"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

KRISTIN HANSÉN: Hälsorelaterad livskvalitet hos äldre med sårbarhet

Betydelsen för beslutsfattande och prioriteringar, ur ett primärvårdsperspektiv

Doktorandprojekt som deltar i Nationella forskarskolan i Allmänmedicin.

Hälsorelaterad livskvalitet mäter aspekter av sjukdom och behandling, ur individens perspektiv och är viktiga vid utvärdering av hälso- och sjukvård. Äldre med sårbarhet har stora behov av vård, men det saknas kunskap om hälsorelaterad livskvalitet för gruppen. Min avhandling utforskar hälsorelaterad livskvalitet hos äldre med sårbarhet för att bättre förstå deras behov och vilka faktorer som påverkar hälsorelaterad livskvalitet. Målet är att förstå betydelsen av hälsorelaterad livskvalitet för beslutsfattande och prioriteringar inom hälso- och sjukvård.

Doktorand

Kristin Hansén
Doktorand, Linköpings universitet
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

Startdatum: 2026-01-01

Projektbeskrivning

Bakgrund 

Andelen av de allra äldsta är de som ökar mest i befolkningen i Sverige och globalt. Delar av den äldre populationen har en eller flera faktorer som gör dem sårbara för försämring, sjukdomar och mortalitet, med ökad risk att behöva vårdas på sjukhus. Sårbarheten uppstår delvis som en följd av biologiskt åldrande, där flera fysiologiska system gradvis försvagas, men också av kroniska sjukdomar. Vidare bidrar polyfarmaci (ofta definierat som behandling med >5 läkemedel), hög ålder och kognitiv svikt till ökad sårbarhet. Skörhet är ett geriatriskt syndrom som kännetecknas av minskad fysiologisk reserv, med delfenomen som tex sarkopeni, sänkt funktionsnivå med långsammare rörelser och försämrad återhämtning från tillfällig sjukdom. Sårbarhet är således ett vidare begrepp än skörhet, men begreppen överlappar. 

Tidiga förebyggande insatser kan motverka utveckling av skörhet [1], men många äldre kommer ändå att leva med sårbarhet i livets sista del, varför insatser och interventioner utforskas för att identifiera dem som lider störst risk att hamna på sjukhus och på så vis förebygga onödig och/eller skadlig övervård [2]. För dessa personer kan strukturerad geriatrisk bedömning (CGA) och individanpassad vård bidra till ökad livskvalitet och minska onödiga sjukhusinläggningar. För de allra äldsta bör insatser som stärker och bibehåller livskvalitet prioriteras framför livsförlängande åtgärder [2, 3], med en holistisk approach där även avslutande av insatser och medicinering lyftas in [4].  

Termen hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) avser de aspekter av en individs subjektiva välbefinnande som direkt påverkas av den fysiska hälsan, psykiska tillståndet, grad av självständighet, social funktion och förmåga att utföra dagliga aktiviteter, i relation till sjukdom och behandling [8]. HRQOL är ett centralt begrepp inom hälsoekonomisk utvärdering [2, 5] och används inom forskning och hälso- och sjukvård för att utvärdera behandlingsresultat och kan vägleda beslutsfattande för insatser i hälso- och sjukvård. Exempel på validerade, kvantifierbara instrument är EQ-5D (EuroQoL 5 dimensions) och EQ VAS, SF-36 (Short form Health Survey) och den kortare varianten SF6D [9].   

HRQOL minskar med stigande ålder, men är framför allt negativt korrelerad till skörhet och multisjuklighet [6, 10, 13]. 

 

Syfte

Det övergripande syftet med denna avhandling är att utforska och beskriva hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) hos sårbara äldre personer för att bättre förstå deras behov och vilka faktorer som påverkar HRQOoL i denna population. Syftet är vidare att öka kunskapen om HRQOL i relation till beslutsfattande och prioriteringar för gruppen, vilket förväntas ha stor betydelse för kliniskt beslutsfattande och samordning av vård ur ett primärvårdsperspektiv.

