Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 6 augusti 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Möjlighetsstrukturer och studie- och yrkesvägledning med höga insatser på gymnasiets språkintroduktionsprogram

Doktorandprojekt Det är den förändrade kontexten för studie- och yrkesvägledare och möjlighetsstrukturerna för de unga nyanländas handlingshorisonter samt utbildningsstrukturen för nyanlända i grundskolan och övergången till språkintroduktion som står i fokus för mitt doktorandprojekt.

Att vara ungdom på gymnasiet innebär ofta att stå inför en rad svåra framtidsfrågor om t ex utbildningsvägar och yrkesval. På gymnasiets språkintroduktionsprogram står vissa av eleverna även inför andra skolrelaterade framtidsfrågor som är kopplade till migration och möjligheter att få stanna i Sverige. I och med mottagandet av de många nyanlända i Sverige möter personalen på språkintroduktion en förändrad kontext för deras yrkesutövning. Under flyktingvågen 2015-2016 tog Sverige emot fler flyktingar per capita än något annat europeiskt land (Karlsdóttir 2018). Bara under 2015 anlände ca 35 000 ensamkommande barn i åldern 7-17 till Sverige (SCB 2019). Mottagandet av de många nyanlända förändrade förutsättningarna för arbetet i de svenska skolorna. Arbetet med de ensamkommande ungdomarna ökade pressen på skolpersonalens engagemang då ett stort antal av de unga är i större behov av vuxenstöd.

Doktorand

Jonna Linde
Doktorand
E-post
E-post
Telefon
090-786 88 38

Projektöversikt

Projektperiod:

Startdatum: 2018-05-01

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Forskningsämne

Utbildningsvetenskap

Projektbeskrivning

Mitt doktorandprojekt baserar sig på etnografiskt inspirerat fältarbete med observationer och intervjuer. Fältarbetet genomförs selektiva perioder under höstterminen 2018 till och med höstterminen 2020 i två olika kommuner, en pendlingskommun och en landsbygdskommun.

Den förändrade kontexten för studie- och yrkesvägledare har visat sig bland annat handla om skolfrågor som rör migration som t ex arbete med elever som omfattas av den nya gymnasielagen. Studie- och yrkesvägledningsarbetet med elever som rörs av gymnasielagen är sammanflätat med asylprocessen och kommer allt mer att handla om myndighetsnavigering. Insatserna är mycket höga i den här typen av vägledning då riskerna vid skolmisslyckande eller att inte hitta ett jobb inom 6 månader efter studentexamen för eleverna med tillfälligt uppehållstillstånd via gymnasielagen kan innebära utvisning. Det grundläggande problemet är att studieprestationer blir den avgörande faktorn för om individen får stanna i Sverige eller inte. Detta skapar i sin tur en studie- och yrkesvägledningspraktik som karaktäriseras av höga risker. Studie- och yrkesvägledare behöver även förhålla sig till lagar som begränsar möjligheterna att vägleda i enlighet med de etiska värderingar som finns för studie- och yrkesvägledning i Sverige. Komplexiteten och pressen på studie- och yrkesvägledarna i deras arbete beskrivs som en fråga om liv och död för de unga asylsökande eleverna. I relation till detta introducerar jag begreppet ”högriskvägledning” som avser studie- och yrkesvägledning av den här karaktären.

Fokus för språkintroduktion ska enligt Skolverket (2014) vara det svenska språket för att ungdomarna ska kunna komma vidare till något annat program i gymnasieskolan eller annan utbildning. Antagning till de nationella programmen sker via betygsurval och vilka utbildningar eleverna kan få tillgång till beror således på deras betyg och hur de står sig i betygskonkurrensen om platserna till programmen. Vilka utbildningar som erbjuds på den lokala platsen och i eventuella samverkansområdet samt trycket på utbildningsplatserna är avgörande för ungdomarnas handlingshorisont. Jag kommer i mitt doktorandprojekt att belysa möjlighetsstrukturerna för eleverna på språkintroduktion när de ska ta sig vidare inom gymnasie- eller vuxenutbildning. Det snäva utbildningsutbud elever på språkintroduktion har att välja på som resultat av låga betyg och få utbildningsplatser begränsar ungdomarnas handlingshorisont kraftigt. Den här typen av struktur hänvisar således eleverna på språkintroduktion till en inordning i befintliga samhällsstrukturer och cementering av klass baserat på etnicitet.

Grundskolans rektor beslutar hur verksamheten med skolans nyanlända elever ska bedrivas. Gymnasieskolans introduktionsprogram, inklusive språkintroduktion, saknar nationell programstruktur och det är upp till rektor att organisera sin verksamhet. Mina empiriska data visar på att utbildningen för unga nyanlända i grundskolan organiseras varierar kraftigt mellan olika skolor och kommuner, lika så utbildningen på gymnasiets språkintroduktion. Total likvärdighet kan sannolikt inte uppnås men det är allvarligt då förutsättningarna för eleverna varierar kraftigt. För vissa av eleverna på språkintroduktion kommer det, i frågan om att få bättre eller sämre förutsättningar att klara sin skolgång, att handla om ett geografiskt lotteri då de inte själva haft möjlighet att välja vart de ska bo utan blivit kommunplacerade av migrationsverket.

Preliminära resultat

Preliminära resultat visar på (1) en förändrad kontext för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare kopplat till migrationsprocessen. (2) Möjlighetsstrukturer i relation till språkintroduktionselevers möjligheter att göra väl övervägda val. Samt (3) att betygsurval och utbudet av utbildningsplatser begränsar handlingshorisonten för nyanlända i grundskolan och på språkintroduktion.

Referenser

Karlsdóttir, A., Norlén, G., Rispling, L. and Randall, L. (Eds). (2018). State of the Nordic Region 2018 Immigration and integration edition.

SCB (2019). from http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101P/Ensamkommande/#.

Skolverket (2014). Introduktionsprogrammet [The introductory programme]. Rapport 413. Stockholm: Author.