Nu ska effekterna av Peer support utvärderas i en RCT-studie
Yrkesrollen Peer supporter har successivt vuxit i Sverige det senaste decenniet, inom såväl psykiatrin som socialpsykiatrin och skolan. Men hur stor är nyttan av insatsen? Och vilken skillnad gör det för individen som får stöttning av en peer supporter? Det vill forskarna i UserInvolve studera, vilket nu blir möjligt med de nya pengarna från Forte.
Studien kommer ske i samproduktion med regionala NSPH-föreningar samt kommuner och regioner som är involverade i pågående Peer support-satsningar i Sverige.
– Det känns fantastiskt! Det är roligt att vara med i UserInvolve som arbetar så mycket med delaktighet, tillsammans med NSPH och andra aktörer. Det är en så stor gemensamhetsanda. Jag tror inte att jag har varit så känslomässigt ”laddad” i ansökningar för ett projekt tidigare! Det gör att beskedet om att vi beviljats forskningsmedel känns lite extra roligt, säger Elisabeth Argentzell, docent vid Lunds universitet, som är projektledare för Peer support-studien.
Under tre år ska effekternas av en yrkesspecifik peer support-intervention för brukare inom socialpsykiatrisk och psykiatrisk verksamhet studeras, genom en så kallad randomiserad kontrollerad studie, RCT.
–Det här blir första gången effekterna av en Peer support-intervention utvärderas på ett vetenskapligt sätt i en svensk kontext. Vi hoppas den här studien kommer kunna ge en styrka till yrkesgruppen peer supportrar. På sikt hoppas vi att resultatet av studien kan stärka peer support och i förlängningen förbättra dagens socialpsykiatri och psykiatri och göra den mer återhämtningsinriktad, säger Elisabeth Argentzell.
Text: Lisa Ringström
Fakta: Med intervention menas vanligtvis att forskare studerar ett arbetssätt och/eller en metod. Det sker ofta genom att göra en randomiserad, kontrollerad studie, RCT. Det är ett sätt att studera effekten av en behandlingsmetod i förhållande till en annan vedertagen metod eller ingen behandling alls. Att studien är randomiserad innebär att de som deltar i studien slumpmässigt delas in i två eller fler grupper som sedan ges de olika behandlingarna som ska jämföras.
Nära samarbete med brukarrörelsen krävs för framgångsrik etablering av peer support
Nu har den första nationella kartläggningen av peer support i Sverige genomförts. Den visar bland annat att om peer support ska bli en etablerad del av psykiatrisk vård och omsorg behövs bättre ekonomiskt stöd, tydligare karriärvägar och säkra anställningsformer och inte minst ett nära samarbete med brukarrörelsen.
Elisabeth Argentzell och hennes kollegor inom forskningssamarbetet UserInvolve har gjort en studie för att undersöka hur olika intressenter upplever införandet av peer support inom psykiatrisk vård och omsorg. Detta genom intervjuer med peer supporters, medarbetare och chefer i verksamheter där peer supportrar arbetar. Resultaten presenteras i en vetenskaplig artikel.
Trots att peer support har ökat i Sverige under det senaste decenniet har det saknats forskning i en svensk kontext om dess organisation och etablering. Studiens syfte var att fylla denna kunskapslucka och bidra till en långsiktig och hållbar utveckling av peer support inom svensk psykiatrisk vård och omsorg.
Studien visar att för att peer support ska bli en etablerad del av vård och omsorg krävs bättre ekonomiskt stöd, tydligare karriärvägar och en tydligare strategi för implementering från beslutsfattare. Peer supportrar spelar en viktig roll i att skapa en mer återhämtningsinriktad vård, men möter fortfarande utmaningar när det gäller anställningssäkerhet, löneläge, professionell status och integration i de befintliga vård- och omsorgssystemen. För att säkerställa långsiktig framgång måste peer support ses som en grundläggande del av psykiatrin och socialpsykiatrin snarare än en tillfällig eller sekundär resurs.
Är det något som överraskat dig när ni sammanställt svaren?
–Det jag slås av är hur långt vi ändå har kommit. Peer support är mycket mer etablerat idag, vilket känns hoppfullt. Samtidigt var det något av en nedslående överraskning att det medicinska paradigmet fortsatt verkar vara starkt på olika håll i Sverige, säger Elisabeth Argentzell, docent vid Lunds universitet som är projektledare för Peer support-studien.
Hon konstaterar att peer supportarna befinner sig i en medicinsk kontext, vilket de måste förhålla sig till och ibland konfronteras med. Det finns ett behov av att balansera olika perspektiv och ge peer supportrarna verktyg för att legitimera sin yrkesroll.
Vad ser du som avgörande för att peer support ska kunna etableras på bred front i Sverige?
– För att uppnå långsiktig framgång behövs säkra anställningsformer och en tydlig strategi för hur peer support ska integreras i vården. Internationell forskning pekar dessutom på att det krävs ett nära och kontinuerligt samarbete med brukarorganisationer för att etablera peer support som en självklar yrkeskategori, säger Elisabeth Argentzell.
Brukarorganisationer såsom NSPH spelar en nyckelroll för att säkerställa att peer supportrar inte förlorar sin unika yrkesroll genom att anpassa sig till kliniska strukturer, det som kallas ”peer drifting”.
