Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 29 oktober 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Motivation, uthållighet och prestation bland svenska elever i PISA: Samband mellan subjektiva skattningar, objektiva svarsdata och prestation

Forskningsprojekt Projektet bidrar med en ökad förståelse av vad som händer när elever möter ett prov, vikten av elevers motivation och uthållighet när de besvarar provet, och därigenom berörs också frågor om vad en studie som PISA egentligen mäter.

I projektet används data som samlas in i PISA för att undersöka elevmotivation och elevers beteenden i provsituationer , huvudsakligen när det gäller uthållighet och relationer mellan motivation och beteenden och hur de inverkar på resultaten i PISA. Studien syftar till att öka förståelsen för hur elever uppfattar PISA-testet och de ämnen som bedömts i PISA när det gäller motivation och hur dessa uppfattningar är relaterade till elevers beteende när de svarar på PISA-testet.

Projektledare

Hanna Eklöf
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 78 51

Projektöversikt

Projektperiod:

2018-01-01 2020-12-31

Finansiering

Vetenskapsrådet

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Forskningsämne

Utbildningsvetenskap

Projektbeskrivning

PISA samlar in en stor mängd data via både det prov som görs och via enkäter, och dessa data är en stor och ganska outnyttjad resurs när det gäller att förstå bland annat elevers motivation och uthållighet. Motivation är en viktig drivkraft när det gäller lärande, uthållighet och prestation, och det finns anledning att studera detta närmare i kontexten av PISA.


Syftet med det planerade projektet är därför att:

  • använda data som samlats in i PISA för att undersöka elever provmotivation och skolmotivation 
  • undersöka hur de faktiskt agerar när de besvarar provet, framför allt i termer av uthållighet
  • och studera hur dessa variabler hänger ihop med provprestation, liksom om det finns skillnader mellan grupper och över tid med avseende på dessa samband.


Är eleverna motiverade att göra sitt bästa i PISA? Finns det skillnader i provmotivation mellan grupper, över tid och mellan de nordiska länderna? Är eleverna motiverade att lära och prestera inom de ämnen som mäts i PISA, och ser vi här skillnader mellan grupper, över tid och mellan länder? Hur gör elever när de svarar på frågorna i provet? Finns det skillnader i svarsbeteende mellan elever med olika grad av motivation, och mellan olika grupper av elever? Vad kan vi lära oss av att analysera datorgenererade svarsdata från prov som PISA? Detta är frågor som projektet tänker försöka besvara.

Från och med 2015 är PISA datorbaserat, alla elever besvarar prov och enkäter på dator. Detta betyder att nya möjligheter öppnas för att studera hur elever egentligen går tillväga när de arbetar med prov. I det aktuella projektet kombineras elevernas självrapporterade data som handlar om deras motivation, med objektiva svarsdata som genereras via det datorbaserade formatet. Mycket få tidigare studier har undersökt dessa samband, och här kan vårt projektet innebära ett viktigt bidrag. Projektet kommer att fokusera på svenska elever och PISA i Sverige, men jämförelser kommer också att göras med andra nordiska länder.
Studierna utgörs av statistiska analyser av storskaliga data.  


Det är fortfarande mycket vi inte vet om elevers upplevelser och agerande i provsituationer, och många elevrelaterade variabler vi behöver lära oss mer om innan vi kan dra slutsatser om den komplexa interaktionen mellan individen och de bedömningssituationer individen möter.

Projektet bidrar med en ökad förståelse av vad som händer när elever möter ett prov, vikten av elevers motivation och uthållighet när de besvarar provet, och därigenom berörs också frågor om vad en studie som PISA egentligen mäter. Även om projektet framför allt är intresserat av faktorer i själva provsituationen så kan resultaten vara viktiga även i ett bredare utbildningsvetenskapligt perspektiv, gällande elevers kunskaper, motivation och prestation mer generellt. Den kunskap som projektet genererar kan således vara värdefull dels ur ett mer tekniskt mätperspektiv, men också ur ett tillämpat, praktiskt perspektiv.

Våra publikationer

2017
International Journal of Quantitative Research in Education, Vol. 4, (1/2) : 52-71
Eklöf, Hanna; Knekta, Eva
2014
European Educational Research Journal (online), Vol. 13, (2) : 167-180
Hanberger, Anders