Delarbete 1 kartlägger hälsorelaterad livskvalitet hos äldre med sårbarhetsfaktorer.

Delarbete 2 undersöker utfall av hälsoekonomiska beräkningar baserat på hälsorelaterad livskvalitet hos äldre med sårbarhet, beroende på vilken typ av värdeset som används.

Delarbete 3 utforskar uppfattningen om hälsorelaterad livskvalitet hos äldre med sårbarhet och vad som påverkar den.  

Delarbete 4 utforskar hälsorelaterad livskvalitet hos äldre med sårbarhet ur perspektivet hos läkare i beslutsfattande positioner (t ex på vårdcentral, akutmottagning och avdelning) och betydelsen för beslutsfattande och prioriteringar inom hälso- och sjukvård.  

 

1.          Sobrinho, A.C.d.S., et al., Systematic review of interventions for pre-frail and frail older adults: Evidence from clinical trials on frailty levels. Archives of Gerontology and Geriatrics, 2025. 134: p. 105851.

2.          Smith, S.M., et al., Interventions for improving outcomes in patients with multimorbidity in primary care and community setting: a systematic review. Systematic Reviews, 2021. 10(1).

3.          Nord, M., et al., Cost-Effectiveness of Comprehensive Geriatric Assessment Adapted to Primary Care. J Am Med Dir Assoc, 2022. 23(12): p. 2003-2009.

4.          Sudore, R.L., et al., Defining Advance Care Planning for Adults: A Consensus Definition From a Multidisciplinary Delphi Panel. Journal of Pain and Symptom Management, 2017. 53(5): p. 821-832.e1.

5.          Skou ST, M.F., Fortin M, Guthrie B, Nunes BP, Miranda JJ, Boyd CM, Pati S, Mtenga S, Smith SM, Multimorbidity. Nat Rev Dis Primers. 2022 Jul 14;8(1):48. doi: 10.1038/s41572-022-00376-4. PMID: 35835758; PMCID: PMC7613517.

6.          Yarnall, A.J., et al., New horizons in multimorbidity in older adults. Age and Ageing, 2017. 46(2): p. 882-888.

7.          Programme on Mental Health, WHOQOL user manual. 1998, World Health Organization.

8.          Pequeno, N.P.F., Cabral, N.L.d., Marchioni, D.M. et al., Quality of life assessment instruments for adults: a systematic review of population-based studies. Health Qual Life Outcomes 18, 208 (2020). https://doi.org/10.1186/s12955-020-01347-7.

9.          Bowling, A., Measuring health. A review of quality of life measurement scales. 3rd Edition. 2005: Open University Press, Berkshire.

10.        König, H., Brettschneider, C., Lühmann, D. et al, EQ-5D-3L health status and health state utilities of the oldest-old (85 +) in Germany: results from the AgeCoDe-AgeQualiDe study. Qual Life Res 29, 3223–3232 (2020). https://doi.org/10.1007/s11136-020-02597-0.

11.        Papathanasiou IV, R.A., Papagiannis D, Malli F, Mantzaris DC, Tsaras K, Kontopoulou L, Kaba E, Kelesi M, Fradelos EC., Frailty and Quality of Life Among Community-Dwelling Older Adults. Cureus. 2021 Feb 1;13(2):e13049. doi: 10.7759/cureus.13049.

12.        Kim, M.J., et al., Exploring health-related quality of life and frailty in older adults based on the Korean Frailty and Aging Cohort Study. Quality of Life Research, 2020. 29(11): p. 2911-2919.

13.        Chen C, L.G., Shi QL, Sun Y, Zhang H, Wang MJ, Jia HP, Zhao YL, Yao Y., Health-Related Quality of Life and Associated Factors among Oldest-Old in China. J Nutr Health Aging. 2020;24(3):330-338. doi: 10.1007/s12603-020-1327-2. PMID: 32115616; PMCID: PMC70.

 

Universitetstillhörighet
Linköpings universitet

Huvudhandledare
Jenny Alwin, universitetslektor och docent

Senast uppdaterad: 2026-03-11