Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 14 januari 2021)

printicon

Likvärdighet i utbildning

Forskningsprojekt Ett centralt mål för skolan är att alla elever ska ges en likvärdig utbildning. Men vad betyder likvärdighet? Målen för detta projekt att utveckla en definition av likvärdighet för användning i utvärderingar av skolan.

Ett viktigt mål för skolan är att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. Det innebär att utvärderingar av hur väl skolväsendet uppnår sina mål också bör handla om hur likvärdig utbildningen som ges i landet är. Det har dock visat sig att begreppet likvärdighet är mycket svårt att definiera. Utifrån denna bakgrund kommer tre frågor att undersökas. 1) Hur bör likvärdighet definieras? 2) Hur bör likvärdighet utvärderas? 3) Vilken vikt bör likvärdighet ges när detta värde kommer i konflikt med andra relevanta värden, som föräldrars rätt att bestämma över sina barns utbildning?

Projektöversikt

Projektperiod:

2014-01-01 2018-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Forskningsämne

Filosofi och vetenskapsteori

Projektbeskrivning

Forskningsprogram: Likvärdighet i utbildning

Syfte och Mål

Nyligen publicerade Skolverket en rapport med titeln ”Likvärdig utbildning i svensk grundskola?” . Där noterade man att likvärdighet är ett allmänt omfattat ideal, men uppseendeväckande nog att det är mycket oklart hur man bör förstå detta värde: ”Det finns alltså inget givet mått på om/när skolsystemet är tillräckligt likvärdigt.” En sådan oklarhet kring detta mycket centrala begrepp är olycklig, och öppnar upp för ett antal problem. Om vi inte vet vad vårt mål angående likvärdighet innebär, så blir det svårt eller omöjligt för politiker att göra välgrundade beslut om resurstilldelning och prioriteringar. Att utforma verksamheter utifrån ett sådant odefinierat mål kommer att utgöra ett problem för skolledare, och lärares utformning av undervisningen skulle också stödjas bättre om det rådde större klarhet i hur man ska förstå detta mål. Slutligen, utvärderande myndigheter, som Skolverket, behöver veta vad likvärdighet innebär för att på ett riktigt sätt kunna utvärdera om den svenska skolan närmar sig eller rör sig i en riktning från detta mål.

Grundläggande fokus för detta projekt är frågan om utvärdering av likvärdighet i skolan. I en utvärdering undersöker man om man på effektivt sätt uppnår sina mål. Detta innebär att man måste vara klar över vilket mål man faktiskt strävar efter, annars kommer resultaten man kommer fram till i bästa fall vara oklara, och i sämsta fall missvisande. Detta gör frågan om vad likvärdighet består i till avgörande för den svenska skolan.

Att fråga sig hur vi bör förstå likvärdighet är att ställa en normativ fråga. Därför kommer projektet att göra bruk av teoribildning inom normativ etik och politisk filosofi. Att fundera över hur utvärderingar bör utformas är å ena sidan en vetenskapsteoretisk fråga, och å andra sidan ett praktiskt spörsmål. Projektet kommer att dra nytta av vetenskapsteoretisk teoribildning för att utveckla teori om utvärderingar av likvärdighet som är praktiskt användbar. Min fråga gränsar till utbildningsvetenskapen, men utgör också ett vetenskapsteoretiskt och moralfilosofiskt problem.

Syftet med detta projekt är alltså att utveckla en precis definition av likvärdighet, samt att sätt detta begrepp i kontext så att det blir användbart när lärare, skola, myndigheter och politik fattar beslut om barns utbildning. Därför kommer tre frågor att undersökas.

1) Hur bör likvärdighet definieras?
2) Hur bör likvärdighet utvärderas?
3) Vilken vikt bör likvärdighet ges när detta värde kommer i konflikt med andra relevanta värden, som föräldrars rätt att bestämma över sina barns utbildning?

Områdesöversikt

Ett grundläggande problem för den som söker definiera likvärdighet har att göra med att besvara frågan om lika värde i vilken dimension. Här finns det ett otal möjliga positioner som projektet ämnar beskriva. Det finns också mycket tydliga kopplingar till teoribildning inom den politiska filosofin, och de mer generella teorier om jämlikhet som presenterats där. Både teorier om likvärdighet och generella teorier om jämlikhet måste besvara två frågor: Vad är det som ska distribueras jämlikt? Och, hur exakt ser en jämlik fördelning av detta ut?

