Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Det offentliga talets prosodi

Forskningsprojekt Vi vet ännu relativt litet om hur talets olika uttrycksmedel används och åstadkommer effekter på lyssnaren. Det är denna lucka i vår kunskap som ligger till grund för den aktuella forskningsuppgiften.

Centrala frågeställningar i projektet är: Vad utmärker talet hos vana talare? Hur utnyttjar skickliga talare, inte minst politiker, prosodiska medel – pausering, betoning och intonation – för att fånga lyssnarens intresse? Hur används prosodin för att övertyga och påverka? Ett mål är att ge kunskap om vad som utmärker talet, prosodin, hos "goda" talare. Olika typer av publikt tal studeras, intervjuer i media, politiska tal, nyhetsuppläsning. Talet analyseras auditivt och akustiskt. Resultaten ska sedan utvärderas i experiment med manipulerat tal, som gör det möjligt att studera hur givna prosodiska egenskaper uppfattas och tolkas.

Projektansvarig

Eva Strangert
Professor emerita
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

2006-01-01 2008-06-30

Finansiering

Finansår , 2006, 2007, 2008

huvudman: Eva Strangert, finansiar: VR, y2006: 594, y2007: 594, y2008: 307,

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för språkstudier

Forskningsområde

Språkvetenskap

Projektbeskrivning

Specifika mål
Prosodiska egenskaper – bl a pausering, talflöde, betoning och grundtonsvariationer – ska studeras i tal som framförs publikt, i intervjuer i media, politiska tal, eventuellt också nyhetsuppläsning. Syftet är att identifiera uttalsdrag som karaktäriserar det publika talet i dess olika former bl a genom jämförelser med icke-publikt tal. Frågeställningar som ska besvaras är bl a hur vana och skickliga talare, offentliga personer, utnyttjar prosodiska medel för att nå ut med sitt budskap. Bedömningar av olika talaregenskaper ska vidare ge kunskap om vad som utmärker talet (prosodin) hos en ”god” talare.

Områdesöversikt
Tanken att gå närmare in på detta område har växt fram ur min tidigare forskning inom prosodi, projektet Gräns och gruppering – Strukturering av talet i olika kommunikativa situationer, som nu är i sin avslutningsfas, men också de tidigare projekten Pausering i tal, Interaktion i tal mellan prosodi, syntax, semantik och pragmatik, samt Fokus i svenska (se bilaga D, för kortfattade beskrivningar av syften och resultat). Några av mina tidigare studier har också direkt eller indirekt behandlat det offentliga talet. Dessa arbeten beskrivs under rubriken ”Preliminära resultat, inklusive egna tidigare studier inom området”. Ytterligare en drivkraft är det intresse som idag knyts till just det offentliga talet, inte minst inom politik och samhällsliv, samt till retorik.

