"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

LANA HEBIB: Kardiovaskulära risk- och livsstilsfaktorer i hälsa och sjukdom

Doktorandprojekt som deltar i Nationella forskarskolan i Allmänmedicin.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken globalt (1). Mekanismerna bakom hjärt-kärlsjukdom är komplexa och multifaktoriella. Syftet med projektet är att studera hälsofaktorer och hälsobeteenden i relation till låggradig inflammation och hjärt-kärlsjukdom hos befolkningen i stort såväl som hos individer med typ 2-diabetes.

Doktorand

Lana Hebib
Doktorand, Linköpings universitet
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

Startdatum: 2024-01-01

Projektbeskrivning

Bakgrund och syfte

Inflammation spelar sannolikt en viktig roll i utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom (2). Ett mål med projektet är att undersöka kopplingen mellan låggradig inflammation och hjärt-kärlhälsa (3).

Typ 2-diabetes är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom (4). Kost är en viktig del i prevention och behandling av typ 2-diabetes (5). Ett mål med projektet är att studera effekten av en mobiltelefonapplikation för kostråd på blodsocker, blodfetter och låggradig inflammation hos individer med typ 2-diabetes. Applikationen är lättanvänd, kan vara till nytta för patienten och används i andra länder men finns ännu inte tillgänglig i Sverige.

Metod

Data från Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS), en nationell studie med 30 000 deltagare, kommer analyseras i den första och andra studien. Den första studien kommer innehålla en analys av sambandet mellan hälsobeteenden (diet, fysisk aktivitet, nikotinexponering och sömn), hälsofaktorer (BMI, blodfetter, blodsocker och blodtryck) och inflammationsmarkören högkänsligt C-reaktivt protein (CRP).

Den andra studien är en pilotstudie med 100 studiedeltagare inför en randomiserad kontrollerad implementerande studie av en applikation för kostråd. Pilotstudien består av digitala enkäter om symtom, funktioner och livskvalitet. Självadministrerad provtagning i hemmet kommer användas för mätning av långtidsblodsocker (HbA1c). Studiedeltagare kommer intervjuas om deras upplevelser av digitala system som används i studien och självadministrerad provtagning i hemmet.

Den tredje studien, en randomiserad kontrollerad studie med 900 patienter med typ 2-diabetes kommer undersöka hur en applikation för hälsosamma kostråd påverkar HbA1c, blodfetter och låggradig inflammation. Applikationen visar information om näringsinnehåll i förpackade matvaror i samband med matinköp och ger förslag på hälsosamma alternativ.

Relevans

Hjärt-kärlsjukdom har en negativ inverkan på folkhälsan och sjukvården.

Förebyggande åtgärder kan minska kostnader och ha en positiv inverkan på individers hälsa och livskvalitet. Studier om hälsofaktorer och beteenden kan främja hjärt-kärlhälsa hos befolkningen i stort genom att skapa verktyg för prevention av kardiovaskulära sjukdomar. Dessutom är en mobilapplikation för kostråd ett lättillgängligt verktyg och kan vara ett stöd för patienter med typ 2-diabetes.

 

Referenser

1. WHO. Topic on cardiovascular diseases. World Health Organization.

 

2. Libby P.: Inflammation and cardiovascular disease mechanisms. Am J Clin Nutr 2006 Feb; 83: pp. 456S-460S.

 

3. Lloyd-Jones DM, Allen NB, Anderson CAM, Black T, Brewer LC, Foraker RE, Grandner MA, Lavretsky H, Perak AM, Sharma G, Rosamond W; American Heart Association. Life's Essential 8: Updating and Enhancing the American Heart Association's Construct of Cardiovascular Health: A Presidential Advisory From the American Heart Association. Circulation. 2022 Aug 2;146(5):e18-e43. doi: 10.1161/CIR.0000000000001078. Epub 2022 Jun 29. PMID: 35766027.

 

4. Einarson, T.R., Acs, A., Ludwig, C. et al. Prevalence of cardiovascular disease in type 2 diabetes: a systematic literature review of scientific evidence from across the world in 2007–2017. Cardiovasc Diabetol 17, 83 (2018).

 

5. Ley SH, Hamdy O, Mohan V, Hu FB. Prevention and management of type 2 diabetes: dietary components and nutritional strategies. Lancet. 2014 Jun 7;383(9933):1999-2007. doi: 10.1016/S0140-6736(14)60613-9.

 

 

Universitetstillhörighet

Linköpings universitet

Huvudhandledare

Karin Rådholm, biträdande professor

 

Senast uppdaterad: 2024-01-30