Det enklaste sättet att tänka om likvärdighet är att detta mål är uppnått när vi spenderar lika mycket resurser (i termer av pengar, tid eller liknande) på varje elevs utbildning, men detta får av lätt insedda skäl absurda konsekvenser. En elev med läs- och skrivsvårighet behöver mer resurser än en elev utan sådana svårigheter. Idén om likvärdighet som samma skolresultat kan få problem åt andra hållet. Att likvärdighet skulle innebär att alla ska ha samma betyg i varje ämne tycks orimligt, åtminstone om man antar att elever har olika fallenhet och intresse för olika ämnen. Man kan tycka att detta är ett överdrivet problematiserande; Skolverket har slagit fast att likvärdighet åtminstone betyder att elever ska ha lika tillgång till utbildning, att den ska vara av lika hög kvalitet och att den ska vara kompenserande. Men bortsett från problem med att definiera och mäta lika tillgänglighet och kvalitet, så öppnar frågan om kompensation upp svåra teoretiska spörsmål. Om elever med missgynnad bakgrund ska kompenseras så är det rimligen därför att en sådan bakgrund gör det svårare för dem att uppnå något eftersträvansvärt, något mål eller ideal. För att förklara vad likvärdighet betyder måste vi kunna identifiera och definiera detta mål. Som vi har sett kan inte denna likvärdighet förstås som likhet i resultat. Kanske bör man undersöka mer generella teorier?
Inom politisk filosofi undersöker man just sådana mer generella teorier om vad som är eftersträvansvärt, och som staten på en fundamental nivå, bör fördela.

Inom utilitaristisk teori fokuserar man på lycka som ett sådant mål. Även om man bortser från de stora mätbarhetsproblemen som uppstår i och med att man vill fokusera på ett subjektivt tillstånd, har utilitarismen kritiserats för att inte kunna hantera frågor om hur preferenser skapas. Om en person upplever lycka trots att hon inte fått en fullödig utbildning, så kan en sådan teori inte förklara varför det är problematiskt att personen i fråga inte fått en riktig utbildning. Den kanske vanligaste idén är dock att skolan ska leda till lika möjligheter för eleverna. Men denna formulering öppnar för frågan lika möjligheter till vad? Och här återkommer vi till frågan om vad som bör fördelas. Ska det vara möjligheter till lycka, till resurser, aristotelisk blomstring? I den politisk-filosofiska debatten har idealet om autonomt och jämlikt medborgarskap kommit att spela en allt mer framträdande roll. Tanken här är att målet är att utbilda personer som har förmåga att välja autonomt och fritt, och som kan delta i samhällslivet på jämbördig fot med andra. En hypotes jag vill undersöka i projekteter är att likvärdighet i termer av lika medborgarskap och de möjligheter detta innebär.

Här väcks dock en teoretisk fråga, som också kopplar till Skolverkets formulering om en utbildning som är ”tillräckligt likvärdig” i citatet ovan. De forskare inom det utbildningsfilsofiska området som förespråkar det lika medborgarskapsidealet tenderar också att argumentera för att utbildningsresurser ska fördelas enligt en princip om tillräcklighet snarare än utifrån jämlikhet. Tanken är att varje elev har rätt till tillräckligt med resurser för att uppnå ett ideal om autonomt medborgarskap, och att ojämlikheter över denna nivå är oproblematiska. Andra menar att man bör tillåta ojämlikheter om de höjer nivån för alla, så länge detta leder till att de sämst ställdas nivå blir så bra som möjligt. Detta är en ytterligare fråga som kommer undersökas i projektet.

