MATHILDA BEN SALEM: Internetbaserad kognitiv beteendeterapi i primärvården

Projektbeskrivning

Bakgrund

Psykisk ohälsa utgör en betydande del av den globala sjukdomsbördan och är ett prioriterat område inom svensk primärvård. Trots nationella riktlinjer som rekommenderar psykologisk behandling vid depression och ångest, har vården begränsade resurser för att möta behovet. Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) har visat sig vara en kostnadseffektiv behandlingsform med jämförbar effekt med traditionell face-to-face KBT och används idag i reguljär primärvård.

Samtidigt finns ett behov av klinisk utvärdering av hur iKBT implementeras och fungerar i verklig vårdmiljö. Äldre personer över 65 år är en grupp som historiskt varit underrepresenterad i studier av iKBT, trots hög prevalens av depression, ökad suicidrisk och ökat internetanvändande i denna åldersgrupp. Det finns därför ett behov av att studera både behandlingseffekt och upplevelse av iKBT hos äldre inom primärvården. 

Syfte 
Avhandlingens övergripande syfte är att studera implementeringen av iKBT i reguljär primärvård samt identifiera organisatoriska faktorer som påverkar dess genomförande och utfall. Vidare syftar arbetet till att undersöka effekten av iKBT vid mild till medelsvår depression hos personer över 65 år, inklusive symtomlindring, hälsorelaterad livskvalitet och self-efficacy. Avhandlingen avser även att belysa äldre patienters och behandlande personals upplevelser och attityder till iKBT samt hur förändringar i self-efficacy relaterar till behandlingsresultat. 

Metod
Avhandlingen består av fyra delstudier med mixed methods-ansats. Implementeringen av iKBT studeras med hjälp av RE-AIM-ramverket genom kvantitativa registerdata, enkäter och kvalitativa intervjuer med patienter, terapeuter och chefer. Behandlingseffekt hos äldre undersöks i en pragmatisk randomiserad kontrollerad studie där iKBT jämförs med sedvanlig vård, med uppföljningar upp till 12 månader. Kvalitativa intervjuer och fokusgrupper används för att analysera upplevelser av behandlingen både hos personal och patienter. Sambandet mellan behandlingseffekt och self-efficacy analyseras med kovariansanalyser baserat på självskattningsinstrument. Både statistiska analyser och kvalitativa analysmetoder, såsom tematisk analys och systematisk textkondensering, används. 

Relevans 
Studien bidrar med viktig kunskap om hur iKBT kan implementeras hållbart i primärvården och hur organisatoriska strukturer påverkar utfallet. Den adresserar en kunskapslucka kring äldre personers behandling med iKBT och kan bidra till mer jämlik tillgång till evidensbaserad psykologisk behandling. Resultaten kan stärka beslutsunderlag för vårdorganisationer, minska fördomar kring äldres digitala förmåga och bidra till personcentrerad vård med förbättrad livskvalitet för en växande patientgrupp.