Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 18 januari 2021)

printicon

Tanke och erfarenhet: En undersökning av begreppsempirism

Forskningsprojekt Finns det begrepp som vi kan tillägna oss bara genom erfarenheten? Det här projektet är en kritisk granskning av den "begränsade begreppsempirismen", som hävdar att så är falllet.

Enligt en klassisk begreppsempiristisk uppfattning, försvarad av bl.a. Locke, kommer allt tankematerial från erfarenheten. Vi kan tänka det vi har erfarit och kombinationer av detta, ingenting mer. I denna form har begreppsempirismen alltid varit omstridd, och idag har den få försvarare. Det finns dock en begränsad form av begreppsempirism som även kritiker av Lockes allmänna tes ofta ställer sig bakom. Denna begränsade begreppsempirism säger att det finns begrepp för enkla sensoriska kvaliteter, som rödhet och smärta, som man kan tillägna sig endast genom erfarenheten. Projektet är en undersökning av denna uppfattning.

Projektansvarig

Projektöversikt

Projektperiod:

2007-01-01 2010-12-31

Finansiering

Finansår , 2007, 2008, 2009

huvudman: Riksbankens jubileumsfond, finansiar: , y2007: 360, y2008: 350, y2009: 350,

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Forskningsämne

Filosofi och vetenskapsteori

Projektbeskrivning

Den begränsade begreppsempirismen (hädanefter BBE) är intuitivt tilltalande. Men den här -- kanske delvis på grund av detta -- oftare anförts än noggrant försvarats. Syftet med det här projektet är att undersöka om det finns goda skäl att tro på BBE. Projektet kommer att urskilja och granska olika versioner av uppfattningen, olika teorier om begrepp och deras individuering, samt olika argument för och emot BBE. Arbetshypotesen är att skälen för att tro på uppfattningen är väsentligt svagare än vad som ofta antas.

Utöver att vara intressant i sig har undersökningen betydelse för flera andra frågor. Den berör frågor som: (i) huruvida tankar alltid kan uttryckas i språk, (ii) vad som krävs för språklig förståelse, och (iii) i vilken utsträckning medvetandet är "privat". Undersökningen har också betydelse för debatten om det s.k. "kunskapsargumentet" för kropp-själdualism, i vilken BBE har spelat en framträdande roll.

Ämnen: Filosofiämnen, Teoretisk filosofi