Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

En ny karta över jämställdheten? Genusideal och praktiker i ett jämförande perspektiv

Forskningsprojekt I projektet analyserar vi utbredningen och förändringstakten av den andra hälften av genusrevolutionen: mäns deltagande i hem och familj. Vi jämför ideal och praktiker mellan olika länder, mellan sociala grupper inom länder, samt över tid. Projektet baseras på surveydata från det internationella forskningssamarbetet ISSP.

Syftet med projektet är att undersöka utbredningen och förändringstakten av den andra hälften av genusrevolutionen i ett stort antal länder. För att göra detta undersöker vi både attityder och beteenden rörande jämställdhet i arbete och familj, samhällets organisering av omsorg samt synen på barn och familj. Data kommer från ISSP:s modul om familj och genus och möjliggör jämförelser mellan länder, inom länder och över tid (1988-2022). Projektet bidrar både empiriskt och teoretiskt till förståelsen av hur genusrelationer utvecklats och varför de skiljer sig åt mellan olika länder.

Projektansvarig

Ida Öun
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 52 52

Projektöversikt

Projektperiod:

2022-01-01 2024-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Sociologiska institutionen

Forskningsområde

Sociologi

Externa finansiärer

Vetenskapsrådet

Projektbeskrivning

En av de stora samhällsförändringarna under efterkrigstiden rör den s.k. första hälften av genusrevolutionen: kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Att kartlägga och förstå konsekvenserna av denna har rönt stort intresse inom forskningen. Idag diskuteras dock alltmer den andra hälften av genusrevolutionen: mäns deltagande i hem och familj – något som skulle medföra en genomgripande förändring av mäns och kvinnors livsvillkor genom att ge möjlighet för män och kvinnor att både förvärvsarbeta och engagera sig i hemarbete och omsorg på lika villkor.

I projektet undersöker vi utbredningen och förändringstakten av denna revolution. Vi jämför ideal och praktiker över tid, mellan länder, samt mellan sociala grupper inom länder. Vi fokuserar på tre centrala områden:

  1. Jämställdhet i arbete och familj: faktisk fördelning och ideal kring betalt och obetalt arbete och omsorg.

  2. Samhällets organisering av omsorg (barn och äldre): åsikter om föräldraledighet och fördelning. Vem ska ansvara för barn- respektive äldreomsorg–stat, familj eller marknadsaktörer?

  3. Syn på barn och familj: preferenser om det ideala antalet barn och skäl till varför man vill/inte vill ha barn. Åsikter kring olika typer av familjekonstellationer.

Dessa områden studeras utifrån tre analytiska dimensioner: a) attityder, b) beteenden och c) förändringsbenägenhet. Att studera attityder är ett verktyg för att få kunskap om rådande ideal och normer i ett samhälle. Beteenden visar hur ideal och normer är förankrade i samhället.

Tidsmässigt sträcker sig undersökningen från 1988 till 2022 – en tid präglad av stora förändringar vad gäller normer kring familj, genus och arbete. Det finns dock skäl att tro att dessa förändringar varit mer framträdande i vissa länder än i andra. Teoretiskt utgår projektet från jämförande välfärdsforskning och förklaringar till observerade skillnader mellan länder och förändringar över tid söks framförallt på en samhällelig nivå. Data har samlats in inom ramen för ”The International Social Survey Programme” (ISSP), ett internationellt samarbetsprojekt med syfte att sammanställa data som möjliggör adekvata jämförelser mellan länder.

Externa finansiärer