Om vi har bestämt oss för hur man bör förstå målet om likvärdighet, väcks frågan om hur vi kan utvärdera till vilken grad skolväsendet lyckas uppnå detta mål. Detta innebär att vi måste lösa två problem: Vad betyder målet på olika organisationsnivåer, d.v.s. vad bör politik, myndigheter, skolledare och lärare göra och uppnå? Och, vilken metod är lämpligast att använda för att utvärdera måluppfyllelsen både generellt och på dessa nivåer?
Ett exempel på problematiken är följande. Anta att Schouten har rätt, och att målet med undervisningsväsendet bör vara att säkerställa att de sämst ställda kan leva så utvecklande liv som möjligt. Då kan man anta att den politiska nivån bör utforma skolpolitiken för att uppnå detta mål, och utvärderingar på denna nivå bör utformas för att just mäta hur de sämst ställdas liv utvecklas givet en viss politik. Av detta följer dock inte att läraren i klassrummet bör använda samma prioriterings- och utvärderingsgrund. Det är möjligt och troligt att om lärare direkt söker att maximalt förbättra situationen för de sämst ställda eleverna i termer av blomstring, kommer att undergräva målet på den högre nivån. Hur skulle det gå till? Anta att det bästa läraren kan göra är att lägga all tid på dessa elevers utbildning i matematik, eller bild; detta skulle kunna vara det mest effektiva en enskild lärare skulle kunna göra. Eller att fullständigt fokus på de sämst ställda eleverna skulle hämma utvecklingen för mer gynnade elever så att dessa inte skulle kunna vara lika produktiva när det blir en del av arbetskraften. Detta skulle kunna leda till att det på sikt finns färre resurser till utbildningsväsendet, vilket skulle missgynna de sämst ställda eleverna i framtiden. Detta är bara hypoteser; poängen är att det kan råda konflikter vad gäller hur man bäst uppnår måluppfyllese. Detta leder till den välbekanta poängen att mål måste brytas ner för att man effektivt ska kunna styra en verksamhet. I tidigare forskning har jag arbetat med en distinktion mellan mål och utvärderingsgrund. Mål ska här förstå som det utfall en individuell eller kollektiv agent handling bör söka uppnå, medan utvärderingsgrunden är det resultat som alla agenters samlade handlande bör utmynna i. För att uppnå värde X (utvärderingsgrund) bör man ibland handla med värde Y (mål) för ögonen. T.ex. om man vill att medarbetare ska arbeta så produktivt som möjligt kan det vara mer effektivt att inrikta sig på att de trivs på jobbet, än att vid varje tidpunkt se till att de sitter framför sin dator.

Likvärdighet är ett viktigt värde på utbildningsområdet. Inom den internationella debatten är det dock inte ovanligt att vad gäller utformningen av utbildningsväsendet att ställa tre olika värden mot varandra: likvärdighet, omsorg om de sämst ställda (prioritarianism) och föräldrars rätt att besluta om sina barns skolgång. Projektet ämnar också undersöka denna värdekonflikt. Som antyddes ovan kan det råda en konflikt mellan t.ex. prioritarianism och lika möjligheter. Det kan vara bättre för de sämst ställda att vi förkastar idealet om lika möjligheter. Den konflikt som jag vill undersöka närmare är dock den mellan föräldrars rättigheter och lika möjligheter. Sådana konflikter kan uppstå på åtminstone två olika sätt. Å ena sidan, om föräldrar får välja fritt hur de vill utbilda sina barn så skulle det vara en rättighetskränkning att förbjuda s.k. ”homeschooling” även om det kan visas att denna form av utbildning är undermålig. Å andra sidan, om det fria skolvalet leder till segregation och föräldrar har en moralisk rättighet att göra sådana val, så kan vi tvingas att leva med segregerade skolor.

Projektbeskriving

Projektet kommer att resultera i fem artiklar som avses publiceras i internationella peer-review tidskrifter, inom områdena utbildningsvetenskap och tillämpad politisk filosofi. Artiklarna kommer att skrivas i den ordning de presenteras nedan. Utifrån dessa artiklar kommer sedan en bok på svenska, fokuserad på svenska förhållanden, att författas. Detta kommer att utgöra den avslutande delen av projektet.