Studier med inriktning på retorik
Senare tids intresse för retorik reflekteras i en omfattande vetenskaplig produktion på området, se bl a Johannesson (1990/1998). Dessutom finns en rik produktion av läroböcker, bl a Hellspong (1992) och Strömquist (1996). Gemensamt för dessa arbeten är att de så gott som uteslutande fokuserar på de områden av retoriken – talandets konst – som inte gäller själva framförandet, talandet, även om detta också ingår i vad som inkluderas i begreppet ”retorik”. Huvudvikten läggs vid argumentationen och talets disposition. Betydelsefull är också den språkliga formen. Språket ska vara korrekt, vårdat och klart, men därutöver finns ett annat och delvis motstridigt krav – kravet på språklig utsmyckning. Hit hör inte minst konstgrepp som upprepning, språklig rytm, utnyttjande av ”tankefigurer” av olika slag, bl a användande av frågor. Betydligt mer översiktlig blir redogörelserna när det gäller själva talandet. I Johannessons (1990/1998, s 188-189) framställning, som bygger på de gamla grekerna, kan man läsa:
”En skolad röst är smidig böjlig, stark, fast, mjuk, klar och ren. När man talar ska man eftersträva en sorts jämnhet. Varken tankar eller ord får ”halta”, de ska ”flyta” fram ….. Ett enformigt språk tröttar alltid åhörarna, och därför måste man alltid eftersträva en omväxling, eller varietas, i innehåll, ordval och röst ….. Han (med referens till Quintilianus, min anmärkning) inskärper också att uttalet ska vara så klart att inga ljud eller stavelser faller bort. Likaså bör man göra sammanhanget klarare genom ett omsorgsfullt bruk av pauser, både kortare och längre.”
Citaten ovan reflekterar i stort innehållet i de flesta framställningar om själva talandet, inte minst framhålls ofta vikten av väl avvägd betoning liksom pausering som ett viktigt medel för att skapa en ideal framställning och maximal kommunikativ effekt på lyssnaren. Det som beskrivs här kan betraktas som ”den ideala talaren”.
Men också kroppsspråket, retorikens aktio, som också inbegriper tal- och röstanvänd-ning, ses som betydelsefullt. Hur kroppsspråket spelar in för intrycket av en talare ligger emellertid inte inom ramen för det aktuella projektet. Fokus här ligger på tal som produceras utan att lyssnaren har tillgång till visuell information om talaren.
Beskrivningar av prosodin i framställningar med retorisk inriktning har således huvudsakligen denna karaktär av handbok för en lyckad prestation som talare. Det finns dock retorikforskning, där prosodin ges en mer framskjuten plats. Ett arbete av Sigrell (2001) lyfter fram prosodin i anslutning till analyser av retoriska stildrag. Sigrells arbete har fokus på ”det underförstådda”, det som i en argumenterande framställning inte sägs ut direkt utan måste infereras. Här diskuteras bl a ironi ingående och det hävdas att ironin har sin egen prosodi. Prosodi som ett retoriskt redskap för påverkan behandlas också i ett arbete som analyserar den politiska debatten i Danmark i samband med folkomröstningarna om EU i början av 90-talet (Jørgensen et al., 1994). Subjektiva bedömningar av bl a egenskaper i talet hos de olika aktörerna sätts i relation till deras förmåga att övertyga i debatten. Gemensamt för dessa studier är dock att de bygger på enbart subjektiva iakttagelser av prosodin.

Fonetiska studier
O’Connell & Kowal (2002) ger en översikt av studier av politisk retorik i amerikanska och tyska media. De jämför uppläst och spontant tal och finner utifrån kvantitativa analyser skillnader dem emellan av samma slag som i icke-publikt tal. Karaktärisktiska akustiska/prosodiska egenskaper i publikt tal har tidigare behandlats av Touati (1991, 1993) som analyserat såväl temporala som tonala förhållanden i talet hos franska politiker. Analyserna görs mot bakgrund av tidigare studier, som inte bara omfattar politisk retorik, utan också tal i övrigt i olika media, bl a programinslag i svensk radio av typ ”Ring så spelar vi” (t ex Bruce & Touati, 1992). Andra svenska studier av offentligt tal som uppmärksammar prosodin är få. Hit hör emellertid Lindblad (1985), som inkluderar akustiska analyser av inslag i lokalradion, och Andersson (2002) som behandlar nyhetsprogram i TV.
En studie av Braga & Marques (2004) har sitt fokus på hur prosodin bidrar till lyssnarens intryck av talaren och det politiska budskapet. Lyssnarens intryck av talaren som “övertygande”, “kraftfull” och ”engagerad”, antas vara relaterade till (kombinationer av) olika prosodiska drag. Studien bygger på en modell som utvecklats av Gussenhoven (2002) om universella koder för hur prosodisk information produceras av talaren och uppfattas och tolkas av lyssnaren. En komplettering av modellen har gjorts av Hirschberg (2002).
Wichmann (2002) liksom Scherer (1996) behandlar också relationen mellan prosodi (främst grundtonsdrag) och vad som kan beskrivas som ”affektiv funktion”. Wichmann skiljer mellan egenskaper eller tillstånd hos talaren (”ways of saying”) och (talarens sätt att förhålla sig till lyssnaren (”ways of behaving”). Till det första hör dels talarens sätt att utnyttja prosodin i sig – betoning, intonation, talhastighet, talflyt etc – dels talets emotionella färgning (t ex ”glad”, ”deprimerad) liksom också tillstånd hos talaren som ”engagerad”, ”kraftfull” etc. Till det senare räknas talarens attityd till lyssnaren, exempelvis, ”arrogant”, ”vädjande” etc. Till detta kommer argumenterande och retoriska aspekter av olika slag. Alla dessa funktioner hos prosodin gör den till ett mångfasetterat och kraftfullt, men samtidigt komplext, uttrycksmedel.
Studier av prosodins affektiva funktion kräver att avlyssning och kategorisering av lyssnarintrycken. En vanlig procedur är att en lyssnare får höra olika yttranden och för vart och ett välja ett av flera möjliga bedömningsalternativ. En komplexitet vid studier av affektiva egenskaper i mer elaborerat tal (dit det offentliga framförandet bör räknas) är att yttranden många gånger förmedlar flera olika tillstånd, attityder eller emotioner. En studie av Liscombe et al. (2003) visar på en möjlighet att komma tillrätta med detta genom användning av multipla bedömningar av ett yttrande i kombination med analyser av prosodin.

