Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Detta p.g.a. skyddsåtgärder vid cyberattacken den 2 maj. Läs hur du byter lösenord.
Doktorandprojekt som deltar i Nationella forskarskolan i Allmänmedicin.
Hälsan i Sverige blir allt bättre men inte för alla. En jämlik hälsa medför stora vinster för både individen och samhället. Vi behöver veta mer om i vilken utsträckning hälso- och sjukvården bidrar till jämlik hälsa. Vårt projekt kommer att studera hur kontakter med hälso- och sjukvården ser ut över tid i olika grupper i befolkningen och utvärdera en befolkningsinriktad insats, ”Hälsocenter”. Vi önskar genom projektet hitta strategier som bidrar till en vård på lika villkor efter behov.
Kunskapen om hur väl hälso- och sjukvården lever upp till detta målet för god och jämlik hälsa är dock begränsad. Det saknas också en vetenskaplig systematisk undersökning av hur covid-19 pandemin har påverkat tillgång till svensk hälso- och sjukvård i både primär- och sekundär vård i olika grupper och över tid. Med målet om en mer jämlik hälsa samverkar primärvården i alltfler befolkningsinriktade hälsofrämjande insatser men insatsernas bidrag till jämlik hälsa är mer sällan studerade.
Det övergripande syftet med doktorandprojekten är att studera i vilken utsträckning svensk hälso- och sjukvård ges på lika villkor efter behov och hur det påverkas av en större händelse i samhället såsom covid-19-pandemin samt om en intervention riktad till befolkningen i form av Hälsocenter kan främja jämlik hälsa.
Delarbete 1-3 är longitudinella registerbaserade studier som omfattar tidsperioden 2018-01-01 – 2025-12-31 och inkluderar samtliga individer folkbokförda i Region Halland, Region Jönköpings län, Region Kronoberg och Region Skåne.
I delarbete 1 studeras förhållandet mellan kontakter med hälso- och sjukvård i både primär- och sekundärvård, diagnospanorama, förskrivning/uthämtning av läkemedel och socioekonomisk position, ålder, kön, existerande sjuklighet, geografiska avstånd samt födelseland. Utöver en grundläggande beskrivning i absoluta och relativa tal av befolkningens kontakter med hälso- och
sjukvården används regressionsmodeller, för att förstå vilka faktorer som är associerade till olika kontaktmönster.
I delarbete 2 analyseras med hjälp av regression och flernivåanalys de eventuella förändringar som skedde under covid-19 pandemin avseende kontakt med hälso- och sjukvård, diagnospanorama samt förskrivning/uthämtning av läkemedel. Förändringen analyseras i olika
grupper som ålder, kön, socioekonomisk position, existerande sjuklighet, geografiska avstånd och födelseland.
I delarbete 3 studeras med hjälp av bland annat trendanalys hur kontakterna med hälso- och sjukvården har förändrats över tid för patienter med multisjuklighet, samt hur detta förhåller sig till socioekonomisk position, ålder, kön, geografiska avstånd samt födelseland.
I delarbete 4 genomförs en enkätstudie för att undersöka vilka grupper (ålder, kön, civilstånd, socioekonomiska situation, födelseland) i befolkningen som nås av Hälsocenters aktiviteter samt hur deltagarnas förväntningar på och erfarenheter av Hälsocenter och dess aktiviteter ser ut.
För att utarbeta strategier för hur hälso- och sjukvården bättre kan bidra till en god och mer jämlik hälsa krävs en tydligare bild av i vilken utsträckning vården idag ges på lika villkor efter behov samt hur detta påverkas av större händelser i samhället, såsom covid-19-pandemin. En vanligt förekommande grupp i hälso- och sjukvården som generellt har stora behov är personer
med multisjuklighet. Det är därför särskilt viktigt att veta hur kontaktmönstret med hälso- och sjukvården ser ut för denna grupp och om/hur det skiljer sig inom gruppen med multisjuklighet.
För att veta om initiativ såsom hälsocenter bidrar till en mer jämlik hälsa är det avgörande att dessa utvärderas ur jämlikhetsaspekt.
Linköpings universitet
Katarina Hedin, MD, PhD, adjungerad professor, Lunds universitet.
