"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

KRISTIN MOYSTAD MICHELET: Är statisk träning med OsteoStrong® lika bra som dynamisk träning för patienter med osteoporos?

Doktorandprojekt som deltar i Nationella forskarskolan i Allmänmedicin.

Dagens kliniska riktlinjer har inga rekommendationer om statisk muskelstärkande träning hos personer med osteoporos. Den senaste tiden har det privata träningskonceptet OsteoStrong® marknadsfört sig som träning för denna målgrupp. Syftet med doktorandprojektet är att studera om statisk träning med OsteoStrong® är lika bra som dynamisk träning enligt nationella rekommendationer.

Doktorand

Kristin Moystad Michelet
Doktorand, Karolinska Institutet
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

Startdatum: 2026-01-01

Projektbeskrivning

Osteoporos (benskörhet) är en systemisk skelettsjukdom karaktäriserad av låg bentäthet och förändrad mikroarkitektur, vilket leder till skört skelett och ökad risk för fraktur. Fysisk träning som del av behandling av osteoporos är starkt rekommenderat i internationella riktlinjer, och har visat sig bevara, eventuellt öka bentätheten. Däremot är fysisk aktivitets påverkan på andra benkvaliteter som mikroarkitektur och blodmarkörer för benkvalitet, mindre undersökta. Evidensen som ligger till grund för de aktuella nationella och internationella riktlinjerna kring fysisk aktivitet vid osteoporos innefattar inga rekommendationer om statisk muskelstärkande träning. Den senaste tiden har det privata träningskonceptet OsteoStrong® marknadsfört sig som träning för osteoporos, men det saknas ännu stora randomiserade studier kring denna träningsforms effekt på skelettet.  

Syfte

Doktorandprojektet är en del av BONEMORE studien, där syftet är att jämföra upplevelser och effekter av statisk träning med OsteoStrong® och dynamisk träning enligt nationella rekommendationer vid osteoporos. Studien mäter effekter på skelett, balans, muskelstyrka och biokemiska benmarkörer under en nio månaders lång randomiserad kontrollerad behandlingsstudie (RCT).  

Metod

Doktorandprojektet har en kvantitativ del (delstudie 1, 3 och 4) och en kvalitativ del (delstudie 2). 

I delstudie 1 har vi sett på hur benets hållfasthet mätt med OsteoProbe®, benmarkörer i blodet och bentätheten mätt med DXA har påverkats hos studiedeltagarna efter nio månaders träning.  

I delstudie 2 har vi intervjuat deltagare efter genomfört nio månaders träning och frågat dom om deras uppfattningar och erfarenheter av träningen. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys där vi också har jämfört dom två olika träningsinterventionerna mot varandra.  

I delstudie 3 planeras det att se på vilka associationer det finns mellan förekomst av kotkompressioner på VFA (vertebral fracture assessment) och grad av fysisk aktivitet mätt med accelerometer. 

I delstudie 4 planeras det att se på vilka samband det finns mellan balansmått från balansplattan BTrackS med andra, kliniskt väl etablerade mått på balans, muskelstyrka och fallrisk.  

Relevans

Genom att studera både kroppens biologiska och deltagarnas egna upplevelser av träningen, kan forskningen ge en mer komplett bild av hur olika träningsformer påverkar personer med osteoporos. Förhoppningen är att studierna kan bidra till ökad kunskap om hur olika typer av belastning stärker skelett och balans, ge vetenskapligt underlag kring träningsmetoder som idag marknadsförs men ännu inte är tillräckligt undersökta, och föra till mer individanpassade rekommendationer för träning till patienter med osteoporos.  

 

Universitetstillhörighet
Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Avdelningen för allmänmedicin och primärvård 

Huvudhandledare
Hans Ranch Lundin. Med Dr, Leg. Läkare, Specialist i Allmänmedicin, Karolinska Institutet.

Senast uppdaterad: 2026-02-10