Preliminära resultat, inklusive egna tidigare studier inom området
Jag har tidigare studerat professionell nyhetsuppläsning. Detta arbete finns redovisat i Strangert (1991a och b) samt en delstudie i Strangert (1993). Resultaten visar att en van talare kan utnyttja speciella strategier för att förstärka information och för att åstadkomma önskvärda effekter hos lyssnaren, strategier som sällan behärskas av icke-professionella talare. Strategierna var i hög grad prosodiska, variationer i taltempot, speciella typer av pauseringar och ett dynamiskt talflöde med stora variationer i grundtonen, anpassade till talets innehåll. I Horne et al. (1995) studerades också en professionell talare.
Min övriga forskning, som annars huvudsakligen varit fokuserad på uppläst och spontant tal utanför det offentliga rummet, har emellertid också relevans för den planerade forskningsuppgiften (se t ex Strangert 1991c samt andra i ansökan refererade arbeten). De tjänar som en referenspunkt för, och ska utnyttjas för att tydliggöra skillnaderna gentemot, det publika talet. Denna forskning har bedrivits inom ramen för ett antal tidigare forsknings-projekt och redovisats i publikationer nationellt och internationellt (se bilagorna C och D).
Det finns därtill uppenbara beröringspunkter mellan den planerade forskningen och det nu snart avslutade projektet Gräns och gruppering. Där studerades bl a en intervju med en kvinnlig politiker med fokus på talflyt och pausering relativt den syntaktiska strukturen. Syftet var inte att specifikt undersöka just det politiska talet, men resultaten (se bl a Heldner & Megyesi, 2003; Strangert 2004a; 2004b) kan delvis tänkas spegla just det förhållandet att det är en van talare som observerats. Trots att det är fråga om spontant tal, upplevs det som synnerligen väl strukturerat och lyssnaren tappar inte tråden trots upphakningar och andra disfluenser. Det beror med stor sannolikhet på att talaren använder sig av olika strategier som just motverkar att lyssnaren blir desorienterad, strategier i enlighet med den ”commit-and-restore model” som utvecklats av psykolingvisten Herbert Clark och hans kolleger (se t ex Clark & Wasow, 1998). Enligt modellen strävar en talare efter ”continuity” (att producera syntaktiska konstituenter i sin helhet. Ett avbrott inom en konstituent innebär därför ett brott mot denna kontinuitetsprincip, ”violation of continuity”. När talaren avbryter sig efter den första inledande delen av konstituenten (ofta ett funktionsord), gör han/hon en ”initial commitment”, dvs talaren förutskickar att en fortsättning följer. Det här är sannolikt en strategi som inte bara visar att talaren vill behålla ordet utan också, rätt använd, ger stora fördelar i det offentliga samtalet, där det ofta råder konkurrens mellan talare. Det finns därmed all anledning att ha modellen som utgångspunkt för vidare studier av talflyt och disfluenser i publikt tal.
En detaljanalys av prosodin hos två skickliga talare har nyligen genomförts i syfte att studera just de drag som kan ses som karaktäristiska för att hålla intresse och uppmärksamhet vid liv hos en publik. Det är här fråga om utvidgade analyser av dels den professionella nyhetsuppläsning som tidigare studerats i Strangert (1991, 1993), dels den intervju som studerats i Strangert (2004a, b). Den utvidgade analysen, redovisad i Strangert (2005) ska ses som en förstudie till den tänkta forskningsuppgiften.
Resultaten (Strangert, 2005) visar hur de två talarna, som båda är ansedda som skickliga representanter för sina respektive professioner, utnyttjar prosodin för sina olika syften. För nyhetsuppläsaren handlar det huvudsakligen om att vidarebefordra information. Prosodin används för att, när det krävs, på ett maximalt sätt (med pausering, förlångsammat tal och maximal grundtonsvariation) framhäva det väsentliga i budskapet. Talet är genomgående dynamiskt med stora variationer i alla prosodiska dimensioner. Liknande stor dynamik utmärker den kvinnliga politikern. Även hon är skicklig i att betona och framhäva. Men där det är informationen som står i centrum för nyhetsuppläsaren är det argumentationen som kommer främst för politikern. Hon kan vara personlig och hennes mål är att agitera och övertyga. Hon lyckas med det genom att utnyttja prosodin maximalt. Hon är därutöver skicklig på att använda olika retoriska konstgrepp, t ex upprepningar, där också prosodin används för att förhöja effekten. Analysen visar också hur talaren skickligt – genom prosodin – motverkar intervjuarens försök att bryta in i talet.

Projektbeskrivning
År 1: Urval av publikt material, lyssnarbedömningar och inledande prosodiska/akustiska analyser. Inspelning av icke-publikt tal som utgångspunkt för jämförelser med det publika talet.
I projektets inledningsskede görs det slutgiltiga urvalet av det material som ska analyseras. Det är i första hand fråga om material som tillhandahålls av Statens ljud- och bildarkiv. Huvuddelen ska vara tal av mer spontan karaktär (intervjuer, debattinslag etc) av vana och skickliga talare, men också uppläst tal (bl a tal av politiker) ska ingå. Vid urvalet ska Anders Sigrell, se nedan, delta för att säkerställa att materialet inkluderar talsampel som ur retorisk synpunkt uppfyller lämpliga krav. En förberedande inventering har redan gjorts och Statens ljud- och bildarkiv kan, enligt uppgift, tillhandahålla önskat materialet på CD för prosodisk/akustisk analys. Parallellt sker insamling av icke-publikt tal – inspelning av tal av familjär karaktär över telefon mellan olika medlemmar i en familj/släkt. En studie där denna metodik utnyttjats redovisas i Campbell & Mokhtari (2002). Det inspelade telefonmaterialet ska användas för jämförelse med det publika talet. Motivet är att tal som används mellan personer som känner varandra mycket väl kan antas ha en spännvidd vad gäller expressiva uttryck som liknar den som kan förekomma hos skickliga talare inom den publika domänen. För insamlingen av det icke-publika talet svarar Birgitta Hene, se aktuell projektskiss (Hene, 2005).
Det första steget i analysen av materialet utgörs av auditiva bedömningar. Bedömningarna ska gälla egenskaper som avspeglar hur talaren uttrycker sig, bedömning av talet (talflyt, dynamik i grundton, intensitet etc) och talarpersonlighet (engagerad, kraftfull, etc). Också talarens attityd till lyssnaren (agiterande, vädjande, ironisk, etc) ska bedömas, jfr Wichmann (2004). Vid uppläggningen av bedömningsexperimenten ska erfarenheter utnyttjas från den forskning som Julia Hirschberg och hennes grupp arbetar med (se Liscombe et al. (2003). Ett besök vid hennes laboratorium vid Columbia University, USA ska föregå igångsättandet av bedömningarna. Jag har en inbjudan från Julia Hirschberg att besöka hennes laboratorium för detta.
För bedömningsexperimenten anlitas studerande och andra personer. Stor vikt kommer att läggas vid urvalet av bedömarna som bör vara noggranna och känna engagemang för uppgiften. De kommer därför att arvoderas.
Parallellt med, men huvudsakligen efter, genomförandet av de subjektiva bedömningarna av talarna påbörjas de prosodiska/akustiska analyserna. Dessa analyser ska relateras till de subjektiva bedömningarna.
Under året ska ett symposium genomföras. Tanken är att samla ett mindre antal forskare (ca 10-12), företrädesvis från Sverige och de nordiska länderna, med erfarenhet av studier som rör det publika talet, bl a forskare inom retorik, samt massmedia. Syftet är att skapa intresse för prosodi som hittills varit relativt försummad inom dessa discipliner, men också att genom samverkan med bl a retoriker få möjlighet till fördjupade fonetisk/prosodiska analyser av expressiva drag i talet. Här finns mycket att göra; det finns idag ett stort intresse inom fonetiken för talets emotionella och expressiva sidor, men området är likväl outforskat. Dock finns idag ett intresse från retoriker till samverkan kring prosodin. Planerna på ett symposium enligt ovan har stöd i Umeå av Rolf Hedquist och Anders Sigrell, bådare forskare med retorik som specialitet. Samverkan med retorikforskningen i Umeå kommer också att ske inom ramen för seminariet i nordiska språk.

