Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 14 januari 2021)

printicon

Dynamisk mjukvara + resonemang = Lärande i matematik

Doktorandprojekt Elever som själva konstruerar lösningsmetoder till problembaserade uppgifter lär sig matematik bättre än elever som får en färdig metod att följa. Det visar Jan Olsson i en ny avhandling vid Umeå universitet.

I sin doktorsavhandling har Jan Olsson studerat hur inlärningen fungerar i en didaktisk situation där den dynamiska fria programvaran Geogebra används för att stödja elevernas lärande genom matematisk problemlösning och kreativt resonemang. de sig det matematiska innehållet bättre än gruppen med den imitativa uppgiften.

Projektöversikt

Projektperiod:

Startdatum: 2014-09-01

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Lärarhögskolan

Projektbeskrivning

Sammanlagt har 233 från grundskolans årskurs sju till gymnasiets andra årskurs deltagit i undersökningar som bestått av fyra olika delstudier. Elever har parvis delat på en dator och löst problembaserade uppgifter med stöd av Geogebra, som är en gratis programvara.

Elevernas arbete med datorn och deras konversation har spelats in och analyserats med avseende på vilken typ av resonemang de för. Resonemangen har klassificerats som antingen kreativa, att de skapar och motiverar en lösningsmetod, eller imitativa, att de följer en given metod.

Resultaten från de två första studierna visar att eleverna använder Geogebra som stöd för samarbete, för kreativa resonemang och för att skapa experiment där de undersöker matematiska egenskaper hos linjära funktioner.

I en tredje studie jämfördes hur två olika designer av uppgifter inverkade på hur Geogebra utnyttjades. Den ena designen uppmuntrade till kreativa resonemang och den andra till imitativa resonemang. Resultaten av studien visar att elever som löser uppgifter som leder till kreativa resonemang utnyttjar möjligheterna med programvaran mer och motiverar sina lösningar bättre.

I en fjärde studie mättes lärandeutfallet från uppgifterna i den tredje studien kvantitativt. Resultaten visar att elever som konstruerade lösningen till den kreativa uppgiften lärde sig det matematiska innehållet bättre än gruppen med den imitativa uppgiften.

Till avhandlingen