Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Detta p.g.a. skyddsåtgärder vid cyberattacken den 2 maj. Läs hur du byter lösenord.
Doktorandprojekt som deltar i Nationella forskarskolan i Allmänmedicin.
Hjärtat kan under en livstid hinna slå flera miljarder slag för att pumpa ut syrerikt blod till hela kroppen. För att hjälpa hjärtat att klara av sitt livslånga uppdrag är det viktigt med hälsosamma levnadsvanor och vid hjärt-kärlsjukdom kan det även krävas läkemedel. Men att genomföra hållbara förändringar av levnadsvanor är utmanande och det kan saknas samklang mellan behandlingsriktlinjer och ordinerade läkemedel. För att främja morgondagens hjärthälsovård utforskar jag i mitt doktorandprojekt klyftan mellan kunskap och handling samt undersöker möjliga sätt att överbrygga den.
Högt blodtryck uppträder ofta utan symtom, men kan på sikt öka risken för hjärt-kärlsjukdom och för tidig död. För att bevara en god hälsa och minska framtida lidande är det viktigt för individer med högt blodtryck att ha hälsosamma levnadsvanor och god följsamhet till ordinerade läkemedel. Trots detta har forskning upprepade gånger visat att det för individer med högt blodtryck kan vara svårt att såväl följa medicinska råd som att förändra sina ohälsosamma vanor.
Otillräckligt behandlat högt blodtryck är en vanlig orsak till insjuknande i hjärtsvikt, ett syndrom som karakteriseras av bensvullnad, andnöd och trötthet. Registerstudier har visat att individer med hjärtsvikt kan vara en underbehandlad grupp, vilket i så fall är problematiskt. Hjärtsvikt kan medföra såväl sänkt livskvalitet som för tidig död samtidigt som det finns evidensbaserade behandlingsmetoder med visad god effekt.
Att bidra till ökad kunskap om hur primärvårdens arbete med förebyggande åtgärder, utredning och behandling av hjärt-kärlsjukdom kan bidra till bevarad hälsa och minskad risk för framtida sjukdom.
Övergripande tema för mitt doktorandprojekt är hjärthälsa ur ett primärvårdsperspektiv. Det innebär att projektet spänner från förebyggande åtgärder vid högt blodtryck till utredning och behandling av etablerad hjärt-kärlsjukdom, där ökad delaktighet, hälsofrämjande arbete och samarbete mellan primärvård och sekundärvård utgör viktiga aspekter.
I de två första delstudierna undersöks huruvida EKG-baserad hjärtålder kan utgöra ett verktyg i patientmötet för att förhindra framtida hjärt-kärlsjukdom. Den första delstudien är en randomiserad kontrollerad pilotstudie som undersöker genomförbarheten och toleransen av att individer med högt blodtryck får information om sin framtida risk för hjärt-kärlsjukdom i form av en hjärtålder uträknad utifrån EKG-förändringar. Den andra studien är en kvalitativ studie som undersöker individens upplevelse av att få information om sin EKG-baserade hjärtålder och hur detta kan förstås utifrån ett hälsopsykologiskt ramverk.
De två avslutande delstudierna utgår från projektet Hjärtsvikt i södra Sverige (HISS). HISS är en kohortstudie där cirka 590 patienter med hjärtsvikt som tillhör cirka 20 olika vårdcentraler i Skåne inkluderats. I studien deltar de inkluderade vårdcentralerna i en ömsesidigt lärande behandlingskonferens där vårdcentralens läkare och hjärtsviktssköterska träffar inbjuden hjärtläkare. Den tredje studien är en tvärsnittsstudie baserad på baslinjedata från HISS där fokus ligger på hur utredning av hjärtsvikt genomförs i primärvården samt hur utredningsfynd korrelerar med olika behandlingsregimer. Den fjärde delstudien undersöker effekterna av ett ökat samarbete mellan primärvård och sekundärvård sett till val av behandlingsregim för patienter med hjärtsvikt.
Hjärt-kärlsjukdom är den största folksjukdomen i Sverige, där sjukdomen kan medföra stora konsekvenser för den enskilde individen genom bland annat ökat behov av hälso- och sjukvård och påverkad arbetsförmåga, vilket i sin tur kan orsaka en stor påverkan på samhällets funktioner och ekonomi. Det finns effektiva förebyggande åtgärder för att förhindra framtida sjukdom samt evidensbaserad behandling som kan minska effekterna av att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det är därför viktigt att öka kunskapen om hur primärvården kan stödja såväl de personer som löper risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom som de personer som redan har insjuknat.
Lunds universitet
Veronica Milos Nymberg, docent