År 2: Prosodiska/akustiska analyser, fördjupade analyser prosodin relativt retoriska stilgrepp, jämförelser med det icke-publika materialet.
Huvuddelen av de prosodiska/akustiska analyserna genomförs under året. Dessa data ska sedan relateras till de subjektiva lyssnarbedömningarna. För analyser av talflyt, pausering och dysfluenser utnyttjas egen tidigare forskning (se ovan) med utgångspunkt i ovan nämnda commit-and-restore model (Clark & Wasow, 1998). För analyserna av lyssnarbedömningar ska erfarenheterna från Julia Hirschbergs grupp utnyttjas (se Liscombe, 2003).
Fördjupade analyser av olika retoriska stilgrepp ska genomföras i samarbete med Anders Sigrell. Bl a ska ironi studeras och hur ironi kommer till uttryck i prosodin. Här utgör diskussioner om ”det underförstådda” och ironi i Sigrell (2001) teoretisk bakgrund.
Slutligen ska jämförande analyser av det publika och det icke-publika spontantalsmaterialet ske tillsammans med Birgitta Hene. Analyserna ska i huvudsak inriktas på de prosodiska/akustiska dragen, men inslag av jämförelser baserade på subjektiva bedömningar ska komplettera analyserna av akustiska drag.

År 3: Återstående och avslutande arbete med analyserna beskrivna under projektets år 2, syntesexperiment, slutrapportering.
Analyserna upptagna under år 2 innebär en omfattande arbetsinsats. De beräknas kräva ytterligare tid för genomförande under år 3. Här kan det också bli aktuellt med experiment med manipulerat tal för att studera hur givna prosodiska egenskaper bidrar till intrycket av goda talaregenskaper. Sådana experiment kan ses som test av hypoteser som kunnat uppställas på basis av arbetet med lyssnarbedömningar och akustiska analyser under projektets gång. År 3 inkluderar också slutrapportering av arbetet.

Etiska överväganden
Det material som ska utnyttjas i projektet är tal från vana och skickliga talare som tidigare förekommit i media (främst radio). Det är således offentliga personer, som i de flesta fall är vana att utsättas för granskning, ibland t o m av hur de talar, i radio, TV och tidningar. Det skulle mot denna bakgrund kunna hävdas att det också vore möjligt att i forskningssyfte studera dessa personers tal utan att tillfråga dem. Motivet för detta skulle också vara att dessa personer studeras i sin egenskap av att vara goda talare, dvs de är inte intressanta annat än som representanter för en grupp. Den huvudsakliga spridningen av forskningsresultaten skulle för övrigt vara inom forskarvärlden. En eventuell spridning utanför denna krets, t ex i media skulle dock behöva föregås av ett godkännande av berörda personer.
Dock kan man se annorlunda saken. Skulle det vid beredningen av denna ansökan anses att godkännande från utvalda talare krävs, kommer detta självfallet att ske. Detsamma gäller ett eventuellt krav på etisk prövning.

Genusperspektiv
Det finns inget starkt framträdande genusperspektiv i den planerade forskningen. De förstudier som gjorts, liksom egna tidigare studier, har utnyttjat enkom kvinnliga talare. Det vore därför naturligt att fortsätta på denna väg. Det slutliga avgörandet vad gäller urvalet av talare måste dock baseras på flera olika kriterier, varför kategorin talare idag inte slutgiltigt kan bestämmas.
Att inrikta studierna på jämförelser mellan manliga och kvinnliga offentliga talare skulle kräva ett mycket stort material och är inte görligt inom ramen för det planerade projektet. Däremot ska genusperspektivet beaktas, när data från projektet relateras till tidigare studier av manliga respektive kvinnliga talare.

Betydelse
Det offentliga talets prosodi bör ses i perspektiv av senare års starka intresse för den variation i talet som olika talstilar representerar. Forskningen här är teoretiskt intressant på så sätt att den ökar kunskapen om det mänskliga talet och människans förmåga att anpassa sitt tal till situationen. Det publika talet erbjuder en möjlighet att studera tal som kan betraktas som extremt i detta avseende. Inom politiken eller andra sammanhang där brännande samhällsfrågor diskuteras, ofta av mycket engagerade personer, utnyttjas en rik arsenal expressiva uttrycksformer förmedlade av prosodin. Det gör området intressant inte bara inom fonetik. Det offentliga talets prosodi har därför också relevans inom retorik och massmedie-forskning. Kunskap från projektet förväntas därtill kunna tillämpas praktiskt.