Artikel 1 kommer att vara en översiktsartikel över den internationella debatten om likvärdighet i skolan. Det ramverk som kommer att användas för att presentera denna forskning utgår från två frågeställningar: Hur kan man utvärdera utifrån de presenterade idéerna om likvärdighet? Och hur kopplar dessa teorier om likvärdighet till idéer om rättvisa? Denna text kommer därmed att utgör grund och bakgrund för det övergripande projektet.
Projektets andra artikel kommer att handla om utvärderingar och nedbrytning av olika preciseringar av likvärdighet. Här kommer distinktionen, som diskuterade ovan, mellan mål och utvärderingsgrund att vara central. Det är mycket troligt att genom att direkt och på varje nivå försöka maximera måluppfyllelsen att man kan komma att misslyckas att just maximera denna. Detta är en välbekant paradox från moralfilosofin, där utilitarister under lång tid diskuterat just detta problem; att sträva efter att bli lycklig är inte den mest effektiva vägen för att uppnå lycka. Som vi såg ovan, kan det på samma sätt vara så att om lärare direkt strävar efter att maximera till exempel betyg för de mest utsatta barnen kan detta vara mindre effektivt än att arbeta med annat mer allmänt fokus. Hur detta faller ut i praktiken är naturligtvis en empirisk fråga, men vi bör se till att både våra prioriterings- och utvärderingsverktyg kan registrera denna skillnad. Och även om detta kan skulle vara ett effektivt sätt att prioritera, så betyder det inte att likvärdighet, i en strikt uttolkning, inte skulle kunna vara utvärderingsgrund för skolan. I denna artikel kommer mål och utvärderingsgrund för samhället i stort, skolledare och lärare att analyseras. Resultatet kommer att bli ett förslag för hur man bör bryta ner mål för utvärdering, och för prioriteringar, på dessa tre nivåer vad gäller likvärdighet. Här kommer också vetenskapsteoretisk teori om utvärderingar och vissa resultat inom moralfilosofin att beröras, men fokus kommer vara på att den viktiga skiljelinjen mellan mål och utvärderingsgrund.
En tredje artikel, vars innehåll rör båda de två första delprojekten, kommer att argumentera för att likvärdighet bör förstås som lika möjligheter i termer av status. Här kommer att argumenteras i tre steg. För det första, likvärdighet kan inte förstås konsekventialistiskt, d.v.s. det är inte så att vi bör ha likvärdighet endast på grund av och till den grad som detta leder till goda konsekvenser. En sådan teori har oacceptabla implikationer, vilket med lätthet inses om man läser Kershnars konsekvent genomförda argumentation för att vi bör, på grund av de goda konsekvenserna, diskriminera kvinnor på arbetsmarkanden. En teori om likvärdighet eller lika möjligheter med sådana implikationer är inte acceptabel. Därför bör man undersöka om en neo-kantiansk teori, som Rawls rättviseteori, kan klara detta uppdrag bättre. I steg två av texten kommer jag att ta mig an detta uppdrag. Argumentationen här kommer att syfta till att visa att under en rimlig uttolkning så ger en Rawls princip fair equality of opportunity intuitivt rimliga implikationer för likvärdighetsfrågan. En sådan teori sätter status som jämbördig i fokus för likvärdigheten. I den pågående debatten, har dock författare som Anderson och Satz argumenterat, utifrån en i vid bemärkelse rawlsiansk bakgrund, att rättvisan inte kräver jämlikhet i utbildning, utan blott att varje student för tillräcklig utbildning för att kunna på ett reellt sätt delta i samhällslivet som en jämlikmedborgare. I den avslutande delen av artikeln, kommer jag argumentera mot denna s.k. sufficiency-uppfattning på två fronter. För det första, och som Casal visat, så leder denna form av teori till besynnerliga prioriteringar. Det tycks bättre att lyfta en person över tillräcklighetsgränsen än att lyfta 100 personer till en position alldeles under denna gräns. För det andra, en sådan teori tycks orättvis. Då den tillåter ojämlikheter ovanför tillräcklighetsgränsen, kommer den att gynna barn till välbeställda föräldrar på bekostnad av barn till mindre resursstarka föräldrar. Detta tycks även stå i strid med skolans kompensatoriska uppdrag. Artikeln kommer att utmynna i ett försvar för en jämlik uttolkning av rawlsiansk jämlikhet i möjligheter. Med denna teoribildning som grund skulle man i ett senare projekt kunna analysera svenska och internationella rapporter och utvärderingar av likvärdighet, som t.ex. ICCS och PISA. Något som kommer att göras i artikel 5, vilket ska diskuteras nedan.

Artikel 4 kommer att diskutera denna teori om likvärdighet i relation till andra värden som är relevanta när vi diskuterar barns uppväxt och deras utbildning. Närmare bestämt kommer jag att undersöka den synbarliga konflikten mellan barns och föräldrars rättigheter. Jag tror att det går att inkorporera en tilltalande teori om föräldrars rättigheter inom den mer generella teorin om lika möjligheter till jämlik status, och planerar att använda den denna del av projektet för att argumenter för en dylik teori. Ett sådant argument skulle kunna ha följande form. Om den korrekta teorin om vad likvärdighet betyder säger att utbildningsväsendets mål är att varje elev ska växa upp till en jämlik medborgare, med de möjligheter och förpliktelser detta innebär, så kan vi också använda denna uppfattning för att undersöka föräldrars roll. Det är rimligt att anta att för att växa upp till en sådan jämlik och autonom person så behöver man, eller åtminstone underlättar det, om man växer upp inom någon form av familjebildning. Den behöver inte vara en kärnfamilj, men man behöver en eller flera föräldrar. I så fall så kräver idealet om lika möjligheter att det finns familjer, vilket gör konflikter mellan föräldrarättsperspektivet och lika möjlighetsteorin till en intern konflikt inom lika möjlighetsperspektivet. Berättigandet av föräldrars rättigheter att bestämma över sina barn och deras skolgång skulle då berättigas av att detta är ett effektivt sätt att uppnå målet om lika möjligheter. Vid konflikter mellan de två idealen skulle vi därutöver ha en given och naturlig utgångspunkt: teorin om lika möjligheter. Det i sin tur skulle betyda att värdekonflikter inte är olösliga, samt att föräldrars rättigheter begränsas av teorin om lika rättigheter. Man kan ha en rättighet att ta beslut om sina barns utbildning, men bara om detta inte motverkar lika möjligheter för sina egen eller andra barn. Artikeln kommer att argumentera för att föräldrars rättigheter bäst berättigas som en konskevens av idealet om lika möjligheter. Den praktiska relevans av denna artikel är att den ger oss en teoretisk grund för att arbeta vidare på frågor om skolval och segregering, samtidigt som den också förtydligar vilken utvärderingsgrunden bör vara när man utvärderar policy på området.

