Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 18 januari 2021)

printicon

Swedia 2000 - De svenska dialekternas fonetik och fonologi runt år 2000

Forskningsprojekt Det finns en utbredd uppfattning – och hos många en farhåga – att våra dialekter håller på att dö ut. Den frågan och en del andra har en stor grupp svenska forskare under flera års tid sökt svar på i det projekt som går under namnet Swedia 2000.

Syftet med Swedia 2000 är att dokumentera och studera ett stort antal svenska dialekter som de låter idag. Fokus ligger på talspråket och dokumentationen sker genom inspelningar av dialekttalare på sammanlagt 107 orter i Sverige och svensktalande områden i Finland och på Åland. På varje ort har tolv personer spelats in, sex äldre och sex yngre, hälften män och hälften kvinnor. Materialet har samlats i två databaser - en för forskning. Den senare riktar sig till privatpersoner, skolor, bibliotek mm. Den finns på nätet, se www.swedia.nu. Där finns också mer information om dialekter och om projektet.

Projektansvarig

Eva Strangert
Professor emerita
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

1998-01-01 2008-12-31

Finansiering

Finansår , 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019, 2020

huvudman: Olle Engstrand, finansiar: Riksbankens Jubileumsfond, y2003: , y2004: , y2005: , y2006: , y2007: , y2008: , y2009: , y2010: , y2011: , y2012: , y2013: , y2014: , y2015: , y2016: , y2017: , y2018: , y2019: , y2020: ,

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för språkstudier

Forskningsämne

Språkvetenskap

Projektbeskrivning

Swedia 2000 är ett samarbetsprojekt mellan fonetikavdelningarna vid Stockholms, Lunds och Umeå universitet. Huvudansvarig har varit Olle Engstrand, Stockholms universitet. Övriga projektledare inkluderar Gösta Bruce, Lunds universitet, Eva Strangert och Anders Eriksson, Umeå universitet. Därutöver har ett stort antal projektassistenter och teknisk personal varit engagerade i inspelning, bearbetning och analys av material samt uppbyggnad av de två databaser som skapats inom projektet, en forskningsdatabas och en publik databas, den senare med tillgänglig på nätet, se, www.swedia.nu.

Projektet har pågått under åren 1998-2003 och finansierats av Riksbankens Jubileumsfond. Den totala projektsumman uppgår till 25 miljoner kr.

Syftet med Swedia 2000 har varit att dokumentera och studera ett stort antal svenska dialekter som de låter idag, runt sekelskiftet. Fokus har legat på talspråket och dokumentationen föreligger i form av inspelningar av dialekttalare på sammanlagt 107 orter i Sverige och svensktalande områden i Finland och på Åland. På varje ort har tolv personer spelats in, sex äldre och sex yngre, hälften män och hälften kvinnor.

Forskningen har haft fokus på uttalet snarare än på ordförråd eller dialektala uttryck.

Något om resultaten:

När man jämför äldre och yngre talare så finns det skillnader. De yngre har allmänt sett färre och svagare dialektala uttalsdrag än de äldre. Det märks inte minst i de norrländska dialekterna. Men det finns också stora individuella skillnader. Dessutom spelar könsskillnader en roll. Kvinnorna talar mindre dialektalt än männen och den tydligaste tendensen till riksspråkliga influenser finns därför framförallt hos de yngre kvinnorna.

Men bilden är inte entydig och det finns på vissa håll trender i motsatt riktning. En del yngre talare förefaller vilja hålla fast vid det dialektala. Det gäller inte minst ungdomar i finska Österbotten som medvetet satsar på att tala dialekt.

Sammantaget finns det ändå klara tecken på att de dialektala dragen försvagas, men att dialekterna – i det korta perspektivet – är på väg att försvinna vore en stark överdrift.

(Ämnen: Lingvistik, Fonetik)