ERIC CHEN: Hjärtsvikt hos multisjuka äldre i primärvården – läkemedelsbehandling och diagnostik

Projektbeskrivning

Hjärtsvikt är en global folksjukdom och betydande faktor till morbiditet och mortalitet. Prevalens av hjärtsvikt ökar kraftigt med ålder och är ofta förknippad med omfattande samsjuklighet. I Sverige följer utredning och läkemedelsbehandling riktlinjer från European Society of Cardiology (ESC). Emellertid är det inte helt klarlagt hur äldre patienter utreds och läkemedelbehandlas med hänsyn till avvägningen mellan risk och nytta. En ökad förståelse för hur diagnostik och läkemedelsbehandling faktiskt genomförs kan bidra till att belysa riktlinjernas tillämpbarhet och stödja klinikers beslutsfattande vid vård av äldre patienter med hjärtsvikt. 

Syfte

Doktorandprojektet syftar till att öka förståelsen av den diagnostiska processen och läkemedelsbehandling av äldre patienter med hjärtsvikt som sköts i primärvården. 

Metod

Doktorandprojektet är uppdelat i fyra delarbeten. 

• Delstudie 1 är en kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie av hela hjärtsviktspopulationen i Region Stockholm år 2022. Genom sammanlänkning av administrativa registerdata, inklusive Patientregistret (specialistvård) och VAL-databaserna (primärvård), jämförs patienter som enbart sköts i primärvården med patienter som även har kontakt med kardiolog.
• Delstudie 2 är en kvalitativ studie där allmänläkare i Region Stockholm intervjuas i fokusgrupper med syfte att belysa deras erfarenheter av utredning och läkemedelsbehandling av äldre patienter med hjärtsvikt.
• Delstudie 3 planeras som en journalgranskningsstudie med syfte att kartlägga hur väl rekommenderad läkemedelsbehandling efterföljs hos patienter i primärvården. 
• Delstudie 4 planeras som en scoping review som ska sammanställa det aktuella kunskapsläget för läkemedelsbehandling och dess nytta och risk hos äldre patienter med hjärtsvikt.

Relevans

I takt med att primärvården får ett allt större ansvar för hjärtsviktspatienter, särskilt de äldsta och mest sköra, är det avgörande att ha aktuell och verksamhetsnära evidens kring hur riktlinjer avseende utredning och behandling tillämpas i praktiken.