Artikel 5 kommer att bestå av en tillämpning av projektets övriga resultat. Närmare bestämt är planen att undersöka svenska och internationella utvärderingar av likvärdighet i skolan och analysera dessas användning av likvärdighetsbegreppet. Följande frågor kommer att undersökas: Hur definieras likvärdighet? Hur bryts det ned för utvärdering? På vilket sätt, om något, hanteras värdekonflikter, som t.ex. kan ha att göra med familjens roll, avseende barns skolgång. Målen med denna text är att presentera en teori om hur utvärderingar av likvärdighet bör utformas, och att visa denna teoris relevans med hjälp av praktiska tillämpningar.

I det bokprojekt som planeras kommer resultaten från artiklarna presenteras i en svensk kontext. Boken kommer att läggas upp i enlighet med strukturen för artiklarna som just presenterats. Här kommer också delar av teoribildning om utvärdering och rättvisa presenteras utförligare, liksom den svenska erfarenheten vad gäller likvärdigheten. Målet med denna bok är tvåfaldigt; att göra ett teoretiskt bidrag och att vara till praktisk hjälp för det svenska utbildningsväsendet. Här kommer också de övergripande slutsatserna från projektet att kunna utvecklas.

Betydelse

Detta projekt är viktigt av tre skäl. Det första är direkt praktiskt. Om det är så att det svenska skolväsendet har i uppdrag att värna om likvärdighet, så är det avgörande att departement, skolledare, och medborgare har en klar bild av vad detta värde faktiskt innebär. Om begreppet lämnas odefinierat kommer det heller inte att vara klart om, och till vilken grad, policy, beslut och undervisning faktiskt gynnar detta värdet. Projektet syftar till att utveckla en sådan tydlig definition. För det andra, för att kunna utvärdera den svenska skolan och därmed undersöka om vi närmar oss detta ideal, så krävs också en sådan tydlig definition. För det tredje, det pågår just nu en livaktig om än i detta nu begynnande internationell debatt om vad likvärdighet består i och vilka skolans mål i detta avseende bör vara. Detta projekt syftar till att göra ett bidrag i denna debatt. Vidare, denna debatt äger rum inom kontexten av den större politisk filosofisk debatten om rättvisans natur. Ju mer vi förstår avseende vad likvärdighet består i, desto mer kan vi också lära oss om vad jämlika möjligheter och rättvis fördelning innebär. Speciellt kommer projektet att ha implikationer för det rawlsianska projektet inom den politiska filosofin.

Preliminära resultat

I tidigare arbeten har två resultat med relevans för detta projekt utkristalliserat sig. För det första, har mitt arbete inom utvärderingsområdet visat på nödvändigheten i att definiera de värden man, på ett effektivt sätt, försöker uppnå eller mäta i en utvärdering. Dessa resultat talar för vikten i att försöka utveckla en explicit teori om vad likvärdighet består i. Utan en sådan kommer det fortsatt vara oklart vad våra utvädringar faktiskt mäter och därför också oklart om vi närmar oss detta allmänt omfattade mål. För det andra, i mitt arbete om lika möjligheter har jag funnit att konskeventialistisk teori om lika möjligheter lider av vissa kontraintuitiva konskevenser, som att likhet i möjligheter skulle kunna vara förenligt med att vissa barn gynnas och andra missgynnas. Ett exempel på när detta blir fallet skulle kunna vara vissa implikationer av Schoutens teori om likvärdighet. Därför tyder mina preliminära resultat på att vi bör söka utveckla en teori utifrån idealet om demokratisk jämlikhet, dvs utifrån den typ av teori som bland annat utvecklats av Rawls. Detta skulle vara en form av projekt jag har stor erfarenhet av då jag har skrivit tämligen omfattande om att tillämpa Rawls på andra områden än den klassiska politiska filosofins frågeställningar. Min tidigare forskning indikerar alltså både praktiska och teorietiska lärdomar för frågor om likvärdighet och om hur den bör utvärderas.