Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Detta p.g.a. skyddsåtgärder vid cyberattacken den 2 maj. Läs hur du byter lösenord.
Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Detta p.g.a. skyddsåtgärder vid cyberattacken den 2 maj. Läs hur du byter lösenord.
Forskningsprojekt Polisen har tagit fram kriterier för- och en lista över utsatta områden med målsättningen att hantera en del av de negativa problem som skapas av segregation. Trots att det gått många år sedan den första listan över utsatta områden släpptes finns det nästan ingen forskning om vilken betydelse det har.
Vi kommer att utvärdera vilken effekt klassificering som utsatt får för ett bostadsområde gällande tre typer av utfall: hälsa, kriminalitet, och tillit.
Polisens publicerar ungefär vartannat år en lista över områden som betecknas som utsatta, definierat som fattiga bostadsområden där kriminella nätverk utövar en stor påverkan på lokalsamhället. Dessa listor över utsatta områden har rönt stor uppmärksamhet sedan de först publicerades år 2014, delvis då de utsatta områdena är kopplade till gängvåld, skjutningar och upplopp vilket präglat den samhällspolitiska debatten det senaste årtiondet.
Att ett område kommer på en sådan lista kan tänkas påverka området på flera sätt. Det kan till exempel leda till att polis, kommuner och andra myndigheter satsar extra resurser i området, vilket borde kunna förbättra situationen. Samtidigt kan det också leda till att områdets rykte försämras, så att fler vill flytta därifrån, företag tvekar att etablera sig och de boende upplever sig stå utanför samhället. Hur den sammanlagda effekten yttrar sig kan sannolikt variera, både mellan olika typer av områden och olika typer av utfall.
I Sverige finns ingen forskning om hur bostadsområden påverkas av att betecknas som utsatta, och vårt forskningsprojekt kommer att undersöka just det avseende tre olika utfall: folkhälsa, tillit och brottslighet.
Både positiva och negativa effekter samt den sammanlagda effekten är av intresse, och vi avser att avgöra hur det ser ut genom att kombinera statistiska metoder som drar nytta av att vissa områden klassas som utsatta medan andra inte gör det (difference in difference) samt att vissa platser faller precis utanför gränsen till ett utsatt område (spatial discontinuity design). Detta forskningsprojekt kommer ge ny kunskap om hur ett bostadsområde påverkas av att bli beskrivet som utsatt, vilket är av stor vikt policymässigt i Sverige och andra länder som använder denna typ av beteckningar. Det kommer också tillföra den internationella forskningsfronten ny kunskap om hur ett område kan påverkas både positivt och negativt av att ges en stämpel av den typen.
