Forskningsprojekt Syftet är att studera hur Socialstyrelsens tillsyn av omsorgen om äldre och Öppna Jämförelser för äldreomsorgen fungerar med avseende på styrning, ansvarsutkrävande och verksamhetsförändring, samt att undersöka konsekvenser av granskningssystemen.
Forskningsprojektet utformas som en tvådelad studie. Delstudie 1 jämför Öppna Jämförelser (ÖJ) och tillsyn i fyra kommuner som valts ut utifrån storlek, rankingresultat och att det finns olika utförare. Projektet undersöker effekter av tillsyn och ÖJ på olika nivåer, samt hur systemen fungerar tillsammans. Delstudie 2 studerar specifikt effekter av tillsyner bland socialnämndsordförande och verksamhetsansvariga i 20 kommuner. Projektet innefattar bl.a. dokumentanalyser, enkäter och intervjuer med berörda politiker, chefer/personal, brukare/brukarorganisationer och granskare, däribland Socialstyrelsens inspektörer. Projektet bidrar med ny kunskap om hur granskningar används och fungerar vid styrning, ansvarsutkrävande och verksamhetsförändring, samt hur lokala beslutsfattare, socialarbetare och brukare påverkas av granskningar.
Forte
Vård och omsorg om äldre är idag ett prioriterat politikområde och ett av de stora utgiftsområdena för stat och kommun. Området har under de senaste decennierna påverkats kraftigt av ekonomiska, ideologiska, organisatoriska och inte minst demografiska förändringar. Äldreomsorgen bedrivs enligt vissa bedömare i alltmer avmagrade organisationer (Szebehely & Trydegård, 2007, 2011; Ahnlund, 2008), och är ett politikområde där ett ökat marknadsinslag gjort sig gällande de senaste decennierna (Stolt m.fl. 2011). Andelen äldre i befolkningen har ökat och beräknas fortsätta att öka under lång tid framöver, vilket innebär att trycket på en fortsatt utbyggnad av äldreomsorgen är starkt.
Enligt socialtjänstlagen är kommunerna skyldiga att bevaka kvaliteten i vård av och omsorg om de äldre och att åtgärda brister (SoL 3 kap §3). I den svenska modellen för granskning av socialtjänsten, har statlig tillsyn och kommunal revision också en central roll (Ds 2010:3). Från den 1 januari 2010 fördes ansvaret för tillsynen av socialtjänsten över från länsstyrelserna till Socialstyrelsen i syfte att stärka den statliga tillsynen. Under 2011 avslöjades omfattande brister i vården i olika granskningar (Socialstyrelsen (2011a, 2011b). I Regeringens budget för de kommande åren betonades behovet att stärka kvalitet, tillgänglighet och valfrihet i sjukvård och omsorg. Bland annat föreslogs en ökad satsning på regeringens strategi (Reg.beslut 2009) för Öppna Jämförelser (i fortsättningen ÖJ), utveckling och förstärkning av kvalitetsregister och olika satsningar på att stärka patienters och brukares inflytande (Prop 2011/12:1). Regeringens äldreminister har sedermera lanserat ett förslag om att inrätta en särskild tillsynsmyndighet för att säkra kvaliteten i äldreomsorgen (SvD 3/2 2012). På kommunal nivå finns andra exempel på samma trend: Stockholm stads äldreförvaltning har inrättat Enheten för kvalitetsinspektioner, som under 2012 kommit igång med bl.a. oanmälda inspektioner efter att t.ex. anhöriga hört av sig om dåliga förhållanden inom äldrevården (DN 12/3 2012). Omfattande resurser kanaliseras också från regeringen via Sveriges Kommuner och Landsting för att utbilda lokala politiker och ledare i att säkerställa en god kvalitet i socialtjänsten, inklusive äldreomsorgen. Via samma kanal håller även regionala analysfunktioner på att utvecklas vilka ska stödja kommunernas användning av ÖJ i äldreomsorgen (SKL 2011).
Att kvalitetsgranskning, kontroll och styrning är områden som ges en ökad uppmärksamhet och hög prioritet indikeras även av Statskontoret som framhåller att man ser ett behov av att det utvecklas ett uppföljningssystem som ”ger staten, kommunerna, landstingen och medborgarna en nationellt jämförbar bild av kommunala verksamheters kvalitet, kostnader, utfall och av den statliga styrningens effektivitet” (Statskontoret 2005:28). Flera andra regeringsuppdrag till Statskontoret på senare tid följer samma trend (se t.ex. Statskontoret 2011a, 2011b). Vidare kan Vårdanalys nämnas, som är en ny myndighet med uppgiften att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp bl.a. verksamheter i gränssnittet mellan vård och omsorg. Vårdanalys genomför under 2012 en utvärdering av gransknings- och rankingssystemet ÖJ ur ett patient/brukarperspektiv. Det är således inte bara granskningssystemen som utvecklas utan även den övergripande granskningen av granskningssystemen, det som ibland kallas för ”control of control” (Power, 1997).
