, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Gerd Pettersson undervisar på Speciallärarprogrammet, inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning samt inom Yrkeslärarprogrammet med fokus på specialpedagogiska och didaktiska frågor. Gerd är samordnare för Särskolenätverket Norr. Hennes främsta forskningsintresse är specialpedagogisk verksamhet och specialpedagogisk handledning i skolan och tillämpningen är oftast praktiknära forsknings och utveckling i samarbete (FoU-samarbeten) med skolaktörer.

 

 

sex_loggor.jpg