"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

PETTER JOHANSSON: Tiden läker alla sår? Tyvärr inte.

DiaMast: Mastceller - ny nyckelspelare vid sårläkningskomplikationer hos patienter med diabetes.

Doktorandprojekt som deltar i Nationella forskarskolan i Allmänmedicin.

Försämrad sårläkning vid diabetes är ett välkänt problem, där den normala läkningsprocessen är rubbad. Mastcellen är en av kroppens delaktiga immunceller vid sårläkning. Detta projekt ämnar tydliggöra mastcellens roll vid svårläkta sår hos patienter med diabetes, inklusive möjligheten att påverka mastcellen med specifika substanser. Förhoppningen är att kunna använda kunskapen från detta projekt för framtida utveckling av riktad behandling för svårläkta diabetessår.

Doktorand

Petter Johansson
Doktorand, Uppsala universitet
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

Startdatum: 2026-01-01

Projektbeskrivning

Bakgrund 
Projektet fokuserar på försämrad sårläkning, en av de problematiska komplikationerna vid diabetes. Även om det är känt att patienter med diabetes kan ha försämrad kärl- och nervfunktion, är de bakomliggande orsakerna till de svårläkta såren ofullständigt kartlagda. Det finns stöd i litteraturen för att den inflammatoriska process som inträffar i samband med sårläkning är störd hos dessa patienter, vilket bidrar till den försämrade sårläkningen. I vårt projekt läggs särskilt fokus vid mastcellen, en av kroppens inflammatoriska celler. Mastcellen har en förmåga att utsöndra en rad faktorer relevanta för sårläkningsprocessen, och det finns stöd för att aktiviteten hos dessa celler är ökad vid diabetes. Vår hypotes är att mastcellsaktivitet är relevant i sårläkningsprocessen och kan ha en roll i uppkomsten av kroniska sår hos patienter med diabetes. I så fall skulle mastcellen kunna vara en potentiell måltavla för riktad farmakologisk behandling, som skulle kunna förebygga stort individuellt lidande, amputationer och kostnader för samhället. 

Syfte 
Syftet med forskningsprojektet är att närmare kartlägga mastcellens roll och aktivitet i sår hos patienter med diabetes, samt utforska möjligheten att påverka mastcellen med specifika substanser.  

Metod 
DiaMast-projektet kombinerar patientnära och preklinisk forskning. Populationen består av patienter från primärvården med diabetes med aktivt bensår (n=20) respektive utan aktivt bensår (n=20), såväl som friska kontroller (n=20). För samtliga deltagare insamlas blod- och vävnadsprov (stansbiopsi) vid ett tillfälle. För patienter med diabetes insamlas även journaldata, kliniskt relevant utifrån diabetessjukdomen. Jämförelser grupperna emellan utgår från duration med diabetesdiagnos, metabola markörer i blod såväl som specifika mastcellsmarkörer i vävnad. 

En jämförande studiepopulation från brännskadepatienter kommer också ingå i projektet. Även från denna grupp insamlas blod- och vävnadsprover med tillägg av ytterligare ett blodprov som specifikt analyserar förstadieceller till mastceller i blodet. Denna studiepopulation möjliggör ytterligare en jämförande grupp för vävnadsanalys samt möjliggör den specifika analysen av förstadiecellerna. 

Ytterligare vävnadsanalyser, med fokus på substanser som kan påverka mastcellen och därigenom vara relevanta ur ett framtida behandlingsperspektiv, planeras.  

Relevans 
Prevalensen av patienter med diabetes ökar, och att hitta effektiva behandlingsstrategier för dess komplikationer är därför av stort värde. Hanteringen av dessa sår innebär idag stora sjukvårds- och samhällskostnader, då patienterna ofta behöver frekventa och långvarigt återkommande vårdbesök för sårvård. Förutom hjärt- och kärlsjukdom, är svårläkta sår en av de allvarligaste komplikationerna vid diabetes.  Dessa sår leder ofta till sänkt livskvalitet hos den drabbade och för en del blir amputation till slut nödvändigt. 

Det saknas idag effektiv behandling av långvariga sår vid diabetes. I DiaMast-projektet eftersträvar vi att undersöka delar av mekanismen bakom den defekta sårläkningsprocessen hos dessa patienter, med förhoppning att komma närmare en effektiv behandling som skulle vara till gagn för såväl enskilda patienter som för samhället i stort.

Universitetstillhörighet
Uppsala universitet

Huvudhandledare
Magnus Peterson, leg. läk. spec i allmänmedicin, docent, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Senast uppdaterad: 2026-02-25