Referenser
Braga, D. &Marques, M. A. 2004. The pragmatics of prosodic features in the political debate. Proc. Speech Prosody 2004, 321-3244.
Campbell, N. & Mokhtari, P. 2003. Voice quality: the 4th prosodic dimension. Proc. XIVth Int. Congr. of Phonetic Sciences, 2417-2420.
Clark, H.H. & Wasow, T., 1998. Repeating words in spontaneous speech. Cognitive Psychology 37, 201-242.
Gussenhoven, C. 2002. Intonation and interpretation: Phonetics and phonology. Proc. Speech Prosody 2002, 11-13.
Hene, B. 2005. Individers interaktion i telefonsamtal. Projektskiss inlämnad till Riksbankens Jubileumsfond.
Hirschberg, J. 2002. The pragmatics of intonational meaning. Proc. Speech Prosody 2002, 65-68.
Horne, M., Strangert, E. & Heldner, M. 1995. Prosodic boundary strength in Swedish: final lengthening and silent interval duration. Proc. XIIIth Int. Congr. of Phonetic Sciences, 170-173.
Heldner, M., & Megyesi, B. 2003. Exploring the prosody-syntax interface in conversations. I: Proc. ICPhS 2003, 2501-2504.
Hellspong, L. 1992. Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur.
Johannesson, K. 1998/1990. Retorik eller konsten att övertyga. Stockholm: Norstedts Förlag.
Jørgensen, C. Kock, C. & Rørbech, L.1994. Retorik der flytter stemmer. Köpenhamn: Gyldendal.
Liscombe, J., Venditti, J. & Hirschberg, J. 2003. Classifying subject ratings of emotional speech using acoustic features. Proc. Eurospeech 2003, 725-728.
O’Connell, D. C. & Kowal, S. 2002. Political eloquence. I: The social psychology of politics, eds. Ottati, V. C. , Tindale, R. S., Edwards, J:, Bryant, F. B., Heath, L., O’Connell, D. C., Suarez-Balcazar, Y. and Posavac, E. J. New York: Kluwer.
Scherer, K., R.1996. Adding the affective dimension; a new look in speech analysis and synthesis. Proc. 4th Int. Conf. Spoken Language Proc., Addendum, 20-23.
Sigrell, A. 2001. Att övertyga mellan raderna. Åstorp: Rhetor förlag.
Strangert, E. 1991a. Finns det en speciell uppläsningsstil för nyheter i radio och TV? I: Nordsvenska 8, eds. Fries, S., Hedquist, R. & Larsson, K., 30-40. Inst. för nordiska språk, Umeå universitet.
Strangert, E. 1991b. Phonetic characteristics of professional news reading. Papers from the Fifth National Phonetics Conference held in Stockholm, May 29-31, 1991. PERILUS XII, 39-42. Institute of Linguistics, University of Stockholm.
Strangert, E. 1991c. Pausing in texts read aloud. Proc. XIIth Int. Congr. Phonetic Sciences, 238-241.
Strangert, 1993. Speaking style and pausing. PHONUM 2, 121-137. Reports from the Department of Phonetics, University of Umeå.
Strangert, E. 2004a. Speech chunks in conversation: Syntactic and prosodic aspects. In: Proc. Speech Prosody 2004, Nara, Japan, 305-308.
Strangert, E., & Carlson, R. 2004b. On modeling and synthesis of conversational speech. Proc. Nordic Prosody IX, Lund, Sweden. Under tryckning.
Strangert, E. 2005. Prosody in public speech: analyses of a news announcement and a political interview. Ännu opublicerat manuscript.
Strömquist, S. 1996. Talarskolan. Talprocessen – teori och tillämpning. Malmö: Gleerups.
Touati, P. 1991. Temporal profiles and tonal configurations in French political speech. Working Papers 38, 205-219. Lund University, Department of Linguistics.
Touati, P. 1993. Prosodic aspects of political rhetoric. In: Proceedings of an ESCA Workshop on Prosody, Sept 27-29, 1993, Lund, Sweden/Working Papers 41, 168-171. Lund University, Department of Linguistics.
Wichmann, A. 2002. Attitudinal intonation and the inferential process. Proc. Speech Prosody 2002, 11-22.

Ämnen: Fonetik