Dessa olika granskningsaktiviteter och förslag till ökad tillsyn illustrerar en politisk tilltro till att ökade resurser på att granska vård och omsorg om äldre ska ge önskade effekter. Stora förhoppningar knyts till att en välfungerande vård och service till de äldre ska säkerställas dels genom en utökad statlig tillsyn, dels till utformningen och utvecklingen av nya ranking- och granskningssystem av typen ÖJ (Blomgren 2006; Johansson, 2011; Lindgren, 2012a; SKL, 2010, 2011; Socialdepartmentet 2009; Socialstyrelsen 2011a, b). En mängd granskare är aktiva inom detta område, både sådana som granskar på uppdrag av stat och kommun och andra granskare såsom media, brukarorganisationer och forskare. Trots omfattande granskning och kvalitetsuppföljning är kunskaperna begränsade om hur gransknings- och uppföljningsystemen fungerar och vilka konsekvenser de får för dem som berörs såväl som för samhället i stort. Det behövs med andra ord forskning om vilka effekterna är av dagens granskningsverksamhet. Detta forskningsprojekt kommer att studera hur Socialstyrelsens skärpta tillsyn av vård och omsorg om äldre och granskningssystemet ÖJ (vilket Socialstyrelsen och SKL samverkar om på regeringens uppdrag) fungerar i praktiken och vilka effekter dessa har på äldreomsorgens praktik. Tillsynen ska främst kontrollera att verksamheterna lever upp till lagstiftarens intentioner och även följa upp att insatserna har effekt. ÖJ syftar å sin sida till att kommunerna ska analysera sin egen äldreomsorgsverksamhet i förhållande till andra och att rankingresultat ska stimulera kommunerna att vidta åtgärder som förbättrar verksamheten (resp. hemsida).
Syftet med forskningsprojektet är att studera hur Socialstyrelsens tillsyn av omsorg om äldre (hård granskning) och Socialstyrelsens och SKL:s ÖJ för äldreomsorgen (mjuk granskning) fungerar i praktiken med avseende på styrning, ansvarsutkrävande och verksamhetsförändring, samt att undersöka konsekvenser av granskningssystemen. Projektets tre frågeställningar är:
Hur kan granskning av äldreomsorg studeras?
Perspektiv på granskning inom offentlig sektor: med äldreomsorgen som exempel, Gleerups Utbildning AB 2019 : 39-54
Hanberger, Anders; Lindgren, Lena; Nygren, Lennart
Inledning
Perspektiv på granskning inom offentlig sektor: med äldreomsorgen som exempel, Gleerups Utbildning AB 2019 : 9-23
Hanberger, Anders; Lindgren, Lena
Perspektiv på granskning inom offentlig sektor: med äldreomsorgen som exempel
Gleerups Utbildning AB 2019
Hanberger, Anders; Lindgren, Lena
Statlig tillsyn
Perspektiv på granskning inom offentlig sektor: Med äldreomsorgen som exempel, Malmö: Gleerups Utbildning AB 2019 : 55-70
Andersson, Katarina; Hanberger, Anders; Nygren, Lennart
Utvärderingssystem i lokal äldreomsorg
Perspektiv på granskning inom offentlig sektor: med äldreomsorgen som exempel, Gleerups Utbildning AB 2019 : 87-102
Hanberger, Anders; Lindgren, Lena
Äldreomsorgsgranskning i förändring
Perspektiv på granskning inom offentlig sektor: med äldreomsorgen som exempel, Gleerups Utbildning AB 2019 : 137-152
Hanberger, Anders; Lindgren, Lena
Can state supervision improve eldercare?: An analysis of the soundness of the Swedish supervision model
British Journal of Social Work, Oxford: Oxford University Press 2018, Vol. 48, (2) : 371-389
Hanberger, Anders; Nygren, Lennart; Andersson, Katarina
Evaluation systems in local eldercare governance
Journal of Social Work
Hanberger, Anders; Lindgren, Lena
Governance, Accountability, and Organizational Development: Eldercare Unit Managers' and Local Politicians' Experiences of and Responses to State Supervision of Swedish Eldercare
Journal of Aging & Social Policy, Routledge 2018, Vol. 30, (5) : 419-439
Andersson, Katarina; Hanberger, Anders; Nygren, Lennart
Auditing and accountability
Social and caring professions in European welfare states: policies, services and professional practices, Bristol: Policy Press 2017 : 83-97
Hanberger, Anders; Lindgren, Lena; Nygren, Lennart
Evaluation of Swedish eldercare: a local perspective
12th EES Biennial Conference 26-30 September Maastricht, the Netherlands, 2016
Hanberger, Anders; Lindgren, Lena
Can state supervision improve eldercare? An analysis of the assumptions of the Swedish supervision model
The IAFOR Asian Conference on Aging & Gerontology 2015, Kobe, Japan November 5
Hanberger, Anders; Nygren, Lennart; Andersson, Katarina
