Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Detta p.g.a. skyddsåtgärder vid cyberattacken den 2 maj. Läs hur du byter lösenord.
Doktorandprojekt som deltar i Nationella forskarskolan i Allmänmedicin.
Framväxten av evidensbaserad medicin har bidragit till ökad styrning av läkares arbete genom en explosion av kliniska riktlinjer. Mer riktlinjestyrning har tidigare visats ge oönskade negativa sidoeffekter såsom inverkan på patient-läkarrelationen, ett minskat helhetstänk kring patienten och en ohållbar arbetsbörda för läkaren. Jag avser fördjupa kunskapen om hur en mer riktlinjestyrd vård påverkar allmänläkarens praktik och vilka konsekvenser det kan medföra. Jag ska även undersöka vilka etiska konflikter riktlinjestyrningen skapar och ge förslag på hur de kan hanteras.
De senaste decenniernas utveckling har inneburit en ökad detaljstyrning av svenska läkare. Politisk, ekonomisk och administrativ styrning likväl som framväxten av Evidensbaserad medicin med dess fokus på kliniska riktlinjer har tillsammans bidragit till denna utveckling.
Hur en ökad detaljstyrning påverkar den svenska primärvården och den allmänmedicinska praktiken är inte så väl studerat. Internationella studier som studerat allmänläkares upplevelser av en ökad detaljstyrning har bland annat lyft fram utmaningarna med ett holistiskt perspektiv i en riktlinjestyrd vård, konsekvenserna för patient-läkarrelationen och svårigheter att använda medicinska riktlinjer i en komplex verklighet.
Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att undersöka hur en ökad detaljstyrning påverkar den allmänmedicinska praktiken. För att uppfylla syftet med projektet har följande frågeställningar formulerats:
I projektet kommer två studier vara kvalitativa intervjustudier där allmänläkare respektive patienter får ge sin syn på effekterna av en ökad detaljstyrning. En tredje studie planeras som en mixed-method-studie i vilken patientjournaler kommer att undersökas för att eftersöka eventuella spår och konsekvenser av den ökade detaljstyrningen. Den avslutande studien blir en etisk analys som kommer att använda metoden reflektivt ekvilibrium för att uppfylla syftet.
I ljuset av den stora reform av primärvården som kunskapsstyrningen utlovar behöver dess effekter på allmänläkarens praktik och för patienterna studeras mer. Det är även viktigt att strukturella förändringar av sjukvården blir föremål för etisk analys för att identifiera eventuella etiska konflikter och ge förslag på hur dessa kan hanteras. Därav har föreliggande projekt en viktig roll.
Uppsala universitet
Anna T. Höglund, professor i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning
