Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 21 oktober 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Syntaxnätverket

Syntaxnätverket består av forskare från Lunds, Linköpings, Göteborgs och Umeå universitet. Vi bedriver bred typologiskt orienterad generativ forskning om grönländska, japanska, kinesiska, formosanska språk, mon-khmerspråk, balkanspråk och samiska språk. Forskningen rör strategier för reference-tracking, t.ex. pro-drop egenskaper, nomenorienterade ellipsfenomen, klitiska pronomen och partiklar, switch reference, indexical shift, logofori och långdistansreflexiver, samt kongruens i ergativa språk.

Syntaxnätverket består av forskare från Lunds, Linköpings, Göterborgs och Umeå universitet. Inom ramen för den generativa grammatiken bedriver vi bred typologiskt orienterad syntaktisk forskning om grönländska, japanska, kinesiska, formosanska språk, mon-khmerspråk, balkanspråk och samiska språk.

Vår forskning inbegriper strategier för reference-tracking i ovan nämnda språk, av vilka många inte har varit föremål för djupare forskning. Fenomen av intresse inbegriper bland annat pro-drop egenskaper, nomenorienterade ellipsfenomen, klitiska pronomen och partiklar, switch reference, indexical shift, logofori och långdistansreflexiver, samt kongruensmönster.

Det är till exempel allmänt känt att det finns starka likheter mellan logoforer och långdistansreflexiver, samtidigt som det finns markanta skillnader mellan de två. Av denna anledning undersöker syntaxnätverket LD-reflexiver i mon-khmerspråk och logoforicitet i sydsamiska, i syfte att inkorporera dessa i en generell teori om långdistansrelationer.

Forskning om formosanska språk och grönländska avser att fördjupa kunskapen om reference-tracking i dessa språk, vilket kommer att resultera i djupare insiker om samverkan mellan syntaxen och informationsstruktur. Vår forskning omfattar också frågor rörande nollargument och distinktionen pro/PRO samt eliderade DP i t.ex. balkanspråk och östasiatiska språk.