"False"
Hoppa direkt till innehållet

Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Läs hur du byter lösenord.

printicon
Huvudmenyn dold.

Elitinnebandyspelare 2030

Akuta och långsiktiga effekter av en innebandymatch på spelares hormonella respons, upplevd stress och fräschhet

Forskningsprojekt Vilka fysiologiska, psykologiska och biokemiska effekter har en innebandymatch hos en innebandyspelare och hur mycket tid tar det för en spelare att återhämta sig från en match? Påverkar spelarnas nivå (elit vs. sub-elit) deras förmåga att återhämta sig från en innebandymatch? Det aktuella projektet siktar på att besvara dessa viktiga frågor.

Matchrelaterat stresspåslag hos innebandyspelare kommer att undersökas i detta projekt. Mer specifikt, projektet syftar till att öka kunskapen om hur en innebandymatch påverkar spelarnas fysiologiska, psykologiska och biokemiska svar. Vidare kommer vi att undersöka spelarnas återhämtningsförmåga och hur deras spelnivå påverkar det. Projektet syftar till att öka kunskapen som kan ev. leda till evidens-based riktlinjer för minsta antal tillåtna dagar mellan matcherna. Sådana riktlinjer är relevanta för att minska risken för skador och överträning hos innebandyspelare.

Projektansvarig

Apostolos Theos
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 66 19

Projektöversikt

Projektperiod:

2024-01-01 2026-11-30

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Idrottshögskolan, Institutionen för psykologi, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering

Projektbeskrivning

Det är vanligt att många lagsporter har 2 eller 3 matcher på en vecka. Det betyder att återhämtningsperioden för spelarna ibland kan vara så lite som 3 dagar. Återhämtningen är ännu kortare (i vissa fall inte ens 24 timmar) när det kommer till internationella turneringar och mästerskap. Det är känt från tidigare studier, främst gjorda på fotbollsspelare, att upprepande matcher på kortare tid orsakar fysiologisk och psykologisk stress och därefter trötthet. När det gäller biokemiska markörer, det har observerats en signifikant ökning av kortisol (C) och en minskning av testosteron/kortisol ratio (T/C) strax efter matchen. Dessa biokemiska markörer används för att följa den anabola/katabola balansen i kroppen och de ovannämnda förändringarna indikerar på att kroppen är under stress. En ny studie av Marques-Jimenez et al (2022) fann att dessa förändringar kvarstod upp till 72 timmar efter en fotbollsmatch.

Innebandy är en relativt ny sport och forskningen på området är begränsad. Tidigare forskning har visat på att en innebandy match kan orsaka signifikanta förändringar i både kardiovaskulära och hematologiska markörer. Stressen som orsakas av innebandymatcherna påverkar även spelarnas psykologi. Detta speglas på spelarnas psykologisk återhämtning, välbefinnande och prestationsångest.

Syftet med denna studie är att undersöka de fysiologiska, psykologiska och biokemiska svaren av en innebandymatch. Både de akuta effekterna och återhämtningsperioden kommer att utvärderas. Studien kommer också att titta på skillnader i återhämtning mellan elit- och subelitspelare.

Denna är en prospektiv kvasi-experimentell studie. Studiedeltagarna kommer att rekryteras från innebandylag i Sverige. De kommer att delas in i två grupper baserat på nuvarande liga: elitspelare, som spelar i högsta ligan i Sverige (Svenska Superligan), och sub-elitspelare, som spelar i lägre divisioner.

Enligt power analysen (effect size >0,7) behövs totalt 180 deltagare (N=90 (45 kvinnor och 45 män) för elitgruppen och N=90 (45 kvinnor och 45 män) för sub -elitgruppen).

Alla deltagare kommer att testas för fräschhet(hopptest), lämna salivprover och svara på frågeformulär (subjektiv prestation, stress/ångest och välbefinnande) i samband med en innebandymatch i sin liga. Tre prover kommer att samlas in för varje variabel och från varje ämne: 1,5-2 timmar före matchen, direkt efter och 48 timmar efter matchen. Dessutom kommer ansträngningen under matchen att kvantifieras genom att monitorera hjärtfrekvensen under matchen samt genom att använda subjektiv skattad ansträngning med Borg-RPE skalan strax efter matchen.

Utöver de objektiva mätningarna av stress, återhämtning och fräschhet, vill vi även utvärdera välbefinnande, stress och återhämning samt prestationsångest genom självskattningsformulär. Samtliga mätinstrument är vedertagna och validerade inom liknande populationer. Vi kommer även att be innebandyspelare att uppskatta sin prestation subjektivt direkt efter en match.

Senast uppdaterad: 2024-03-07